Citat:
Jag tror du överskattar USSRs styrka, dom hade stora interna problem och varför valde inte Stalin en attack på sin partner? Han såg vad Tyskland och Italien var kapabla åt i Spanien så han var nog inte sugen på en konflikt. Fanns lättare byten söderut, t.ex Persien.
Ursprungligen postat av eradico
Nu har jag bara läst andra världskriget som hastigast på en historisk grundkurs men jag tvivlar på att det allra största misstaget var försöket av en invasion mot USSR. Rent miltiärtaktiskt så tror jag inte att Stalin var den mest pålitliga mannen att göra affärer med och jag tror att han således hade stuckit Tyskland i ryggen för eller senare. Man bör kanske därför se kriget som ett preventivt krig, vilket de många divisionerna talar för. Man ville slå hårt och snabbt för att fort ta kontroll över Ryssland. Däremot så gjorde man samma misstag som Karl XII och underskattade ryssarnas storlek samt det hårda klimatet. Jag tvivlar dock på att det var ett misstag att attackera Ryssland men däremot kan jag köpa att valet av tidpunkt var helt åt helvete fel.
Oavsett vilket så är råvaror alltid ett problem i krig och jag tror att just detta talar för att Tyskland var relativt svagt. Med den tidens logistiska tekniker tvivlar jag även på att man skulle klara av att hålla arméer vid liv om de inte fick plundra fritt, vilket säkert förekom men då hade man fått stora fiender i civilbefolkningen.
Jag har funderat en vända till och jag tror även att Tyskland inte riktigt förstod vilken fiende England faktiskt utgjorde. Inte enbart på grund av britternas vilja att kämpa för sin sak och för RAF men även för den maktpol de hade koncentrerat i Afrika. Man får inte glömma att det brittiska imperiet i alla fall i början av kriget hade större delen av Indien till sitt förfogade vilket hade enorma mängder råvaror, soldater och inte minst möjlighet till industrialisering. Även om England förlorades så skulle man ha haft möjligheter att rekrytera trupper från kolonierna i Asien och Afrika (vilket faktiskt förekom), utöver detta så var Tyskarna inte direkt framgångsrika i Afrika. En tanke är att om större delen av Europa förlorades så skulle man via Spanien, Balkan och Italien ha möjlighet att skicka över stora mängder trupper och vapen. Utöver detta så spelar även andra saker in som hade försvårat det för tyskarna att ta sydeuropa, exempelvis så utgjorde faktiskt Titos partisaner ett ganska stort problem i forna Jugoslavien samt Stalins enskilda maktbegär. I mitt tycke talar alltså följande rent maktpolitiska faktorer emot en Tysk seger, oavsett om man hade en bättre taktiker än Hitler vid makten eller ej:
1. På 1940-talet lär det ha varit relativt svårt att hålla trupperna vid god vigör när det blev vinter eftersom att vintrarna här var extremt hårda. Det är värt att notera att det här är en tid utan vare sig helikoptrar, satelitövervakning eller vidare utvecklade tekniker för att föra krig i ett subarktiskt klimat.Även om man från tysk sida hade frigjort enorma resurser hade ändå till exempel finska motståndsrörelser utgjort ett enormt problem med sina kryppskyttar som är vana vid att strida under dessa förhållandena. Lägger du sedan till ett gäng kommunistiska motståndsrörelser som härjar fritt på Balkan och enorma svårigheter att kommunicera snabbt så får tyskarna rejält med problem.
2. Det stora behovet av resurser utifrån. Även om du faktiskt anstränger dig till det yttersta så saknade Tyskland trots allt flera viktiga resurser, såsom järnmalm, bensin och i viss mån föda. Detta gör landet sårbart för omvärlden.
3. Ideologiskt så är det svårt att hålla ihop ett land. Under kriget fick människor ofta klara sig på under 1100 kalorier om dagen, vilket var på gränsen till svält. En kortare tid fungerar det men efter tid kommer människor att tröttna, särskilt om erövrandet av nya områden går trögt. Utöver detta så finns det även problemet med att man har ett splittrat folk med förtryckta minoriteter, risken för att gemene man får insyn i mördandet av judar, romer och oppositionella innebär på sikt att det blir svårt att hålla ihop landet. Även om människor är rädda så finns det gränser och jag tror att rädsla ihop med hungersnöd skapar desperata människor, vilket är väldigt farligt och svårt att kontrollera.
4. Motsättningar mellan nazisteliten och den tyska adeln. Flera högt rankade militärer tillhörde den gamla krigarklassen och hade en lång tradition på att kriga, dock enligt vissa etiska regler. Jag tvivlar på att Hitler på allvar skulle kunna frånta samtliga av dessa höga militärers maktpositioner vilket på sikt hade skapat stora motsättningar mellan Hitlers kansli och de ansvariga amiralerna/generalerna. Redan så tidigt som 1940 fanns det tendenser till att krigarklassen började att bli missnöjda med Hitler.
