SYRIEN - En sammanställning av konflikten

”Det är mainstreamjournalistikens förbannelse, det skall vara enkelt, så att alla förstår”, förklarar Croneman i sin krönika.

Med andra ord: När västerländska medier med berått mod lanserar en total bluff där de skyller en massaker som helt uppenbart har begåtts av rebeller på den sittande regimen, så beror det bara på en godhjärtad strävan efter att tillgodose läsarnas behov av enkelhet.
[...]
Är det verkligen bara konspirationsteoretiker och allmänna tokstollar som i detta ser en dold global maktelit som sitter och kommer överens om hur rapporteringen i våra västerländska medier ska gå till? Och är det verkligen uppenbart att det bara är rena dårar som hävdar att dessa människor använder sina medier för att störta misshagliga regeringar som står i vägen för deras globala projekt? Kanske ska vi nöja oss med Johan Cronemans enkla förklaring, att medierna krigshetsar på grund av välvillig inkompetens. Men mycket talar för motsatsen. Varför uppmärksammas inte gårdagens bildmanipulation av den österrikiska tidningens konkurrenter till exempel? Och varför vinklar alla journalister sina artiklar åt samma håll? Finns det någon rimlig förklaring till att det alltid är USA, och aldrig Ryssland eller Kina till exempel, som står på de godas sida när medierna ”förenklar” verkligheten? Kanske vore det sundare om vi lyssnade på de mest radikala konspirations*teoretikerna och förutsatte att precis allt som sägs i våra medier är en del av en global, dold agenda och således mer eller mindre lögn. I vart fall vore det ett friskhetstecken jämfört med idag – när nästan alla tycks tro att det som står i våra västerländska tidningar är sant.

Sources of a Western capital, “friendly to Doha", revealed Wednesday that the Gulf emirate has allocated $ 300 million to create splits within the ranks of military and political Syrian officials.

According to the Iranian Fars news agency, the sources stressed that "signs of these funds began to emerge recently," noting that "it is naïve to think that the defection of some low-level officials from the embassies staff or of those fame for being corrupt over many years was due to humanitarian or liberal motivations," asserting that these cases are "fruits of the money allocated by Doha for this purpose.”

The sources pointed out that "the U.S. parallel scenario emphasizes that "work should continue to convince ambassadors, officers and senior Syrian officials to dissent. This is to be done through deploying armed groups in Syria, political oppositions abroad and some of them at home, via sticks and carrots.”

“Large amounts of money are offered in an attempt to convince those people that the regime is inevitably outdated," according to their in their own words.

Premiärministern Riyad Hijab är det tydligaste exemplet. Denne Riyad Hijab var tidigare jordbruksminister och skapade sin förmögenhet genom utpressning, hot mot bönder och korruption. Detta är väl känt i Syrien och när han tillsattes som ny premiärminister var det många i Syrien som reagerade starkt. Riyad Hijab är starkt ogillad speciellt av Syriens bönder och arbetareklass. Hans avhopp kom inte som någon överraskning för civilbefolkningen i Syrien. Det som dock överraskar civilbefolkningen är Bashar Al-Assads blindhet och sinneslöshet att utnämna någon som Riyad Hijab som premiärminister. Vad som står klart är att Riyad Hijab blev sparkad innan han flydde till Jordanien. Vad som dock inte går att förstå är varför regimen lät honom att fly när de hade fått uppgifter om hans hemliga samarbete med Saudiarabien och de oppositionella rebellerna.

The Israeli spy chief says Tel Aviv supports regime change in Syria, amid ongoing efforts by the anti-Syria governments to oust President Bashar al-Assad.

Den så kallade “fria syriska armén” som härjar i Syrien och för närvarande ockuperar flera bostadskvarter i Aleppo och har drivit tiotusentals invånare på flykten är inte en homogen grupp utan snarare en brokig samling hel- och halvautonoma paramilitära grupper. Milis- männen får lön och vapen från västmakterna och de wahhabitiska diktaturregimerna Saudiarabien och Qatar. Amerikanska, franska och brittiska specialtrupper tränar och leder dem.

FSA:s fotsoldater består uteslutande av sunniextremister ur den wahhabitiska miljön. De motiveras av religiös propaganda från framför allt det saudiska klerikala etablissemanget och ser det syriska inbördeskriget som ett religiöst krig mellan ”rättrogna” och ”otrogna”. Målet med terrorkampanjen, som man kallar ”jihad”, är att ersätta det nuvarande sekulära, arabnationalistiska och socialistiska styret med en fundamentalistisk ”talibanstat” med marknadsliberalistiska och feodala inslag, det vill säga en saudisk modell.

