Citat:
Ursprungligen postat av
Oantastlig
Nej, jag glömde ingenting. Jag citerade det som var relevant för det vi diskuterade. Du kanske borde pröva det? I övrigt har jag ju redan förklarat min ståndpunkt, och bemött dina, gällande vad jag tror orsaken är. Den bygger ju på den forskning som finns och består inte av bara medfödda skillnader vilket du verkar tro att jag tror trots att jag redan förklarat detta för dig.
Vem påstår att det bara är biologi? Vad som efterfrågas är ju att du skall vara konsekvent i din värdering av vetenskaplig forskning. Hotet från stereotypen är i princip noll efter man tagit hänsyn till att så många negativa eller noll resultat inte publicerats enligt den senaste metaanalysen. Könsskillnaderna ökar i ex. spatial förmåga ökar i mer jämställda länder och flickor som får mer testosteron i magen har bättre spatial förmåga än flickor som inte fått det, trots att hela den sociala påverkan är konstant etc.
Det var ju författarnas slutsats som de själva vill lyfta fram som jag citerade, hur kan det vara cherrypicking?
"Concerning the variance, the results confirm what Feingold (1992) called the “unexpected stability of the male variability”. It is worth highlighting that there are no exceptions to the greater male variance ratio: in nearly all cases, males present higher variability than females. This conclusion confirms the findings of Nowell and Hedges (1998) with regard to the U.S. 12th grade population, where a greater variance for the males was observed in almost all cases." I två av Om kvinnor haft lika stor variation som män skulle kvinnor haft signifikant högre variation i runt 80 fall bara av slumpen. Nu var det 2! Skall du fortfarande låtsas som att män inte har större variation?...
Du underlät med flit att citera abstraktens sista mening: "
Results were discussed in terms of evolutionary, social role, and stereotype threat theories of sex differences.". Enligt studien finns det flera förklaringar till könsskillnaden i spatial förmåga: evolutionär (biologi), könsroller och stereotyphot. Sociokulturella faktorer som förklarar könsskillnaden är faktiskt av högsta relevans för den här diskussionen. Sluta dribbla bort fakta som inte stödjer din ståndpunkt genom att hävda att jag inte håller mig till vad som är relevant i detta ämne.
Du har i nästan varje inlägg förnekat sociokulturella faktorer som förklarar könsskillnaden i matematik. T ex i
(FB) Är kvinnor sämre på matematik?. Där skrev du om könsskillnader som beror enbart på biologi (testosteron, större hjärna m m), ingenting skrev du om miljöns inverkan (uppfostran, förväntningar, fördomar, stereotyphot m m). Allt vad jag tagit upp i femtielva inlägg i denna tråd bygger på existerande forskning som visar att könsgapet mestadels förklaras av nämnda sociokulturella faktorer. Jag har försökt förklara för dig så många gånger att jag tappat räkningen.
I mitt föregående inlägg:
"
In 93 % of the 1654 cases, variance ratios are greater than one, which means that males' variance is larger than females'. Males’ results are more widespread than females’ results. The difference is statistically significant in 48 % of cases. This pattern is found whatever the content area (reading, mathematics and science), the educational level (primary/secondary), the year of the survey, or the study sample design (grade-/age-based samples). In only two of the 1654 cases is the variance of the female population significantly higher than the variance of the male population. The variance ratios are lower than one but not significantly in 7 % of cases, which means that on those few occasions, female variance is larger in absolute terms than male variance.
Då är
skillnaden till pojkarnas favör inte statistiskt säkerställd i 45 % av fallen.
I 7 % av fallen var variabiliteten lägre än 1 men inte signifikant. Din länkade metastudie bekräftar bara min ståndpunkt att den högre manliga variabiliteten till största delen förklaras med sociokulturella faktorer. Den spatiala förmågan är i så fall i stort sett den enda biologiska faktorn som förklarar en del av skillnaden, men den kan man lätt träna upp via dataspelande och klossbyggande.
I 45 % av fallen var skillnaden så liten att den inte kunnat säkerställas statistiskt. Variabiliteten kanske var runt 1.01 : 1.00. I 7 % av fallen var skillnaden omvänt, även här inte statistiskt signifikant, t ex 0.99 : 1.00. Försök inte dribbla bort fakta. Alltså:
48 % signifikant skillnad i M:F, t ex 1.15 : 1
45 % icke-signifikant skillnad i M:F, t ex 1.01 : 1
7 % icke-signifikant skillnad i M:F (fast omvänt), t ex 0.99 : 1
(
Om p<0,05 anses det att det föreligger
en statistiskt signifikant effekt. Exempel från SCB:
http://www.scb.se/Grupp/Valfard/2008-4/LE0001_2008K04_TI_07_A05TI0804.pdf
"
Begreppet statistiskt säkerställd hänger alltså nära ihop med begreppet felmarginal. Ofta säger ”statistiskt säkerställd” detsamma som ”ej inom felmarginalen”.