5. Engelsmännens enorma ekonomiska resurser. Indien, stora delar av Afrika samt USA som sålde av vapen billigt kan bli ett stort problem för tysken. Även om tyskarna i teorin lyckas inta England finns det en viss risk för att regeringen på något sätt lyckas gå i exil och börjar bygga upp arméer i Afrika, det sistnämda hände faktiskt, och helt enkelt invaderar via medelhavet. Får dessa sedan stöd av Titos partisaner eller utgör ett understöd till dessa kan man mycket väl slå upp en reva i försvaret och inta stora delar av Frankrike, just eftersom att man har ett stort antal soldater och divisoner stående. Sedan får vi inte glömma att USA förmodligen hade intervenerat om England hade fallet, vilket hade lett till att du ganska snart har en toppmodern flotta som har haft tid att rusta under flera år på väg att korsa atlanten.
6. Svårigheterna att hålla ihop ett såpass stort rike. Historiskt sett har nästan alla imperier misslyckats med att hålla samman just eftersom att de blivit för stora. Med dagens mått är det nog relativt enkelt att informationsmässigt hålla ihop ett imperie men truppförflyttningar kan fortfarande utgöra ett problem. Om Hitler hade fördelat sina trupper jämt över Europa hadde en svag för punkt längs med hela medelhavet och Atlanten bildats vilket hade möjliggjort en amerikansk invasion tillsammans med afrikanska och indiska soldater.
7. Stalins personliga makthunger. Jag tvivlar på att denne ryske marskalk hade låtit Tyskland bli en stormakt och vi vet alla vad som händer när man väcker den ryska björnen.
8. Om Tyskland hade bibehållit sin allians med Japan, som vid den här tiden hade mycket kolonier i Kina, så hade landet fått stora delar av Asien till fiende. Detta hade slagit ut alla försök att ta in olja från detta område och även om vi inte talar om en enskild invasion hade detta försvårat trupprörligheten avsevärt.
Oavsett vilket så är råvaror alltid ett problem i krig och jag tror att just detta talar för att Tyskland var relativt svagt. Med den tidens logistiska tekniker tvivlar jag även på att man skulle klara av att hålla arméer vid liv om de inte fick plundra fritt, vilket säkert förekom men då hade man fått stora fiender i civilbefolkningen.
Jag har funderat en vända till och jag tror även att Tyskland inte riktigt förstod vilken fiende England faktiskt utgjorde. Inte enbart på grund av britternas vilja att kämpa för sin sak och för RAF men även för den maktpol de hade koncentrerat i Afrika. Man får inte glömma att det brittiska imperiet i alla fall i början av kriget hade större delen av Indien till sitt förfogade vilket hade enorma mängder råvaror, soldater och inte minst möjlighet till industrialisering. Även om England förlorades så skulle man ha haft möjligheter att rekrytera trupper från kolonierna i Asien och Afrika (vilket faktiskt förekom), utöver detta så var Tyskarna inte direkt framgångsrika i Afrika. En tanke är att om större delen av Europa förlorades så skulle man via Spanien, Balkan och Italien ha möjlighet att skicka över stora mängder trupper och vapen. Utöver detta så spelar även andra saker in som hade försvårat det för tyskarna att ta sydeuropa, exempelvis så utgjorde faktiskt Titos partisaner ett ganska stort problem i forna Jugoslavien samt Stalins enskilda maktbegär. I mitt tycke talar alltså följande rent maktpolitiska faktorer emot en Tysk seger, oavsett om man hade en bättre taktiker än Hitler vid makten eller ej:
1. På 1940-talet lär det ha varit relativt svårt att hålla trupperna vid god vigör när det blev vinter eftersom att vintrarna här var extremt hårda. Det är värt att notera att det här är en tid utan vare sig helikoptrar, satelitövervakning eller vidare utvecklade tekniker för att föra krig i ett subarktiskt klimat.Även om man från tysk sida hade frigjort enorma resurser hade ändå till exempel finska motståndsrörelser utgjort ett enormt problem med sina kryppskyttar som är vana vid att strida under dessa förhållandena. Lägger du sedan till ett gäng kommunistiska motståndsrörelser som härjar fritt på Balkan och enorma svårigheter att kommunicera snabbt så får tyskarna rejält med problem.
2. Det stora behovet av resurser utifrån. Även om du faktiskt anstränger dig till det yttersta så saknade Tyskland trots allt flera viktiga resurser, såsom järnmalm, bensin och i viss mån föda. Detta gör landet sårbart för omvärlden.
