Skandiamannen

Anledningen till att Christer Petterssons konfrontationsgrupp såg så proper ut med en massa välkammade poliser som figuranter kanske var att det egentligen skulle ha varit Krister Petersson som var ”huvudpersonen”? Men PU blandade ihop namnen och släpade dit en yrvaken CP istället. Mysteriet med de mismatchade figuranterna får sin lösning?

Men lite mer ”on topic” skulle man väldigt gärna höra några av hans underhuggare i PU tala ut om hur haveriet egentligen gick till inifrån. Var det KP som pekade med hela handen på holmérskt vis och drev sin vilja igenom? Leif GW verkar ju mena det:

– Det här sket sig i samma ögonblick som Krister Petersson gav sin syn på saken. Jag känner många av utredarna. Det var ingen jävel av dem som trodde på det Krister Petersson sa.

SvD har sökt åklagare Petersson, som 2020 valde att lägga ner Palmeutredningen och peka ut Stig Engström. Han har inte återkommit.

– Att en myndighetsföreträdare pekar ut en sedan länge avliden person som skyldig till att ha skjutit landets statsminister, det är fullkomligt häpnadsväckande. Utpekandet av Engström är grovt förtal av avliden och det är in i helvete konstigt om man inte reagerar mot det. Men det går inte att få tag på Krister Petersson. Han har löst det här genom att hålla sig borta, säger Leif GW Persson.

https://www.svd.se/a/rP1Bda/leif-gw-persson-om-palmemordet-och-christer-a-sparet

Professor GW har en synnerligen god karaktärsmordshistorik. Han har ridit ner vettvillingar som Lambertz, Holmér, Dan Eliasson, Johan Pehrson med flera med flera. Han har näsa för bullshit helt enkelt. Att han nu riktar udden mot Krister Petersson är inte så smickrande för densamme.

Det skrattas för lite här i tråden så jag jag tycker tiden är inne för en teori.

Har ju tidigare nämnt det med att SE kan ha fotograferat ett vapen på sitt kontor, och sen tagit med det hem det till semestern. För att levera det till ägaren.

Nuvel.

Jag tänker så att om det fanns någon som hadde ett vapen, kanske många vapen, en vapensamlare? Sen är det så att han har en puffra som inte är legal. Det finns inga papper på vapnet. Med tiden blir han sugen på att lämna in det, i en vapenamnesti.
Men innan han gör sig av med vapnet, som han tycker om, vill han gärna fotografera det på ett professionellt sätt. För att ha som ett minne liksom.

Ja och så ger han vapnet till någon han känner som har tillgång på avancerad fotoutrustning och är bra på att använda utrustningen.

Ja, ni fattar..

Men mitt problem är att så långt jag kan se var det ingen vapenamnesti i Sverige i 1986, den första var 1993?

Däremot var det en vapenamnesti i Danmark i 1986..

Fanns det någon i Engströms närhet som kan tänkas levera in ett vapen i en vapenamnesti i Danmark?

Finns det någon vettig förklaring på ett sådant scenario?

https://www.su.se/polopoly_fs/1.66346.1326113100!/2007c_Susanna_Soderhielm.pdf

Fast om man nu ska gissa sig fram till varför det var så bråttom att fotografera vapnet i reprokameran på Skandia före fjällsemestern så får du väl också öppna dörren för att WG kan ha haft personer i sin närhet som tyckte det var spännande att ta olagliga vapen genom tullen. (Öresundsbron var inte byggd 1986.)

Det var någon affär med den där Ebbe som blev känd genom tullens verksamhet i Helsingborg några år efter mordet tror jag.

1986 lämnades 10.000 vapen in i Danmark, (men det var inte bara skjutvapen).

Saxat från ett danskt dokument skrivet om vapenamnestin 1986 där reglerna för vapenlicens i Sverige sammanfattas. (Har intresse här i SE-tråden då regler för vapensamlingar gås igenom.)

2. Sverige.

Enligt 2 § vapenlagen gäller lagen inte för skjutvapen som är tillverkade före år 1890, om inte vapnet är avsett för patroner för lufttäta enheter.

Enligt 8 § får tillstånd ges till föreståndaren för ett museum med Vapen som ska ingå i museets samlingar, om museet får statsbidrag enligt särskilda bestämmelser om detta, eller om museet ägs av en kommun eller en landstingskommun eller av en stiftelse som står under tillsyn av Länsstyrelsen. Vapensamlare kan beviljas tillstånd enligt reglerna i §§ 9 och 10 för Vapen tillverkade efter år 1890.

