Tråden om Christer Pettersson

Nu pekade ju inte LP ut mördaren, utan vem som var missbrukare.

Lisbet pekade ut CP eftersom hon ansåg att han var personen som var närmast dem direkt efter skotten dvs mördaren. Det fanns bara 3 st personer på mordplatsen direkt efter skotten- makarna Palme och mördaren t ex vittnet Inge M sade det i förhören och under rättegångarna 1989. Om det var ett rätt/tillförlitligt eller fel utpekande kan vi inte säkert veta. Vittnespsykologerna och minnesforskarna m.f.l. har haft olika åsikter om det redan år 1989 och i många år efteråt. Lisbet hade dock sagt redan i förhören våren 1986 att mördaren såg ut som en "borderliner-typ" https://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakt...ighetssyndrom/

http://www.regeringen.se/49bb76/cont...of-palme-del-3 I Granskningskommissionens betänkande från 1999 på s 727 säger Tommy Lindström att Lisbet sagt detta i förhören våren 1986. "Här kan inskjutas att Tommy Lindström då han intervjuades av RRV-experterna berättade att Lisbeth Palme under de förhör Lindström deltog i uppgav att gärningsmannen ”var en borderliner-typ”.11"

Hur som så borde Lisbeth ha "cochats" lite bättre inför förhör, konfrontation o rättegång.
Om detta hade lyckats väl, så hade missbrukaren krille P. antagligen alltjämt suttit inlåst. Och svenskar hade varit en huvudvärk fattigare.

Lisbeth Palme pekar ju ut CP långt innan den famösa konfrontationen.
Hon pekar ut honom från ett stort antal foton,allt enligt Ingemar Krusell.

Man kan lugnt konstatera att CP är den person som pekats ut av flest vittnen.

Jan Östberg ägde på 60-talet företaget Rationell Planering AB som utbildade IB-agenter i nätplanering. Han var samtidigt budgetansvarig på RPS (regeringskontakter i budgetfrågor). Han köpte i slutet av 60-talet Valla Torp åt FRA och IB. Har enligt egen uppgift genomgått alla kurser i underrättelseutbildning som finns i försvarets regi. Reservlöjtnant.

Hans Holmér var kapten på I1, reservofficer och fick underrättelseutbildning i mitten på 60-talet. Byråchef på RPS under budgetchef Jan Östberg. Hade kontakt med Birger Elmér och blev budgetchef efter Östberg. Blev 1970 Säpochef (utan s-fientlig attityd) med hjälp av Stay-behind-engagerade rikspolischefen Carl Persson. Blev sommaren 1976 polismästare i Stockholm. År 1982 inrättade han fyra gatuvåldsgrupper (inklusive Basebolligan) och blev 1984 länspolismästare i Stockholm. Enligt sin chaufför, Rolf Dahlgren, kryssade Holmér omkring i City under kvällen när Palme mördades och besökte mordplatsen tio minuter efter mordet utan att ge sig till känna. Själv påstod han att han var på Scandic hotell i Borlänge. Nästa morgon tog han befälet över utredningen och omgav sig efter en tid med ökända livvakter från gatuvåldsgrupperna.

Barbro Sagnell arbetade på FRA på 50-talet, var en legend på FRO och ledare för Grupp Barbro, vilka var aktiva i City kvällen då Olof Palme mördades. Gruppen, som anses ha tillhört Stay-behind, brukade träna radiosamband i City tillsammans med Föräldraföreningen mot narkotika (FMN). Barbro Sagnell hade en gemensam bekant med Ingrid Klering, Mårten Palmes flickvän vid tiden för mordet.

När justitieminister Lennart Geijer 1971 ville att Säkerhetspolisen skulle undersöka Barbrogruppen, svarade dess chef Hans Holmér att gruppen inte existerade utom möjligen som "Blomkvistare". Men i januari 1975 sökte en "Barbro" upp chefen för Säkerhetspolisens kontraspionage, Olof Frånstedt, med referenser från den operativa chefen för det militära underrättelseorganet GBU (kommendörkapten Klas Wikland) och berättade att hon var ledare för en grupp som bedrev spaningar på kommunister och nazister och att hon ville bli lämnad ifred av Säkerhetspolisen.

