Citat:
Ursprungligen postat av Arne.Anka
Gör om gör rätt och byt tråd själv, polis, tingsrätt och hovrätt har bedömt utifrån lagtexten att cyklister inte får använda vägen när det finns en lämplig cykelbana, lagtexten ger bara cyklister tillåtelse att avvika utifrån destinationen inte för att de vill...varför är det så fruktansvärt svårt att förstå?
Varför läser du och många andra lagtexten selektivt och vägrar in absurdum att medge att undtantaget för cykelbanor har med destrinationen att göra, inte vad cyklisten vill?
Det finns inget som heter lämplig cykelväg. Vi tar det lugnt och sakta och steg för steg.
Arne skall ut och cykla. Där Arne bor finns det en bred bilväg samt en cykelbana som går parallellt. Arne vet att OM det finns cykelbana så skall den användas. Samtidigt vet Arne att cykelbanan inte går ända hem till Arnes kompis, den går inte ens halvvägs. Dessutom passerar cykelvägen en annan väg med cykelöverfart och där kör både bilar och cyklar både fort och oförsiktigt. Arne bestämmer sig därför att istället cykla på bilvägen. Är det OK att göra så? Arne kollar först i Trf. Arne läser följande...
6 § Vid färd på väg skall fordon föras på körbana. Detta gäller dock inte fordon för vilka enligt 1 kap. 4 § andra stycket bestämmelserna om gående skall tillämpas.
Cyklar och tvåhjuliga mopeder klass II skall vid färd på väg föras på cykelbana om sådan finns.
Om
särskild försiktighet iakttas får dock
1.
cyklande och förare av tvåhjuliga mopeder klass II
använda körbanan även om det finns en cykelbana när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge, och
2. trehjuliga mopeder klass II föras på en cykelbana med ringa trafik och tillräcklig bredd.
Arne inser att i hans fall så går det sannolikt hur bra som helst att cykla på bilvägen om han dessutom är extra försiktig. Varför går det bra? För att Arne absolut vill? Nej, det går bra därför att det finns ett undantag i Trf som gör att om färdmålets läge gör det lämpligare att använda bilvägen istället för cykelbanan så är det OK.
Arne noterar också att texten
"när det är lämpligare med tanke på färdmålets läge" kanske kan appliceras på andra situationer. Arne tänkte nämligen på en annan gång när Arne skulle hälsa på en kompis. Den cykelvägen gör en extra lång runda (jämfört med bussen) och cykelvägen passerade också genom en mörklagd park där folk hade blivit rånade. Eftersom Arne inte var någon muskelknutte så kände Arne alltid lite obehag i närheten av den parken. Arne tänkte...kanske man kunde cykla bilvägen istället för cykelvägen om man kände sig rädd och illa till mods?
Arne cyklar iväg och allt går hur bra som helst.
Nästa gång skall Arne cykla iväg till sin kompis där cykelvägen är extra lång och dessutom går genom den mörklagda parken där folk blivit rånade.
Vad säger vi...kommer polisen att bötfälla Arne, 57, bara för att han kör på en för honom lite säkrare bilväg än genom den mörklagda parken?
En cykelväg är inte lämplig bara för att den finns. Det finns ingen sån skrivning i Trf. Enligt Trf
skall cykelvägen användas OM INTE cyklisten använder sig av undantaget i regelverket. Uppfyller man inte undantaget i Trf angående färdmålets läge så SKALL cykelbanan användas.
Kan vi alla vara överens om vad som gäller nu?