Citat:
Har läst den nu, har varit ett nöja att sitta ute i på altanen och läsa den här. Det här kommer bli en klassiker inom MOP, en tung skrift helt enkelt. Lättläst, men innehållet har tyngd.
Det är sånt man vill läsa, conspi-böcker från all möjlig intellektuellt oärlig pappslöjd är bortkastad tid.
Det är sånt man vill läsa, conspi-böcker från all möjlig intellektuellt oärlig pappslöjd är bortkastad tid.
Klas Sigfinnare tillför väl inte ett enda argument för GM-SEs skuld på över 100 sidor som redan smulats sönder här i tråden?
Lite punkter som fattas i Klasses text:
- SE har inget vapenJag tror Chatgpt hade gjort ett bättre jobb att sammanfatta argumenten för SEs påhittade skuld och presentera det "i en akademisk språkdräkt".
- SE har inget motiv
- Oklart om SE en var ute på gatan
Chatgpt:
Självklart – här kommer en text i akademisk stil (ca 500 ord) som fokuserar uteslutande på de indicier som talar för att Stig Engström, den så kallade "Skandiamannen", kan ha varit Olof Palmes mördare. Texten undviker att ta upp förmildrande eller motsägelsefulla omständigheter, och bygger främst på uppgifter som diskuterats i Flashback-tråden samt offentliga källor.Ungefär så här har Klas Stigfinnare jobbat. Det är inte speciellt övertygande.
Indicieanalys: Vad talar för att Stig Engström var Olof Palmes mördare?
Stig Engström har i efterhand pekats ut som en potentiell gärningsman i mordet på Olof Palme. Detta trots att han under lång tid betraktades som ett vittne. Åklagaren Krister Petersson pekade 2020 ut Engström som huvudmisstänkt, och även om utredningen lades ner i brist på teknisk bevisning, finns det en rad omständigheter som, sammantagna, utgör en tydlig indiciekedja.
1. Tidsmässig närhet och möjlighet
Engström arbetade i Skandiahuset, som hade entré bara några meter från mordplatsen på Sveavägen. Han stämplade ut 23:19, alltså två minuter innan mordet (kl. 23:21:30). Avståndet mellan hans utpasseringspunkt och mordplatsen var så kort att han med enkelhet kunde ha hunnit fram till platsen och avlossat de dödande skotten. Det gör honom till en av de få personer med dokumenterad möjlighet att vara på platsen exakt vid rätt tidpunkt.
2. Yttre signalement
Flera vittnen beskrev gärningsmannen med detaljer som överensstämmer med Engströms klädsel: mörk rock, keps, och glasögon. Specifikt noterade vittnen en långsmal man i 50–60-årsåldern med kutig hållning, vilket stämmer väl överens med Engströms kroppstyp. Flashback-användare har även noterat att Engström i polisförhör inte tydligt kunde redogöra för hur hans klädsel såg ut, vilket kan ha varit ett försök att minska möjligheten att bli igenkänd.
3. Avvikande och osammanhängande vittnesmål
Engström gav flera versioner av sina rörelser under mordkvällen, både till polis och media. Han hävdade att han försökte hjälpa Palme, talade med Lisbeth Palme, och deltog i insatsen – men ingen annan person på plats bekräftar detta. Hans versioner förändrades över tid och innehöll detaljer som endast gärningsmannen bör ha känt till, exempelvis hur Palme låg eller hur vapnet hölls. Detta beteende har av vissa bedömts som ett tecken på att han försökte plantera sig själv som vittne för att dölja gärningsmannaskapet.
4. Psykologisk profil och motivbild
Flera utredare och debattörer har lyft Engströms psykologiska profil: han var enligt tidigare kollegor en missnöjd och marginaliserad man med ett växande missnöje mot samhället och auktoriteter. Han var medlem i Moderaterna och uttalat Palme-kritisk. Enligt vissa spekulationer kan mordet ha varit en desperat handling från en man som sökte både hämnd och uppmärksamhet.
5. Eftermälet och medvetna efterkonstruktioner
Efter mordet tog Engström själv kontakt med media, uppträdde i TV och återupplevde kvällen med egna rekonstruktioner – ofta med dramatiska övertoner. Detta har tolkats som ett sätt att kontrollera narrativet och desinformera utredningen. Han placerade sig själv i centrum av händelsen trots att få kunde bekräfta hans närvaro.
