Eugenik i ett rasmedvetet samhälle

Polygyni, alltså att män kan ha flera fruar är något väldigt naturligt för människan. Det ÄR människans natur, och ju mer attraktiv/framgångsrik man är, desto fler fruar. 3/4 delar av alla samhällen i världen är polygyna. Och innan kristendomen fördes hit, var man polygyna här med. Kristendomen var emot allt det naturliga, det naturliga maskulina samhälle man levde i, och det kristendomen har gjort med de vita Europeiska samhällena är att den försvagat dom, och skapat ett feministiskt samhälle fullt av patetiska fjollor.

Fördelarna med detta är många. Dels kan man föda fler barn, eftersom att man har fler kvinnor att befrukta. Sen även den enligt mig största fördelen, är den eugeniska. Endast de starkaste, mest framgångsrika männen får föra sina gener vidare, de tar helt enkelt alla kvinnor, så att det inte blir några över till betahannarna. Det leder till att man effektivt kan sålla bort de dåliga generna, utan att behöva massa trams som att medborgarna skall behöva ansöka för att få skaffa barn eller liknande.

Enda som hindrar män från detta idag är att de inte har kontakt med sin manliga natur, det är den vi måste komma i kontakt med ifall vi skall få ett samhälle som bygger på styrka.

Vad är eran åsikt?

Den germanska hedniska kulturen var monogam i högsta grad och de polygama element (typ frillor) som fanns levde kvar långt in i kristen tid.


Möjligen att viss ökad acceptans av "bihustrur" hos starka män skulle kunna vara positivt, men ren polygami är allt för kulturellt och praktiskt främmande så det tycker jag inte är en bra ide.

The only restriction that seems to have existed on a man's sexual activity was to penalize a man for fornication, making him pay a small fine for sleeping with a woman not his wife. Sturlunga saga indicates that "almost universally, men indulged in extramarital affairs with numbers of women before, during, and after marriage" (Jenny M. Jochens, "The Church and Sexuality in Medieval Iceland," Journal of Medieval History. 6 [1980]: pp.383-384). Female slaves were fair game, and a man could purchase a slave woman valued up to twelve ore (the value of 489 yards of homespun cloth) to have as a bed-slave (Grethe Jacobsen, "The Position of Women in Scandinavia During the Viking Period," thesis, University of Wisconsin, 1978, p. 76). Concubines were customary, as Adam of Bremen scornfully reports:

Only in their sexual relations with women do they know no limits.
According to his means a man has two or three or more wives
at the same time (Jacobsen, "Sexual Irregularities," p. 82).

http://www.vikinganswerlady.com/wedding.shtml

Vad är skillnaden menar du mellan att ha "bihustrur" och det jag förespråkar? Att bihustruar kommer i andra hand/ses som mindre värda än den första frun? Isåfall är det betydligt mer värdigt för kvinnor att man ser dom som lika viktiga.

Fast det har ju inget med månggifte att göra eller att man levde i rena polygama relationer, man levde fortförande i en monogam relation och sedan smusslade man vid sidan om (med varierad acceptans ända upp i kristen tid). Monogamin i den germanska kulturen finns beskriven redan av romarna.

Tacitus says (Ch. 18) that the Germans are mainly content with one wife, except for a few political marriages, and specifically and explicitly compares this practice favorably to other barbarian cultures, perhaps since monogamy was a shared value between Roman and Germanic cultures.

Fast din poäng var väl att återupprätta ett hedniskt hypermaskulint traditionellt stamsamhälle (vilket inte är fel per se, missförstå mig inte). Inte bry sig om kvinnans värdighet?

Sedan är lite tanken att de skall vara mindre värda än den första "riktiga" hustrun, för att så att säga bibehålla en socialmoral i samhället.
"Jo, Ingvar är en riktigt rik och mäktig man som tar sig många fruntimmer, men det är ändå hans riktiga fru som är den viktigaste för honom och som bibehåller husets funktion", så tänkte man säkerligen även på vikingatiden. Man kunde inte bara gifta sig och leva hur man ville, utan det fanns normer att följa.


Tycker ren polygami och polygyni är för främmande för oss kulturellt (eftersom det aldrig funnits här i dokumenterad tid) och jag tror inte folk är så sugna på det idag heller, det är mest genusqueermuppar som håller på med sådant idag. Men vissa polygama element spelar mycket riktigt en naturlig roll i ett mer patriarkat samhälle (som vi vill ha ), så det är inte helt fel.

Men är de männen som kan dra till sig flest kvinnor per definition de som kan bygga det bästa landet?

Mycket bra fråga. Kommer de mest intellektuella och moraliska männen yngla av sig mest, eller leder denna "eugenik" till att endast de mest buffliga, fysiskt starka och bedrägliga får föra sina gener vidare?

Låter som en bra grund för en revolution för medelmåttor, dvs kommunism = inte bra

Det tror jag är, en viktigare del i vårt framtida samhälle är istället att vart Svenskt par skaffar sig ett minimum på runt 2-3 ungar för att bibehålla och på sikt öka den Svenska befolkningen.

Genetisk överlägsenhet inom exempelvis, fysiken, kan ordnas socialt och kulturellt på sikt, att man inför obligatorisk arbetstjänst, träning eller dylikt och att man ser det som en kulturell norm att man är fysiskt 'fit' för att se till att den fysiska hälsan och styrkan ökar och bibehålls.

