Citat:
Ursprungligen postat av rosebud
Självklart kan komplexa system byggas gradvis. De olika komponenterna behöver inte alls alla utvecklas samtidigt - tvärtom så är det snarare så att en, liten, fördelaktig mutation på en komponent gör att mutationer på andra komponenter nu också blir fördelaktiga. Giraffens hals är ett klassiskt exempel på hur flera system samtidigt måste evolvera turvis för att längden (och därmed förmågan att äta löven i höga träd) skall kunna öka. En liten längre hals gör att vissa anpassningar i blodcirkulationssystemet eller musklerna plötsligt också blir gynnsamma. Allt måste öka gradvis, i små inkrement, precis som teorin säger.
"... tvärtom så är det snarare så att en, liten, fördelaktig mutation på en komponent gör att mutationer på andra komponenter nu också blir fördelaktiga."
Här säger ju du också det jag menar. Information som ändrar flera olika komponenter måste finnas på plats samtidigt för att en ny eller förändrad funktion skall kunna bli en fördel och sparas av det naturliga urvalet. De andra mutationerna på andra komponenter som inte gav någon fördel har ju bara sparats helt slumpmässigt utan set naturliga urvalets inverkan.
Du får försöka tänka dig den första tiden i evolutionshistorien. Från den första självreplikerande RNA-strängen. Härifrån måste helt nya proteiner, funktioner, system, organ, förmågor och egenskaper ha uppkommit.
Att förklara evolutionen från apa till människa är väl inte så märkvärdigt jämfört med att förklara utvecklingen från RNA-sträng till trillobint.
Giraffen är ett utmärkt exempel på där tiotusentals komponenter måste utvecklas åt samma håll om en egenskap skall bli till en fördel istället för en dödlig nackdel. Allt handlar om att precis rätt information måste uppkomma på precis rätt lokus i genomet vid rätt tillfälle under samma tidsperiod.
Citat:
Dina kommentarer kring embryoutvecklingen förstår jag tyvärr inte. Kanske du kan klargöra dina tankar lite - vad är det för mutationer som måste ske och sparas i exakt samma ordning, menar du?
För att ett organ skall börja produceras i ett embryo så finns det information som reglerar i vilket segment och vid vilken delning av vilken sorts celler som en viss sorts celler skall börja att producera vissa sorters proteiner som skall börja att bygga detta organ. Information måste även styra och reglera hur samarbetet mellan olika celler skall fungera och sammanlänkas. En övergripande information om vilka kommunikationleder som samtidigt skall byggas parallellt med organet för att detta skall fungera. Ta ett lillfinger t ex: ben, blodkärl, muskler, senor, nervtrådar, leder, legament, hud, nagel mm mm. Information om vilken storlek och mängd som skall byggas av varje komponent måste kommuniceras mellan alla de olika inblandade delarna. Och allt hänger på informationen som styr
vilken information som skall avläsas och produceras och
när den skall avläsas och produceras och
hur informationen skall avläsas och produceras.
Helt nya proteiner med helt ny stuktur, laddning och form med helt ny funktion som aldrig funnits tidigare måste råka passa in i ett sammanhang där det nya proteinet måste kunna utföra sin helt nya funktion.
Citat:
Angående de första tetrapodernas utveckling ur fiskar så får du det att låta som att vetenskapen fram till 1997 trodde att de hade en jättetydlig bild av exakt hur den här delen av vårt stamträd ser ut. I själva verket har det här alltid varit en omtvistat ämne där en del forskare tror att den gemensamma anfadern var mer lik en kvastfeningar och andra tror att lungfiskarna är en närmare släkting. Den senaste studien, (baserad på den hittills största datan som samlats in inom området, och som även länkades till i en annan tråd) visar med relativt stor säkerhet att lungfiskarna är en närmare släkting men det är fortfarande lite för tidigt att säga 100% hur det förhåller sig. Ingenstans tror jag mig ha hört att någon har påstått att dagens lungfiskar eller kvastfeningar (som förvisso verkar relativt oförändrade) skulle vara den direkta anfadern, utan i båda teorierna handlar det alltså om släktskap/kusiner. Det handlar om saker som hänt för 400 miljoner år sedan och som vi har väldigt lite fossil från, så ett visst utrymme för spekulation finns.
Man skulle kunna sammanfatta det med att man gissar ganska rejält.
Tyvärr framställs det i läromedel som om man faktiskt visste något om detta.
Citat:
Det kontroversiella med Rasmussens forskning (hon studerade mitokondrierna hos de olika arterna om jag minns rätt) är att hon anser att tetrapoderna skulle ha avskiljt sig tidigare från BÅDE kvastfeningarna och lungfiskarna, och att dessa arter därmed skulle vara lika avlägset besläktade med oss. Hennes data motsägs nu alltså delvis av den senare studien (som för övrigt även den letts av en svenska).
Som jag sagt tidigare kan man ju alltid välja att förklara likheter med att de inte alls är släkt med varandra utan likheterna bara beror på konvergent evolution.
Den ena slutsatsen från en av de nyare artiklarna att kvastfeningarna skulle vara närmast släkt med oss p g a det "mycket vetenskapliga kriteriet"
ungefär lika stort genom verkar snarast amatörmässig. I nästa andetag så anser man lungfisken vara något närmare släkt trots sitt mångdubbelt större genom än människan.
Är det någon som förstått vilka genetiska likheter man funnit mellan lungfiskar och t ex groddjur och amfibier som gör att man bortser ifrån olikheterna mellan arternas mitokondrier?
Citat:
Oavsett vad vetenskapen kommer fram till (jag har ganska gott hopp att vi så småningom kan få svar på den här frågan) står sig givetvis evolutionsteorin fortsatt stark. Får man, av ren nyfikenhet, fråga hur DU tror att de gick till? Anser du att Gud skapade alla arter som de ser ut idag, för ca 6000 år sedan? Jag försöker inte provocera, utan undrar för debattens skull helt enkelt hur ditt perspektiv ser ut.
Eftersom en sak som man trodde sig veta var fel så måste väl ändå detta betyda att teorin blev lite lite svagare. Eller hur tänker du?
Jag tänker mig att Gud på något sätt vid olika tidpunkter skapat olika slags organismer ,växter och djur med en enorm inneboende variation och mångfald som sedan utvecklats och anpassats till olika miljöer. Varje grupp "skapelser" gav efter en viss tid förutsättningar för nästa grupp skapade slags organismer att kunna skapas osv osv. T ex skapades kanske gröna alger i ett tidigt skede för att skapa en tålig och balanserad syrehalt på nödvändig nivå för att annat liv skulle kunna existera.
Jag anar att det finns barriärer som mutationer inte kan ta informationen "förbi".
Återstår är att ta reda på vilka dessa barriärer är. Tidsperspektivet kan vara mycket långt. Människans perspektiv är rimligen 15-20 000 år. Egentligen är det först för runt 10 000 år sedan som vi har riktigt påtagliga fynd av människan. Eftersom det är orimligt att tänka sig att människan funnits under 200 000 år utan att lämna nästan några spår trots att man varit begåvad med samma kreativa hjärna under hela denna period. Även under kanske 500 000 år ytterligare när föregångaren till människan hade nästan samma kreativa hjärnverksamhet borde människan hunnit uppfinna saker som skulle kunna lämna några bestående spår.
Dessa slutsatser anser jag överenstämmer väl med de verkliga fakta och observerbara data som vetenskapen har tillgänglig.
stebe2