Mera noga taget så är osäkerhetsintervallet så konstruerat att det med 95 procents sannolikhet träfar rätt, och hamnar så att det innefattar det sanna värdet på partiets andel väljare i hela väl- jarkåren. Osäkerhetsintervallet kallas även för 95 procents konfidensintervall")
Det var ett experiment där man lät försökspersonerna av båda könen genomgå ett träningsprogram. Kvinnorna hade generellt lägre spatial förmåga från början. Det är helt uppenbart att de förbättrade sitt resultat mer i relativa procentantal än männen. Det förklarade jag i mitt förra inlägg. Vad är det du inte förstår? Om kvinnans utgångspunkt är 1 enhet i spatial förmåga och hon förbättrar den med 1 enhet efter fullföljt träningsprogram, då är den procentuella förbättringen 100 %. Mannen förbättrar sin förmåga från 2 enheter till 3 eller med 50 %. Könsskillnaden före och efter är densamma. Men det är kvinnan som förbättrat sin spatiala förmåga procentuellt mer i relativa tal jämfört med mannen.
Om flickor redan i tidiga barnaår får leka lika ofta med klossar och spela dataspel som pojkarna samt senare uppmuntras till att hålla på med matematik, då kommer könsskillnaden i spatial förmåga att minska. Förutsättningen är dock att pojkarna inte ändrar på sitt lekbeteende.
Länder med högre jämställdhet visar större nationella könsskillnader i matematikångest och föräldrars relativt lägre värderingar hos döttrars matematikfärdigheter. Jag har förklarat för dig att det finns andra faktorer än ett LANDS jämställdhetsindex som påverkar skillnaden i matematikförmåga och rumsuppfattning. T ex uppfostran, förväntningar, påverkan från media (TV, internet m m), studietraditioner, fördomar och stereotypa könsroller. I Kina och Iran med lägre jämställdhet är det en större andel kvinnor bland ingenjörer än i t ex USA och Sverige.
Antifeministiska kvinnohatare brukar alltid skylla männens tillkortakommanden inom akademivärlden på att teknik- och matematikkurser gjorts enklare för att kvinnor ska kunna klara av dem. Som t ex i Iran där 70 % av studenterna i vetenskap och teknik är av kvinnligt kön:
http://www.forbes.com/sites/amyguttman/2015/12/09/set-to-take-over-tech-70-of-irans-science-and-engineering-students-are-women/#6557a2f46587. Du som är sexistiskt orienterad vill säkert gärna förklara denna kvinnodominans med att vetenskap och teknik specialanpassas för att kvinnor med sin låga intelligens och bristande logiskt tänkande ska kunna klara av dem.

Precis som alla misogyna losers på hatsajter som AVoiceForMen och ReturnofKings brukar göra.
Ditt påstående att det var fler kvinnliga arkitekter i USA trots den lägre andelen (16 %) är ett synnerligen korkat motargument på min framlagda uppgift om kvinnor bland 50 % av de svenska arkitekterna. Det är de relativa talen som är av relevans, inte de absoluta. Dina tramserier om absoluta tal har ingen verklighetsförankring vad gäller den kvinnliga andelen av "mansyrken" som fysiker, matematiker och ingenjörer m m. Det spelar ingen roll hur många invånare det eller det landet har. 10 miljoner, 300 miljoner eller 1.5 miljarder människor.
Om det är någon som inte är konsekvent i sin värdering av vetenskaplig forskning i den här tråden, så är det du. Bara för att det är svårt att replikera stereotyphot i vetenskapliga undersökningar behöver det inte innebära att de inte skulle existera i verkliga miljöer.
https://www.researchgate.net/publication/291424361_Stereotype_manipulation_effects_on_math_ and_spatial_test_performance_A_meta-analysis
"
Essentially, the effects of stereotype threat on women can be interpreted as relatively small but significant in math performance, but non-significant in spatial performance."
(OT: Oftast är löneskillnaderna större inom gruppen kön (man / kvinna) än mellan könen. T ex en kvinnlig läkare tjänar ungefär lika mycket som en manlig läkare, men mycket mer än ett kvinnligt deltidsarbetande vårdbiträde. En hemlös alkis av manligt kön har oerhört mycket mindre månadsinkomst än den manlige advokaten.
OT: Det är inte korrekt att dra konklusionen att det är lika stor eller större sannolikhet att en slumpmässigt vald universitetsutbildad person röstar på SD än MP. För det första finns det fler partier än MP. M och L är de partier som attraherar universitetsutbildade i högre grad. För det andra är det färre personer med längre än tre års högskoleutbildning som röstar på SD än på M och L. Jämför det med postgraduates som i större utsträckning sympatiserar med eller röstar på Demokraterna än Republikanerna.
Säkerligen inte många professorer, docenter och doktorander som röstar på ett socialkonservativt och högerpopulistiskt parti. Majoriteten av SD:s väljare bor på landsbygden. Hur många professorer bor t ex i en bonnhåla tio mil utanför Gällivare eller i en gammal bruksort som exempelvis Sandviken?)