Citat:
Ursprungligen postat av
Maltemannen
(dags)Tidningarna har nog bättre förutsättningar att leva kvar lite längre än tablå-TV eftersom de är mer inriktade på information och samhälle än underhållning, och man kan kanske rentav bottna fallet på en låg nivå.
Nja, jag vet inte. Tror inte att dagens typ av dagstidningar, med stora egna redaktioner med egenproducerat material kan ha särskilt långt kvar. Det är en fasligt stor massa med fasta kostnader som måste täckas av ständigt minskande rörliga intäkter. Kostnaden för journalister, kontorsyta, tryckeri, transporter är i princip lika höga oavsett om man säljer 100 000 eller 200 000 tidningar per dag. Eller om man säljer annonser för 1/2 miljon eller 1 miljon om dagen.
Hittills skär tidningarna i antalet tjänster, minskar antalet sidor osv för att dra ned på kostnaderna och samtidigt ökar lösnummer- och prenumerationspriserna mångfalt mer än inflationen. Resultatet blir en allt sämre produkt till ett allt högre pris, vilket innebär ännu färre läsare.
Till slut har tidningen sparat så mycket att det bara är den stora kostnaden för att trycka och distribuera tidningen kvar.
Titta på Aftenpostens kvällsupplaga. Den sjönk från 164 000 år 2002 till 96 000 år 2012. Då beslutade man sig för att lägga ned tidningen. Och detta TROTS att man hade mycket av de fasta kostnaderna att dela med morgonupplagan! Hade Aftenpostens kvällsupplaga gått med vinst så hade den naturligtvis funnits kvar. Denna siffra för nedläggning av norska Aftenpostens kvällsupplaga - runt 100 000 exemplar - kanske kan vara en vägledning kring när en större dagstidning kan vara lönsam.
Tidningen Arbetet låg länge kring en upplaga på en bra bit över 100 000 exemplar, men den minskade under hela 90-talet och när den gick i konkurs år 2000 var den runt 40 000 exemplar. Arbetets största nackdel var att den var orternas andra-tidning (Malmö och Göteborg). Svenska Dagbladet är Stockholms andratidning, men har en betydligt större riksspridning än vad jag tror att Arbetet någonsin hade. Svenskans upplaga ligger kring 150 000 och med ett rejält presstöd kan de nog leva kvar några år till.
Det är nog bland landsortstidningarna vi kommer att få se flest konkurser och nedläggningar de kommande åren. För att hålla liv i Göteborgs-Posten och hela Stampenkoncernen kommer Stampen att ta bort sina vingars beskydd från många tidningar den kommande tiden. En tidning som t.ex. Laholm Tidning med en daglig upplaga om 2000 exemplar hade inte haft en chans att överleva om den inte hade ingått i en koncern med en modertidning (Skånska Dagbladet).