Donald Forsberg, f.d. IB-agent och f.d. Säpoanställd, säger sig ha sett två personer som tillhörde Barbrogruppen i City kvällen för mordet på Olof Palme. Dessa brukade samverka med FMN och träna radiosamband med walkie-talkies. Han har blivit hörd om detta av Palmeutredningen.

Katarina Cnattingius ansvarade för FMNs närradiosändningar i Täby på 80-talet. Carl Göran Edquist Borgenstierna, som var morbror till Cnattingius, var nazist, frivillig i Waffen-SS och juridiskt ombud till Lars Tingström (bombmannen), som i sin tur var vän med Christer Pettersson.

Christer Pettersson besökte klubb Oxen första gången i december 1985 och sista gången den 28 februari 1986, kvällen för mordet på Olof Palme. Det var Paul Molander (som Pettersson verkade se upp till) som hade anlitat honom som "vakt" på Oxen. Pettersson brukade dyka upp på Oxen då och då och sitta för sig själv någon halvtimme innan han gick därifrån. Kvällen för mordet på Olof Palme tillbringade han en längre tid på Oxen än vanligt. Oxen låg mindre än fem minuters promenad från mordplatsen.

Det är oklart vem som ägde Oxen. Vissa menar att det var Sigge Cedergren, som då och då gav Pettersson amfetamin. Vissa att det var Paul Molander och Cedergren tillsammans, men att någon av dem hade förlorat sin andel på spel. Carl Göran Borgenstierna ägde nattklubbar och porrklubbar i Stockholm och han skulle kunnat ägt Oxen via bulvaner.

Efter biobesöket gick Olof, Lisbet, Mårten och Ingrid Klering söderut till ABF-bokhandeln. Där frågade Mårten om de inte kunde gå hem till föräldrarna och dricka te, vilket också Olof ville. Ingrid Klering tackade nej och ville gå hem till sig. Mårten frågade om föräldrarna skulle åka taxi hem, men Ingrid Klering menade att de kunde promenera hem. Olof tyckte att han kände sig stel efter biobesöket och därför skulle promenera hem.

Lisbet Palme kände igen Christer Pettersson från mordplatsen som den person som började springa mot trapporna. Hon associerade honom inte med mordet just då utan trodde att de hade blivit beskjutna från ett större avstånd. Ovanför trapporna såg Christer K en man springa Malmskillnadsgatan mot Döbelnsgatan och några hundra meter norrut såg Claes Brewitz en man springa Döbelnsgatan norrut. På Markvardsgatan, 50 meter från Döbelnsgatan hittades på söndagen en revolver som lämnades till polisen. Revolvern försvann och visades aldrig för Palmeutredningen. Efter att massmedia tagit upp saken meddelades att revolvern var destruerad. Den påstods ha varit laddad med tre lösa skott, varav två var använda.

Sonen till Ingrid Klerings och Barbro Sagnells gemensamma bekant sålde 1988 en tavla till Ingrid Klering som föreställde en man som låg på marken sedd genom ett kikarsikte. Hon sa att hon skulle ge tavlan i födelsedagspresent till Mårten Palme. Efter en tid ville hon lämna tillbaka tavlan och sa att Mårten hade fått "dåliga vibrationer" av den.

Läser man alla vittnesmål som polisen tog upp på plats och dagarna efter av alla de då vittnen som då fanns, idag har betydligt fler hört av sig som fanns omkring mordplatsen i olika bilar så finns det inte ett enda vittne som pekade ut CP 1986, det finns inte ett enda vittne som ger ett signalement av mördaren som ens påminner om CP.

Det närmsta vittnet som såg mördaren är mannen som stod bakom byggbarackerna längre in på Tunnelgatan och han bodde i Rotebro och såg CP dagligen och han hävdar än i denna dag att CP inte var på platsen.

I all forskning kring vittnespsykologi så är dessa tidiga vittnesmål de som mest stämmer med den faktiska händelsen, och det han bakom barackerna säger är det viktigaste vittnesmålet efter LP, vad som kommit fram i efterhand är att LP var efter mordet knappt kontaktbar och drabbad av chock, hon är starkt bearbetad av ledande frågor, av felaktiga minnesbilder.

Dessutom var och är hon en sann troende av Margit Norell och hennes felaktiga minnesterapi, mycket av det LP har sagt genom åren stämmer väl in på Quickfallet, polisen har ofta arbetat med samma metoder som Quickpoliserna jobbat med, det var vanlig arbetsmetod förr och LP har fått en bild av skeendet av polisen som "hjälpt" henne att minnas så som polisen hjälpte Thomas Quick att minnas sina mord.