3. Ideologiskt så är det svårt att hålla ihop ett land. Under kriget fick människor ofta klara sig på under 1100 kalorier om dagen, vilket var på gränsen till svält. En kortare tid fungerar det men efter tid kommer människor att tröttna, särskilt om erövrandet av nya områden går trögt. Utöver detta så finns det även problemet med att man har ett splittrat folk med förtryckta minoriteter, risken för att gemene man får insyn i mördandet av judar, romer och oppositionella innebär på sikt att det blir svårt att hålla ihop landet. Även om människor är rädda så finns det gränser och jag tror att rädsla ihop med hungersnöd skapar desperata människor, vilket är väldigt farligt och svårt att kontrollera.
4. Motsättningar mellan nazisteliten och den tyska adeln. Flera högt rankade militärer tillhörde den gamla krigarklassen och hade en lång tradition på att kriga, dock enligt vissa etiska regler. Jag tvivlar på att Hitler på allvar skulle kunna frånta samtliga av dessa höga militärers maktpositioner vilket på sikt hade skapat stora motsättningar mellan Hitlers kansli och de ansvariga amiralerna/generalerna. Redan så tidigt som 1940 fanns det tendenser till att krigarklassen började att bli missnöjda med Hitler.
5. Engelsmännens enorma ekonomiska resurser. Indien, stora delar av Afrika samt USA som sålde av vapen billigt kan bli ett stort problem för tysken. Även om tyskarna i teorin lyckas inta England finns det en viss risk för att regeringen på något sätt lyckas gå i exil och börjar bygga upp arméer i Afrika, det sistnämda hände faktiskt, och helt enkelt invaderar via medelhavet. Får dessa sedan stöd av Titos partisaner eller utgör ett understöd till dessa kan man mycket väl slå upp en reva i försvaret och inta stora delar av Frankrike, just eftersom att man har ett stort antal soldater och divisoner stående. Sedan får vi inte glömma att USA förmodligen hade intervenerat om England hade fallet, vilket hade lett till att du ganska snart har en toppmodern flotta som har haft tid att rusta under flera år på väg att korsa atlanten.
6. Svårigheterna att hålla ihop ett såpass stort rike. Historiskt sett har nästan alla imperier misslyckats med att hålla samman just eftersom att de blivit för stora. Med dagens mått är det nog relativt enkelt att informationsmässigt hålla ihop ett imperie men truppförflyttningar kan fortfarande utgöra ett problem. Om Hitler hade fördelat sina trupper jämt över Europa hadde en svag för punkt längs med hela medelhavet och Atlanten bildats vilket hade möjliggjort en amerikansk invasion tillsammans med afrikanska och indiska soldater.
7. Stalins personliga makthunger. Jag tvivlar på att denne ryske marskalk hade låtit Tyskland bli en stormakt och vi vet alla vad som händer när man väcker den ryska björnen.
8. Om Tyskland hade bibehållit sin allians med Japan, som vid den här tiden hade mycket kolonier i Kina, så hade landet fått stora delar av Asien till fiende. Detta hade slagit ut alla försök att ta in olja från detta område och även om vi inte talar om en enskild invasion hade detta försvårat trupprörligheten avsevärt.
Nu ogillar jag bruket av ordet England istället för Storbritannien, som att kalla Sverige för Skåne.
Visst hade det varit mycket besvärligt att först skulle man ta en ö, sedan delar av nästa och hur skulle man agera emot Irländska fristaten, skulle man låta dom få norra delen av ön som sitt territorium i utbyte emot lojalitetslöfte?
Då hade man säkerligen fått många av dom irländskaättlingarna i nordamerika på sin sida?
Engelsmännens resurser var spridda över jorden, t.ex Holland och Belgien hade stora kolonier långt ifrån europa, vad hjälpte det dom under 2vk?
Klart att franska frivilliga slogs i nordafrika emot italienarna och tyska afrikakåren.
Tyskland använde helikoptrar fast mycket begränsat. Klart att döda en massa människor i Tyskland med kunskaper man behövde var inte var så smart.
Att det finns viss mytbildning om Titos partisaner så var dom beroende av stöd utifrån av t.ex Storbritannien jag är övertygad om att man inte vågade riskera stora resurser för att stödja dom.
Invadera ifrån Medelhavet betyder ju frakt via Suezkanalen och att bygga upp exilarméer i afrika är ingen lätt sak pga avstånden, dels så fanns ju Italien också i nuvarande Eritrea, så det fanns motstånd på vägen.
r och med atombomber från det angloamerikanska Manhattanprojektet.