I sektion 9 föreskrivs följande: Tillstånd för skjutvapen kan beviljas endast om personen i fråga behöver vapnet, och det måste antas att han eller hon inte kommer att missbruka det.

När det gäller skjutvapen som har ett dekorativt värde kan dock tillstånd även beviljas den vem som ska inneha vapnet i annat syfte än att skjuta. Detsamma gäller för vapen som har ett särskilt affektionsvärde för sökanden. Tillstånd att inneha pistol eller annat enhandsvapen, kulsprutepistol eller annat helautomatiskt vapen kan endast anmälas om det finns särskilda skäl och det finns. Därför gäller en viss begränsning när det gäller sådana vapen.

I 10 § står det bland annat att tillstånd kan beviljas under förutsättning att vapnet måste göras definitivt obrukbart, eller innehålla detaljerade bestämmelser om hur vapnet ska förvaras. Det finns inga speciella regler för hur man får en ny vapensamlare måste visa ett seriöst samlarintresse. Frågan är avgjord från fall till fall.

Rikspolismyndighetens föreskrifter och allmänna råd innehåller ett avsnitt om vapentillstånd för samlare. Av detta framgår bland annat att samlingarna – ofta betydande samlingar – medför särskilda problem och risker ur säkerhetssynpunkt. Stränga krav måste ställas på en vapensamlares personliga kvalifikationer. Det bör visas att det finns ett verkligt intresse för verksamheten. Vapnen måste finnas inom ett begränsat område, så att det finns rimliga möjligheter att erhålla en någorlunda komplett samling. Begränsningen bör formuleras så tydligt att det senare är möjligt att avgöra vilka vapen som har sin plats inom det angivna området. När ett samlarområde har godkänts bör ingen egentlig prövning av behovsfrågan ske så länge vapnen har sin plats inom det angivna området. Kulsprutor och andra automatvapen bör vanligtvis inte ingå i en vapensamling om inte vapnet görs permanent obrukbart. Även när det gäller andra
Vapen av modern typ bör begränsas med tillstånd. Föreskrifterna innehåller också mer detaljerade riktlinjer när det gäller frågor om obrukbarhet och förvaringsförhållanden.

Man undrar lite om hur WG formulerat avgränsningen i sitt vapensamlande.

Vet inte varför jag ska förstå det med tanke på SEs egen utsaga. Avtuppad a-lagare, tja, i förhör går ju SE sedan vidare och börjar prata om att han sedan tänkte att det hela hade med ”knarkligor som mer eller mer mindre vill utrota varandra”. Så om man får tro honom så verkar han ju inte särskilt främmande inför våld med dödlig utgång i gatubilden.

Vem kan i första hand tänkas ha intresse att av att framställa sig som viktig och eftersökt i sammanhanget och tjata om det?

Det lite stolliga vittnet som överdriver sin betydelse eller GM?

Det som som är intressant/unikt med SE är inte att han framställer sig som viktig, utan snarare att han lämnar en så stor mängd (oftast helt betydelselösa) uppgifter om hur det skall ha sett ut på mordplatsen efter skotten (vad vittnen och poliser skall ha sagt och gjort, hur de skall ha sett ut o.s.v.). Jag har sett sammanställningar med 15 och 26 (i någon lista uppåt 60-70) sådana här iakttagelser som SE påstår sig ha gjort.

Och då är väl frågan varför just han (och ingen annan) beter sig så här. Är han ett vittne som verkligen har gjort en massa iakttagelser på/från mordplatsen efter skotten, pratat med Lisbeth, Anna H, Anders B och poliser osv. osv? Eller är han själv mördaren som sprang in i gränden, och nu vill övertyga dig om att han i stället var ett av vittnena som kom till mordplatsen efter att "mördaren" hade sprungit därifrån?

Även en oskyldig SE kan väl känna ett behov av att befästa sig på platsen om han på något vis upplever att hans närvaro där är ifrågasatt. Han blev ju öppet ifrågasatt av Anér och Proletären, och hans mycket långa intervju med Skydd och säkerhet där han rabblar en massa detaljer från mordplatsen kan ha fungerat som lite av ett svar på det.

