Michel Foucault - filosof (samlingstråd)

Ambitiöst projekt, men det är ju en kritisk ådra i det, vilket torde borga för Sir Poppers gillande. Tillåt mig en grov utvikning. Jag rekommenderar varmt
följande länk för filosofiintresserade:http://forums.philosophyforums.com/M...d-Epistemology

Jag har läts lite av Foucault, men undrar nu vad han menar med det "Gruvsamma lidandet"?

Är det gruvsamma lidandet den kroppsbestraffning och "avrättande" som en del fick utstå förut? Eller är det gruvsamma lidandet som han tycker detta senare ledde till, nämligen användandet av fängelser och där de dömda ska plågas av tanken och insikten mer under många år?

Vilket är vilket?

Gruvsamma plågandet menar jag.

Och läst!

Efter vad jag förstår är Foucault ingen "analytisk" filosof. Med det menar jag att han inte som exempelvis Schopenhauer granskar lidandet som fenomen. Därför är det kanske lite svårt att avgöra vad som menas i detta enskilda fall.

Min gisning är att betydelsen är kontextuell. Foucault var, vill jag minnas, strukturalist, vilket skulle innebära att lidandets betylse, i detta sammahang, fås genom att läsa passagen på ett strukturalistiskt sätt.

Foucault befinner sig i en fåra som leker med språket. Han är konstruktivist som verkar ha ett intresse av att analysera makt. Makt som expanderar, stöter på en gräns och sedan vänder sig inåt och konsolideras. På samma sätt rör sig kontrollen från yttre till inre. Det yttre straffet (kroppsbestraffningen) flyttas till ett inre (skam och underkastelse). I förlängningen byggs detta in i språket så att ordet plit per definition ger rätt över den som får ordet fånge tillskrivet sig. Skall jag gissa utan att ha läst texten ifråga eller egentligen ha en aning kan jag tänka att det senare är ett större gruvligt plågande, eller så gäller det båda två då det är två sidor av samma mynt.

Jag sitter och plöjer igenom en introduktion till Foucault just nu, skriven av Roddy Nilsson. Första delen av boken handlade mycket om begreppet diskurs, och jag kunde förstå nästan allt omkring, men inte just vad han avser, eller rättare sagt vad det innebär och vad det säger om verkligheten, med diskurs. Ska begreppet ses i ljuset av strukturalismen (Foucault menade ju själv att han inte var en strukturalist), eller vad?

Så som jag har förstått det så betyder diskurs en visst sätt att tala eller inom ett visst fält.

Exempel är när läkare eller jurister pratar. Vanliga människor som inte har gått på läkar eller juristskolan skulle inte förstå vad vad de pratar om eftersom de har sitt egna "språk" där de använder latinska eller juridiska termer. Fackspråk helt enkelt.

Och jag tror att Foucault menar att det är diskursen som formar verkligen och hur vi ser på den.

Att diskutera vad "diskurs" betyder är dessutom en diskurs i sig.

Diskurs: Sätt att tala eller diskutera om ett ämne.

Källa:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskurs

Språkvärld är väl en sak, men det har också med makt att göra. Den juridiska diskursen påverkar verkligheten genom att den avgör vad som är tillåtet och inte och vilken påföljd det blir (kanske kasst exempel).

Ja precis, det har ju med makt att göra. Den medicinska diskursen avgör hur vi ser på kroppen och vad vi stoppar i den.

En "klassisk" diskurs är väl den feministiska diskursen. Där man snackar om jämlikhet, genus, strukturellt våld mot kvinnor, och annat humflum.

Dom som inte vet vad diskurs innebär, och jag har råkat stöta på många feminister som använder begreppet utan att förstå det, dom säger saker som "There's discourse in the room, I can feel it". Som om det vore som Eter... Suck

Jo, så långt är jag definitivt med, men Foucault menar väl även något mer?


Ja, men på vilket sätt menar han att diskursen formar verkligheten? Att den kan forma hur vi ser på den kan jag förstå, men inte hur diskursen rent konkret formar den.

Det finns grader i det socialkonstruktivistiska helvetet. Foucault rör sig mest kring människor i sina teorier där han menar att vår syn på t.ex. sexualitet styr vad vi faktiskt ser och känner - så är vissa saker sexiga i vissa kulturer och andra inte. Vill man dra det ett steg längre kan man hävda att Ding an sich kan vi inte få kunskap om, allt vi har är alltså den sociala konstruktionen - det språkliga begreppet - som då kan förändras och styr perceptionen enligt ovan och där med verkligheten (den upplevda verkligheten). Man kan också vandra ut i någon sorts förnekande av den objektiva verkligheten då diskursen de facto formar verkligheten.

Berger & Luckmanns "The social construction of reality" var lite av en eye-opener för min del.