Skandiamannen

Tja, du är nog innerst inne orolig/rädd för att det trots allt kanske var SE som sköt OP. Varför håller man annars på som du gör? Antingen har du en sådan personlighet eller så gnager osäkerheten, kanske en kombination. Antar att det snart kommer ett kilometerlångt inlägg med sarkasmer och lite Cluedo.

Som du säger är det ju väldigt märkligt att han lämnar en stor kronologisk lucka i sin berättelse som inte borde ha funnits där om han bara utgick från media. Och att han gör naturliga förväxlingar som att blanda ihop AH:s och KJ:s hårfärg. Sådant där som tyder på självupplevdhet och inte något slags mekaniskt rabblande av medieuppgifter.

Varför skulle SE ens säga att han missade när ambulanspersonalen jobbade med OP till exempel, om hans närvaro nu var påhittad? Vad fyller det för funktion för GM-SE att säga att han missade något på platsen som tydligt framgick i media?

Varför skulle han i ett uppdiktat scenario som bygger på medieuppgifter (där ambulanspersonalens jobb på platsen tydligt framgår) påpeka att han inte såg dem jobba med OP?

Det är sådant där som är så oerhört mycket lättare att förena med någon som faktiskt var där.

Det blir i sammanhanget också märkligt att det "bestående minnet" för SE av vad ambulanspersonalen gjorde på platsen var att de glömde en slemsug efter sig. Är det vanligt att man står och tittar på en livräddningsaktion och endast kommer ihåg att de lämnade en slemsug efter sig?

Som du redan skrivit fanns det betydligt bättre skildringar än så om SE ägnade sig åt att låna från media.

Att detta sammanfaller i tid när "mannen som hjälpte till vid livräddningsförsöken på OP" syntes inne på Bohemia är inte ett svårt pussel att lägga.

Att SEs berättelse blir som den blir förklaras enklast genom att SE tidvis var på mordplatsen efter mordet som efterspelsvittne.

Bohemia passar in väldigt bra.

Inte för att man bör behandla poliser som ofelbara kameror, men om vi tar Söderström på orden borde man ganska exakt kunna pinpointa när SE lämnar mordplatsen i riktning mot Bohemia. Och det blir mellan hans andra och tredje kontaktförsök med Lisbeth.

I hovrätten sa han att han gjorde tre separata kontaktförsök med Lisbeth. Det var vid det andra kontaktförsöket med Lisbeth som han fysiskt tog tag i henne, vilket självfallet kan uppfattas som ”bryskt”. Men det var först vid det tredje kontaktförsöket som hon skällde ut honom. Det lämnar ett prydligt utrymme för att SE såg den bryska behandlingen vid det andra kontaktförsöket men hunnit avlägsna sig när utskällningen kom.

En del tyder ju på att han inte hörde utskällningen eftersom det var då hon förkunnade för hela mordplatsen att hon var Lisbeth Palme, vilket SE tycks ha missat.

Tidsmässigt är kanske efterspelsvittnet den enklaste pusselbiten att infoga i pusslet.

Men det finns mer:

Som SE själv säger har han först tanken att OP är en A-lagare som intagit horisontalläge. När han kommer fram och ser blodet välla fram ur OPs mun överger han den tanken och tolkar det inträffade som om några knarkligor höll på att göra upp.

Vi får inte glömma i sammanhanget att knarkförsäljning tillhörde gatubilden i kvarteret Träsket och SE kan faktiskt ha misstagit OP för den ökända SC vars ansikte var en vanlig syn i området kvällstid.

SE lämnar i sina förhör en viktig pusselbit. Han nämner att vittnen brukar vara ovilliga att träda fram och som den hariga och lite fega människa han var sökte han sig till Bohemia där han satte sig vid ett bord och funderade på vad han skulle göra.

Skulle han gå direkt hem utan att kontakta polisen som om det regnade eller skulle han rakryggat ställa upp som ett vittne i en knarkuppgörelse? Som den rättskaffens människa han var beslutade han sig för att kontakta polisen och lämna sin berättelse.

Stärkt av detta beslut tågade SE rakryggat tillbaka till mordplatsen där polisen, som frågade om han sett mördaren, tappade allt intresse för SE som vittne när SE ärligt berättade att han inte sett skymten av GM. SE blev något snopen efter avsnoppningen från polisen och stod kvar rådvill några minuter och fick då se och höra hur polisen tog vittnesuppgifter från ett vittne som SE inte sett på mordplatsen.