Värvningen av krigare till FSA sker via saudiska, wahhabitiska nätverk, framför allt moskéer. Frivilliga fanatiker och legosoldater har strömmat till Syrien från Sudan, Libyen, Afghanistan, Libanon och Irak men även från Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Dessa ”mujahidin” kommer från samma miljöer och har samma sätt att tänka som de stred i Afghanistan mot Sovjetunionen. Där uppstod Al-Qaida.

I den saudiska propagandan betonar man särskilt att presidenten Bashar al-Assad och flera inom Syriens politiska elit tillhör det alawitiska samfundet inom shiaislam. Man använder termen rafidha som är en nedsättande benämning på shiamuslimer. Den syriska regimen är rafidhi och därför automatisk illegitim enligt detta synsätt. Därtill är den sekulär. Baathpartiet som styrt Syrien sedan 1963 har på grund av sin socialism och sin sekularism alltid betraktats som ”otroget” av Muslimska brödraskapet och wahhabiterna. Eftersom det syriska styret är religiöst illegitimt enligt detta sätt att tolka sharia, islams lag, är väpnat uppror påbjudet. I den saudiska tevekanalen Al-Wisal sade Adnan Al-Aroor, en wahhabitisk predikant och FSA:s främste religiösa ledare, att alawiter bör dödas, malas ner i köttkvarnar och matas till hundar.

FSA:s ideologi är helt igenom religiöst fundamentalistisk. Det finns inga sekulära element bland dem. Krigarna bär pannband med religiösa motton, flaggor med religiösa emblem, gärna svarta Al-Qaidaflaggor, och använder uteslutande religiösa slagord. Vid intervjuer på arabiska talar milismännen om religionen som orsak och motivation till upproret. Det sätt som FSA behandlar religiösa minoriteter, i synnerhet de kristna, visar att religions- och yttrandefrihet inte kommer att ha någon plats i deras samhälle.

FSA dödar och fördriver kristna och alawiter och tvingar medborgarna att betala en särskild skatt för att understödja den religiösa ”revolutionen”, eller “jihad” med deras terminologi. De plundrar och roffar åt sig varhelst de far fram och kallar det för att ta krigsbyte, på arabiska ghanima, som muslimer enligt vissa medeltida islamtolkningar hade rätt att ta av icke-muslimer i tider av jihad. Lynchningar och barbarisk tortyr förekommer rutinmässigt och finns inspelade på video och utlagda på nätet för den som orkar titta. Human Rights Watch har rapporterat hur FSA begått grova brott mot mänskliga rättigheter.

Vad vi ser idag en fortsättning av det kalla krigets logik där USA-imperialismen använder sig av islamisk fundamentalism och reaktionära västvänliga regimer för att krossa socialistiska, sekulära och antiimperialistiska rörelser i arabvärlden. Kung Feisal mot Nasser. Det nya är att shiaislam blivit en huvudingrediens i propagandan, vilket beror på den shiitiska staten Irans ledarroll inom det antiimperialistiska blocket. Shi’yya har ersatt shui’yya, kommunismen.

Det är inte första gången strängt konservativa religiösa grupper försöker ta makten i Syrien. Med start 1979 så hamnade Baathpartiet i kraftiga sammandrabbningar med det Muslimska Brödraskapet, vars ideologi var att stat och religion inte borde separeras och att lagarna i samhället skulle baseras på medeltida islamtolkningar. Man förklarade “jihad” mot Baathpartiet med målet att göra Syrien till en ”islamisk stat”. Upproret började med sabotage, och i juni 1979 lyckades man döda över 60 regeringssoldater. Terrorkampanjen varade i flera år. Muslimska brödraskapet utförde flera massakrer och 1980 försökte det mörda presidenten. Syriens regering lyckades slutligen kuva upproret genom en bestämd aktion i staden Hama i februari 1982, en händelse som Muslimska brödraskapet beskriver som ”Hamamassakern”.

För USA-imperialismen spelar FSA samma roll som contrasgerillan i Nicaragua 1979-1990. Gerillan finansierades och beväpnades av USA för att destabilisera den socialistiska sandinistregeringen. FSA är Obamas dödspatruller, contras var Reagans. Mer än 50 000 nicaraguaner dog till följd av den kontrarevolutionära gerillans terror under inbördeskriget. Hittills har nästan 20 000 dött i Syrien. Benämningen contras passar också utomordentligt bra på FSA eftersom det är en gerilla eller en paramilitär rörelse vars syfte är att omintetgöra Baathpartiets revolutionära framsteg vad gäller till exempel kvinnors rättigheter, utbildning och religionens roll i samhället.