Dagens vittnespsykologi och övrig forskning kring dessa frågor visar att det är de tidigaste vittnesuppgifterna som är de mest verklighetstrogna, om man förhör vittnen senare felaktigt kan vittnesmål ändras efter hand, vilket det gjorde när polisen började fråga ut samma vittnen om CP och de då kunde mot sina tidigare signalement plötsligt beskriva CP:s utseende, då försvann den långa rock mördaren hade på sig som ett flertal vittnen beskrev mördarens utseende 1986. Och CP:s konstiga sätt att springa dök upp, det finns inte ett enda vittne 1986 som ens nämner något konstigt med hur mördaren sprang, den som sett CP springa kommer ihåg det och det skulle beskrivits, i stället beskrivs en språngmarsch på ett graciöst sätt, inte klumpigt som en elefant som ett vittne uttryckte sig, även detta ett bevis på att vittnesmålen manipulerades av polisen genom ledande frågor.

Det mest anmärkningsvärda med LP är att hon inte med ett ord förklarat varför hon och OP stod och pratade med mördaren i några minuter innan mordet, denna bild kommer fram om man lägger ihop alla vittnesmål som kommit från 86 fram till för tre år sedan och gör en bild av skeendet så som Gunnar Wall gjort i sin senaste bok så står de och pratar med mördaren, detta har inte LP med ett ord kommenterat.
Detta faktum togs heller inte upp i CP rättegången trots att det redan då fanns några få vittnen som sett mördaren prata med paret, detta rapporterades i media dagen efter mordet då ett av vittnena som berättade detta för SVT.

Ska man ens lösa mordet så måste man kolla de tidigaste förhören med vittnena, det är de som ger mest.

Jag är tveksam till att LOP ska ha talat med GM några minuter. Men någon kontakt verkar ha förekommit fast om det är i såpass nära samband med att GM skjuter så kanske den minnesbilden trängs bort, om den ens uppfattas (om GM tilltalar OP och skjuter i samma ögonblick OP svarar eller reagerar)?
Ett vittne, AB, uppfattar att de är tre som går i bredd och uppfattar OP som går i mitten som en kvinna. Ett annat vittne som ser dem från sidan uppfattar att den mindre av de tre går något framför de andra. Oklart om det är OP som stegar bort från "kontakten" eller LP som hamnar lite före om OP saktar in vid tilltal eller beröring (som inte LP uppfattar om hon går ytterst med OP mellan sig och GM) .

Lars Jeppsson, mannen som står bakom byggbarackerna, ser inte mördarens ansikte, utan ser honom springa förbi i mörkret på ganska långt avstånd. Han kan allltså inte användas för att göra troligt att det inte var CP. Jeppsson hade ingen anledning att direkt reflektera över frågeställningen om det var CP han såg eller inte. Att han under omständigheterna borde känt igen CP om det var han stämmer alltså inte. Som mest kan man sträcka sig till att han kunde känt igen CP om det hade varit han, vilket ger att det är som högst ett mycket svagt indicium mot att CP var mördaren.

http://www.itdemokrati.nu/page36am1.html

Inget faktum att mördaren pratat med Palme i flera minuter innan skotten. Något möte innan skotten har sannolikt inte skett. Det borde flera vittnen som passerade mordplatsen bara minuterna, minuten före skotten observerat, sett naturligtvis. De såg heller ingen mördare stå o vänta vid Dekorima när de var på själva mordplatsen strax innan mordet som Inge M gjorde en kort stund. Inge pratar om sekunder i första förhöret i mars 1986, efter påverkan av en författare som heter Kanger blev det flera minuter. I Tingsrätten 1989 medger Inge själv att han pratade om sekunder i början. http://lennartremstam.blogspot.se/2015/07/dom.html

