Radio Svegot

Tänkte fortsätta med att beskriva min livsfilosofi. Ingenting av det vi ser eller känner omkring oss är verkligt. Ni trycker ner tangenterna och känner av dem med fingertopparna och tar för givet att det är verkligt. Men om nu vårt universum bara är ett hologram så förefaller det bara att vara verkligt. Jag tänker använda främst två stycken science fiction-filmer som analogier. Dom kom ut med bara nåt års mellanrum och kan till det yttre verka rätt olika. Den ena är The Matrix och den andra Minority Report.

Under en rätt lång tid att jag upplevt den här världen som en fängelseplanet och då syftar jag inte på Alex Jones. Inte alls överhuvudtaget, utan jag menar bokstavligt talat. Men hur skulle det ens kunna vara möjligt? Det vore alltför komplicerat, speciellt som nästan ingen ens är medveten om det. Och det är där analogierna med filmerna kommer in. Ponera att vi ligger i inducerad koma i tuber, tankar, sarkofager eller någon liknande konstruktion. Precis som i dom två filmerna. Som när Neo vaknar upp eller när Anderton åker fast och får den där halon runt skallen. Så allt vi upplever, krig, konflikter, politik, religioner, whatever är bara ett program styrt av en stordator/main frame. Dom som bekänner sig till den judeokristna tron brukar ju tala om skyddsänglar. New Age-folket kallar det för guider istället. I mitt scenario så vore väl plitar eller övervakare mer troligt. Ett alternativ-scenario till fängelse är att det är en dårhusplanet. Ett scenario som jag finner en aning mer roande, ärligt talat. Stämmer det första scenariot så innebär det att vi alla är mer eller mindre grova brottslingar. I det andra att ingen av oss har alla hästarna hemma. Men vem vet, jag har ju börjat få självinsikt, så kanske mitt tillfrisknande inte ligger så långt borta.

Att avlida skulle då snarare vara något positivt än som vi nu ser som negativt. Istället borde vi glädjas åt att vår närstående då har antingen muckat från kåken eller blivit utskriven från dårhuset. Att dom som dör unga antingen har fått ett milt straff eller tillfrisknat fortare än gamlingar som mig. Men inget datorprogram är perfekt, som säkert ni datorkunniga redan är medvetna om. kanske är inte detta avancerade program det heller. Därav upplevelser som deja-vu, synkronicitet, mandela effect och så vidare. Går det att lura programmet eller rymma från fängelset/dårhuset? Min tanke är att just dom vi kallar för självspillare gör det. Kanske får dom ett lika plötsligt uppvaknande som Neo? Sannolikt åker dylika rymlingar snabbt fast igen. Hamnar i tuben igen och får ett nytt program. Vilket skulle kunna förklara varför somliga spontant minns sitt tidigare liv. Men en sak som jag tror skiljer sig från filmerna är att fångarna/patienterna inte alla nödvändigtvis är mänskliga. Att vi uppfattar oss som det har väl snarare att göra med dom som har designat vårt matrix som en speciell planet med en intelligent art indelad i olika raser. Vi kan vara fångar från många olika världar. Därav att somliga av oss uppfattar sig som otherkin, indigo children eller starseeds. Dom som inte gör det kanske är mänskliga även i sina verkliga kroppar där i sina tuber. Jag kanske ser ut som en predator eller xenomorph eller nåt.

Forts följer (troligen).

- Fortsättning -

Vare sig ni tror på det eller ej så tänkte jag använda er som bollplank. Hur skulle ni göra för att undgå systemet om ni blev vakna till denna falska verklighet och bestämde er för att fly? Ponera att ni blåser ut hjärnan och vaknar upp plötsligt som Neo. Men sedan då? Hur undvika att åka fast och bli inkopplad igen?