Att det suttit vittnen i bilar som inte syntes på trottoaren var kanske inte något som slog SE i detta skede utan han lunkade moloken tillbaka till Skandia efter att hans dyra och exklusiva armbandsur visat att han missat tåget hem. Eftersom han svarat på enstaka frågor från polisen uppgav han för väktarna att han "blivit förhörd" på mordplatsen av polisen.

Skakad och chockad av blodet och uppgifterna att OP var offret betedde sig SE osammanhängande i receptionen innan han tog nattbussen hem.

Efter en god natts sömn vaknade SE och läste i tidningen om mordet. Eftersom han hört LP säga att mördaren hade mörkblå täckjacka, vilket hon upprepade på Sabbatsberg, noterade han att polisen bollade med flera olika signalement och insåg att han faktiskt kunde hjälpa polisen lite i denna del.

SE kontaktade därför polisen på lördag förmiddag, vilket känns rimligt, ja nästan mänskligt.

Efterspelsvittnet SE är ingen psykologisk gåta direkt.

Ja, du träffar nog väldigt rätt här. Vill tacka dig för det då jag var på väg ned i kaninhålet ett tag.

En annan tidsmässig pusselbit är att SE påstår att OP landade på rygg. Som GM borde det ha varit helt uppenbart för honom att så inte var fallet. Men om han däremot kom till platsen strax efter att OP vänts på rygg blir det plötsligt helt logiskt att han trodde det.

Från Anna Hages förhör (där Palme går under beteckningen ”Z”):

Hon kände om den skadade mannen - Z - hade någon puls och kände därför först på halsen och sedan på ena handleden. Hon kände då inga pulsslag. Hon vände Z på rygg och gav honom två hjärtstötar och fortsatte sedan med hjärtkompression cirka 15 - 20 gånger.

Vidare bar SE troligen rock på mordkvällen. Och att det var just LP som sagt mörkblå täckjacka framgick inte i media, ändå lyckades han korrekt återge det på ett tidigt stadium. Varför i hela fridens namn skulle en rockklädd GM-SE anta att LP sagt mörkblå täckjacka!?

Överallt får man vrida upp och ner på hela verkligheten och fantisera ihop absurt långsökta efterhandskonstruktioner för att ens börja försöka få ihop GM-SE. Men med efterspelsvittnet SE som skarvar lite flyter allt på naturligt som ett självspelande piano.

Ynglingen hadde blå täckjacka och några till.

Jeppson..? Båda två hadde sett Jeppson? SE ville sätta dit honom, Lisbeth såg honom i gränden?
Eller så var det bara en tillfällighet? Mörkblå täckjacka var vel en rätt vanlig klädsel på den tiden av året.

Men det fanns altså en människa inne i gränden iklädd en mörkblå täckjacka.

Det med att OP vändes på rygg kan han sett från trappan? Eller påväg till trappan?

Kan såklart finnas många förklaringar på det här. Det blir inget alibi av det.

Jag påstår inte att jag kan läsa SEs tankar, men tycker att min spekulation är något bättre än den osannolika hypotesen att SE var mördaren utan varken vapen eller motiv.

Jag får inte nämna Cluedo här i tråden då skribenter med ömma tår går i spinn, men tanken att bara kända mordplatsvittnen kan ha mördat OP känns helt enkelt dåligt genomtänkt.

Som efterspelsvittne rundar SE elegant och sammanhängande alla konstiga och fantasifulla antaganden som måste göras för att ro vuxensagan SE som GM i land.

Jag räknar också två Securitasväktares vittnesmål om att de pratade övertid och semesterplaner med SE i några minuter när OP blev skjuten som en lägsta tröskel som hypotesen SE som GM har svårt att ta sig över.

Ja om man inte fantisera ihop absurt långsökta efterhandskonstruktioner då så klart.

Kanske är det roligare att fantisera än att föröka förstå vad som verkligen hände? Vad vet jag.

LJs täckjacka var ljusblå, vilket passar dåligt in på "mörkblå täckjacka" som LP sa.

AB var också inne på mörkblå jacka på GM och LJ var inte speciellt säker på rock utan lutade mot mörkblå täckjacka han också.

Att SE kunde se LJ från mordplatsen som en siluett har omnämnts i tråden så många gånger att det är märkligt att du verkar missat det.