Det är knappast misstänkt, för även en oskyldig person reagerar väl negativt på att bli misstänkliggjord. CP började också rabbla en massa perifera detaljer om hur han reagerade på nyheten om OP:s död med mera. Som för att befästa sig ”i lägenheten” när han fick reda på det.

Det är också möjligt att SE redan den 25 april 1986 upplevde sig lite ifrågasatt av polisen mellan raderna, även om de inte formellt delgav honom misstanke.

Du påpekar här något som jag inte själv har funderat på.

Vi kan göra en liten tankeövning i två steg:

steg 1:

Skulle du kunna formulera vad du anser är "viktiga" detaljer du tycker SE utelämnar?
Det är för att kunna göra steg ett nödvändigt att vi definierar gränsen mellan en viktig och en oviktig ("betydelselös") uppgift och där får du förklara hur du tänker att skillnaden är mellan dessa.

Vilka andra vittnen enligt dig kommer med fler av dessa "viktiga" (betydelsefulla) uppgifter än SE?
Vi utelämnar i detta steg: "Betydelselösa uppgifter om hur det skall ha sett ut på mordplatsen efter skotten, vad vittnen och poliser skall ha sagt och gjort, hur de skall ha sett ut o.s.v.".

Vad återstår då för viktiga uppgifter från andra vittnen som avser tiden efter att OP blev skjuten. Vi måste i jämförelsen göra denna tidsavgränsning eftersom huvudhypotesen är att SE stod och pratade med väktarna inne i receptionen på Skandia när skotten föll och som efterspelsvittne inte kan uppge något om hur mördaren såg ut eller hur själva mordet gick till.

Vi "vet" enligt ditt inlägg att SE bara uppger oviktiga (betydelselösa) uppgifter. Hur ser sammanställningen ut för övriga vittnen? Hur många viktiga uppgifter kommer de med?


Steg 2:

Hur många "oviktiga" uppgifter kommer andra mordplatsvittnen med som avser tiden efter mordet när mördaren försvunnit i gränden? Vi gör i detta steg samma avgränsning och tar bort det som hände före och i samband med mordet eftersom efterspelsvittnet SE (huvudhypotesen) inte var där.

Här kommer SE med 15-70 "betydelselösa" uppgifter om hur det skall ha sett ut på mordplatsen efter skotten, vad vittnen och poliser skall ha sagt och gjort, hur de skall ha sett ut och så vidare.

Vilka andra vittnen kommer med fler "oviktiga eller betydelselösa" uppgifter om tiden efter att mordet skett och GM redan har flytt?



Vilka vittnen kommer att "vinna" respektive steg enligt dig?



Edit: Poängen med övningen är att inse att övriga vittnen inte lämnar så mycket detaljer de heller. (Jag lade till denna edit för de skribenter som har svårt att tolka skriven text, dvs inte dig personligen.)

Det var mycket ovanlig med mord genomförda med skjutvapen på öppen gata i Stockholm 1986. Efterspelsvittnet SE trodde nog att offret hade knivhuggits när han funderade på att gå förbi. SE trodde att han hört en avgasknall och satte inte den i samband med själva mordet.

Att "diskussionerna" fortsätter visar väl att de tvärsäkra egentligen är lite osäkra. Tänk om jag trots allt har fel.

Ja, det är lite som att gå i barndom och leka med elden. Tänk om någon skulle komma med en enda konkret uppgift som tyder på att SE var mördaren!

Än så länge är det närmaste vi kommit i tråden att polisen har "hemliga uppgifter som de inte vill gå ut med" vad det nu skulle kunna vara.

Eller har du eller någon annan i tråden en eller flera konkreta uppgifter som pekar på SEs skuld? Vi kan börja med en enda uppgift, eftersom det skulle vara häpnadsväckande.



Edit: Jag har dock ett så öppet sinne att jag skulle acceptera något konkret som visade att SE mördade OP kom fram. Men då måste något konkret komma fram först.

Allt tyder på att det är som du skriver. Det går också att enkelt se att SE som efterspelsvittne är så intellektuellt ärlig att han inte lånar uppgifter från media, för då skulle luckan i hans historia om vad ambulanspersonalen gjorde på platsen varit fylld.

SE syntes som bekant inte på mordplatsen när ambulanspersonalen var där eftersom han då blev sedd av flera olika vittnen inne på Bohemia. Detta återspeglas i hans berättelse från mordnatten.