Genetisk underlägsenhet så att säga, kan man förhindra, bortsett från argumentet ovan, genom att inte låta folk med skadliga gener avla och när vi kommer vidare inom genteknik, direkt plocka bort de skadliga generna från genbanken när de skall avla.

Polygami är något som jag anser vare icke önskvärt, det degraderar honan till någon form av vara som kan slängas bort och bytas ut närsomhelst det tycks passa av hanen. Eller vice versa.

Tro dock inte att jag har ett särskilt stort intresse för värdet hos människor. Vi är alla resurser som skall användas för rikets bästa.

De som styr landet just nu är ju en grupp som generellt är är mer intellektuellt lagda, men som är riktiga fjollor och mentalt svaga. Män som är fysiskt starka har oftast bättre gener, lång kroppslängd (lång bred rygg), låg tendens att lägga på sig fett, och större i största allmänhet större, större skalle och ofta smartare. De flesta män jag känner som är naturligt grova är ingenjörer och liknande. Så att du kallar dom "buffliga och bedrövliga" handlar antagligen bara om mindervärdeskomplex från din sida. Naturen har sin naturliga gång, finns en anledning kvinnor dras till en viss typ av män, dvs. starka män. Anledningen att samhället är så fucked up som det är, är uppenbarligen för att det styrs av mentalt svaga människor, som inte kan fatta bra beslut.

Ser ingen anledning till varför en man skulle vara tvungen att ha 1 "riktig fru" bara. Är man en stark man har man så mycket mer potential, och kan sprida sina gener till flera kvinnor, för bästa genetiska framgång. Alltså där värdet är att de ses som likvärdiga, och inte att hälften av ens barn skall vara nån slags halvbastarder. Det är manlig natur, och det är helt enkelt det som är sättet starka gener förs vidare, alltså att de starkaste männen (alfahannarna) tar alla kvinnor för sig själva, och endast de får reproducera, de svaga generna sållas bort. Kvinnor av dålig genetisk kvalite kan dessa ta med, fast att de bara har för nöjes skull, och inte får avkomma med. De svaga får inte föra sina gener vidare, det absolut mest naturliga sättet att föra god eugenik, naturens egna eugenik. Alla problem som att exempelvis folk med dåliga gener (white trash) tenderar att föda många barn försvinner, eftersom att de som har bra gener kommer att föda så mycket fler barn, eller så tar de helt enkelt alla deras kvinnor. Finns inte så mycket mer att begära då (förutom att nationen är homogen), och inte mycket man medvetet behöver kontrollera eftersom att allt det tar hand om sig självt på bästa naturliga sätt. Allt handlar om evolutionsbiologi.

Ideer som Lebensborn är rätt bisarra, att nån slyna som inte kan få en bra man, ska få insemineras. Det jag förespråkar är det naturliga sättet för bra gener att föras vidare, till flera kvinnor. Kvinnans värdighet var inte mitt primära fokus (även om jag anser att det är väldigt viktigt i sammanhanget, såvida det inte handlar om en uppenbar lågklass bihustru), men att all avkomma man får från starka kvinnor ska få lika mycket prioritet.

Sen att en man bara kan ha en riktig fru, och snack om trohet till henne är bara nonsens. En man kan ha flera fruar, älska flera stycken. Det handlar bara om att ju mer man en man är, desto fler kvinnor vill han ha, och då finns det ingen anledning att prioritera en överlägset högre än de andra (även om de såklart aldrig blir helt likvärdiga då man kommer attraheras till en mer osv.). Innebörden att vara trogen för en man innebär att han stannar med kvinnan och fortsätter försörja henne, men det innebär inte att han inte kan göra samma med fler. Sådan är naturen, det naturliga för män är att ha flera kvinnor, medan det naturliga för kvinnor är att enbart vara med den starkaste mannen.

Men ja visst det finns flera som inte kommer att hålla med mig om detta, det är bara bra, dessa är inga riktiga män eftersom att de inte kan anamma självklar manlig reproduktionsinstinkt, utan anser att det är så viktigt med gamla traditioner och kristen moral.

Men så här ser inte verkligheten ut. Hade den gjort det hade vi inte haft några betaindivider över huvud taget, de hade rensats bort från evolutionen för tusentals år sen. Vi kan inte ändra på naturens gång på det här sättet.

I naturen är det så att en alfa gör de flesta honorna på smällen, men att han inte tar hand om alla. Därför skaffar honan sedan en batahanne och om han då tar hand om avkomman belönas han genom att själv få avla ett andra barn. Så går betagener i arv. I vissa fall skaffar honan en betahanne direkt eftersom hon vet att han är ett tryggare val. I vissa fall får hon chansen att låta sig betäckas av en alfa senare och tar då chansen, men så är inte alltid fallet.

Dessutom skulle det du förespråkar på sikt leda till stora problem med inavel eftersom den genetiska variationen skulle minska för varje generation. Allt fler skulle härstamma från samma manlige urfader. I ett extremfall med en värld där vi har ändliga resurser skulle alla barn till slut få samma pappa och det är uppenbart olämpligt.

Sen anser jag att alfa ska ha fördelar mot beta, men det du förespråkar är för extremt och orealistiskt. Framför allt förstår jag inte vad det här har med nationalsocialism att göra?