Ca kl 23:15: Ålenius och Landgren. Två skådespelerskor som varit och sett samma föreställning av Bröderna Mozart som paret Palme. De stannar en kort stund vid Dekorimahörnan och funderar över om de ska gå igenom den stängda Brunkebergstunneln, men väljer att gå söderut på Sveavägen. De ser ingen annan person vid mordplatsen. Finns också en notering om att de var på mordplatsen kl 23:20, så viss förvirring råder i GMP.
Ca kl 23:17: Rolder med sällskap stannar vid DH under två minuter pga av illamående. Ser inga andra personer där vid tillfället. Rolder stod och rökte utanför Grand när paret Palme kom ut ur Biografen och gick då söderut på Sveavägen.
Ca kl 23:19 Nicola F passerar DekorimaHörnan och ser ingen där och inte heller på Tunnelgatan där han tittar in. Om en liten stund ska han möta paret Palme längre norrut på Sveavägen och lägga märke till Anders B i sin ”Tensonjacka”.
Ca kl 23:20 Hellgren passerar Dekorimahörnan när han promenerar Sveavägen söderut. Ser ingen på mordplatsen.

Vittnet Lars J sade förvisso att han i mörkret snett bakifrån under några sekunder inte kunde identifiera CP som mördaren. Är inte så konstigt med tanke på förhållandena heller- mörkt, bakifrån där mördaren rör sig uppåt i en trappa, ett par, några sekunder. Skillnad när det gäller Lisbet på mordplatsen där hon såg mördarens ansikte, bra belyst m.m. Även de utanför Grand, gatuköket hade mycket bättre möjligheter att göra observationer än Lars J. Klart man blir observant när man ser Palme och vilka som är framför och bakom honom. Såg i ett förhör att Lars J inte heller kunde utesluta CP vilket man inte gärna vill skriva, prata om. Han är ett osäkert, inte tillförlitligt vittne när det gäller att försöka avfärda CP med tanke på den kortvariga observationen i mörkret, han såg inte något ansikte m.m.
Delar av ett förhör jag hittade för ett par år sedan med Lars J.
F. Om det skulle varit Christer Pettersson som sprang uppför trapporna och som du observerade 28 februari 1986, är det då rimligt att du skulle kanna igen honom då på grundval av vad du har sagt tidigare om att du igenkänner honom dagligdags?
J. Jag har tänkt på det där och jag tycker nog att jag borde gjort en koppling med detta, jag borde känt igen hans stil uppe vid Tunnelgatan i Stockholm. Pettersson är-, efteråt då-, eller i samband häktning och rättegång så borde jag ha gjort en koppling mellan dessa två, men det hade jag inte kunnat göra.
F. Det du säger är att du inte förknippar den mannen som springer i trappan med Christer Pettersson men du kan heller inte utesluta att det kan vara han?
J. Jag kan-, jag kan heller inte utesluta det heller.
F. Det finns alltså delar i hans rörelsemönster som du igenkänner från Christer?
J. Det finns-, det finns gemensamma rörelsemönster.
F. Tänker du då som du tidigare nämnt på den här lufsande stilen?
J. Ja, speciellt det ja, och framåtlutad stil.

Dessutom är det ju sannolikt så att Grandmannen är identisk med Christer Pettersson.
Alla riktigt navlade inser att Grandmannen är identisk med mördaren.
Till och med i Hovrätten hålls det för sannolikt att Pettersson och Grandmannen är en och samma person.
Flygledarens vittnesmål kan inte viftas bort hursomhelst.

Därmed följer redan här och i detta sammanhang en logisk slutsats.

Den att Christer Pettersson sannolikt var Olof Palmes mördare.

Vad är det för ett hemligt brödraskap författaren och journalisten Bosse Schön skriver om här?

"Lars Tingström, som hade kontakt med svenska och utländska samhällsomstörtande grupper,
var en av de drivande krafterna i ett hemligt politiskt brödraskap där den sammanhållande
länken var hatet mot Olof Palme och det samhälle han representerade.
Christer Pettersson, Tingströms livvakt och enligt egen utsago ointresserad av politik, var
knuten till denna grupp. I gruppen fanns poliser, läkare, journalister - och Borgenstierna.
De ledande krafterna höll kontakt med Christer Pettersson sedan deras ledare Tingström
hamnat i fängelse för en rad bombdåd."

https://www.flashback.org/sp63801911

Nån som hört talas om detta tidigare?

Kom inte Tingström i kontakt med Borgenstierna först när Tingström hade kommit i klammeri med rättvisan? Christer Pettersson träffade väl också Tingström på kåken, så jag är tveksam att det fanns någon grupp med denna konstellation innan Tingström åkte in. (Jag kan minnas fel det jag läst om det dock).