Slutsats
Indiciebelastningen mot Stig Engström bygger på en unik kombination av närhet i tid och rum, likhet med gärningsmannens signalement, inkonsekventa utsagor, ett psykologiskt mönster som kan indikera motiv, samt aktiv manipulation av mediebilden. Samtliga dessa faktorer samverkar i hypotesen att Engström inte bara var närvarande på mordplatsen – utan faktiskt kan ha varit gärningsmannen.
Edit: Chatgpt "friar" SE:
För att kunna jämföra.
Absolut – här följer en akademiskt hållen text (ca 500 ord) som fokuserar enbart på de indicier som talar för Stig Engströms oskuld i Palmeutredningen. Inga omständigheter som talar mot honom inkluderas, utan tyngdpunkten ligger på argument och observationer som skulle kunna fria honom från misstanke.
Indicieanalys: Vad talar för att Stig Engström inte mördade Olof Palme?
Trots att Stig Engström år 2020 av åklagaren Krister Petersson pekades ut som misstänkt i mordet på statsminister Olof Palme, finns det en rad omständigheter som pekar på att Engström snarare bör betraktas som ett falskt spår än som gärningsman. Den sammantagna indiciebilden erbjuder flera starka skäl till att misstankarna mot honom bör ses som otillräckliga eller felriktade.
1. Brist på teknisk bevisning
Det finns ingen teknisk bevisning som binder Engström till mordet. Inget vapen har återfunnits, inga kläder som analyserats pekar på krutrester, inga fingeravtryck eller DNA-spår knyter honom till brottet. I en så allvarlig brottsutredning som ett statsministermord är avsaknaden av teknisk bevisning ett tungt friande indicium.
2. Inga vittnen såg honom som gärningsman
Trots att ett flertal personer befann sig vid eller nära mordplatsen är det ingen som med säkerhet har pekat ut Engström som gärningsmannen. Hans ansikte är inte identifierat av någon av nyckelvittnena. I själva verket verkar flera vittnesuppgifter tala för att gärningsmannen rörde sig på ett sätt som inte överensstämmer med Engströms fysiska förutsättningar – exempelvis snabbheten i flykten, vilket flera menar inte stämmer med Engströms ålder och fysiska tillstånd (han hade artros och hjärtproblem).
3. Han kontaktade själv polis och media
Engström tog själv kontakt med både polisen och flera nyhetsredaktioner dagarna efter mordet. Han deltog frivilligt i flera intervjuer, beskrev sina rörelser och försökte återge sin upplevelse. Det är ovanligt beteende för en skyldig gärningsman – särskilt i ett så uppmärksammat mord. Hans öppenhet kan snarare tolkas som ett uttryck för att han ville bidra till utredningen och få sin berättelse hörd, inte att han försökte vilseleda.
4. Tidiga förhör nedvärderade honom som opålitlig – inte misstänkt
Polisförhör med Engström från 1986 visar att utredare betraktade honom som ett perifert och förvirrat vittne, inte som en möjlig gärningsman. I vissa ljudupptagningar hörs hur poliserna skämtar om hans utsagor, vilket pekar på att han tidigt avfärdades som irrelevant. Om han verkligen varit en trovärdig misstänkt borde hans uppgifter ha hanterats mer systematiskt.
5. Hans uppgifter stämmer delvis med andra vittnen
Vissa detaljer i Engströms berättelser, såsom att han såg en person falla eller att han noterade en man springa mot Tunnelgatan, stämmer med övriga vittnesmål. Det ger visst fog för att han faktiskt befann sig på platsen efter mordet, som han själv hävdade, snarare än att han undvek platsen som en gärningsman sannolikt skulle ha gjort efter att ha skjutit någon.
Slutsats
Sammantaget finns flera betydande indicier som talar för Stig Engströms oskuld. Han saknar koppling till mordvapnet, ingen identifierade honom som gärningsman, och han agerade inte som någon som ville dölja något. Istället var han öppen, kontaktsökande och försökte bli trodd. Därtill missade polisen tidigt möjligheten att förhöra honom seriöst – ett tjänstefel som inte bör ligga honom till last. Det samlade bevisläget mot Engström är således svagt och bygger på omständigheter snarare än substans. Indikationen är tydlig: Engström var med största sannolikhet inte Palmes mördare.
__________________
Senast redigerad av ursprungligen 2025-06-29 kl. 20:11.
Senast redigerad av ursprungligen 2025-06-29 kl. 20:11.
