Yrke : Taxislusk (Att köra taxi i Stockholm och på landsorten.)

Hösten 1994 hade jag levt på socialbidrag allt för länge och behövde snabbt ett stabilt kneg. Jag tog taxibehörighet och hörde av mig till det sk. Taxi-Card. Jag blev erbjuden jobb och tog det. Bilarna var små fyrdörrars SEAT Ibiza med spelkort på taket. Jag fick lära mig taxametern eller trancometern som den kallades. En mörk oktobermorgon gav jag mig ut för första gången. Jag hade visserligen redan bott i Stockholm i 5 år, men jag hittade inte mer än att jag kände till de olika stadsdelarna Södermalm, Kungsholmen m.m. Väl ute, ropade de ut en körning på radion. Trots att jag nästan passerat Liljeholmsbron vågade jag inte svara på Krukmakargatan, jag kunde ju bli försenad trodde jag. Jag ställde mig istället och väntade på Stureplan ett tag, men till slut tog jag mod till mig och högg på en körning. En medelålders kvinna skulle från Östermalm till SÖS. Det var min första styrning. Jag höll god min och med ett stadigt tag om ratten körde jag iväg. Jag körde mot Nybroplan och trodde att jag kunde ta Stallgatan söderut, men den var enkelriktad och jag kom förstås fel och fick vända. (kunde ha kört runt Blasieholmen ,men det visste jag inte då) Efter mycket om och men kom vi fram till sjukhuset. Jag sa att det var min första dag och kunden var nog bara måttligt irriterad. Efter ytterligare några felkörningar och upprörda kunder var min första dag slut. Jag hade bara kört in 400 spänn på hela dagen och tänkte sluta med en gång. Nästa dag gick det bättre och efter nån månad eller två kunde jag stan rätt hyfsat. Taxi-card var ett slit. Folk åkte innanför tullarna för 66 kr och man fick harva på rätt bra för att få en vettig lön. Våren 1995 bytte jag till taxi Stockholm. Nu slapp jag att sitta ihopkrupen i en liten SEAT och fick istället köra en Volvo 940 -93:a. Min åkare var en turk med ludna fingrar. Han var faktiskt en bra arbetsgivare. Jag körde fem nätter i veckan, varje fredag och lördagnatt i nästan 4 år. Det var ett jägarns påfrestande slitgöra. Jag körde knarkare som bara lugnt gick iväg utan att betala när de kom fram. :shoot2: Jag blev hotad med stryk några gånger, men aldrig med kniv eller pistol. Jag blev heller aldrig rånad. Det jobbigaste var nog när folk satt i baksätet och babblade om saker utan att de tänkte på att det fanns nån som körde. På natten kunde tjejer sitta och prata om att "Ja, han hade sååå stor kuk och knullade mig..det var jätteskönt..." När folk hånglade i baksätet brukade jag tvärnita lite här och där ,så att de skulle sluta. Jag märkte snart att de flesta av mina kollegor hade ludna fingrar. Jag lärde känna en grek som jobbade för samma åkare som jag. Han var gift och hade barn ,men hade "väninnor" i varje förort som han tog sig snabbisar med när det passade sig, medan frun låg hemma och sov i tron att han jobbade. En gång sa han; " Om jag var kvinna skulle jag va' hora, då skulle jag tjäna bättre" Jag var ofta inblandad i krockar. En gång backade en påstruken kinesisk affärsman in i dörren på mig vid Grand Hotell. Sen kom han ut och sa "No understand!" En annan gång skjutsade jag en pundare till Stora Essingen. Han hade inte ett öre ,så jag fick hans kamera som betalning. I början av 1998 hade jag börjat tröttna på taxi. Jag höll upp ett tag. 1999-2002 körde jag deltid en del i Motala dit jag flyttat. Där var det lugnare. En och annan full finne stötte man ju på, men mest handlade om att köra hem pensionärer med matkassar från ICA maxi.



Fördelar med taxiyrket:

-Det är lätt att få jobb. Man behöver inte få svar på ansökningar där det står att de tackar för visat intresse.. Taxinäringen behöver alltid nytt blod.

-Man slipper höra jobbiga arbetskompisar prata sport i fikarummet. Jag har jobbat på ställen där jag ständigt tvingats höra fraser som "Ööhh så'ru matchen igår ? " eller menlöst skvaller typ " Ja, Leffes kärring ska ju ha barn med en annan nu !"

-Man har rätt så flexibla arbetstider. Det gör inget om man kommer 10 min för sent.

-Om man ligger i, så är lönen O.K ,dessutom får man dricks ibland.

-Det är rätt mycket dötid, då kan man läsa eller bara softa.

-Står man inne på Centralen-stolpen och väntar kan man fynda. Ideligen springer skumma figurer omkring och vill sälja dig billiga mobiltelefoner, klockor och andra fina prylar.

-Om man kör taxi i Stockholm, får man träffa kändisar. Inte Madonna eller Michael Jackson, men väl Loa Falkman, Martin Timell, Tomas Bolme eller Mona Sahlin.

Nackdelar med taxiyrket: :thumbsdow

-Det är påfrestande. Tänk dig att du får köra nån stupfull och arrogant slipsgubbe som öppnar dörren och spyr, samtidigt som han säger "Där hade du tur att du hann att stanna !"

-Du kan fån nån irriterande idiot som försöker att vara rolig och säger att han ska till Västerås, när han i själva verket ska till Gullmarsplan.

-Du får hela tiden höra personer som säger: "Öhh ere mycké å göra nu eller ?"

-Det är farligt. Räkna med att bli hotad, rånad eller knivskuren. I vissa fall kan du få en kula i pannan eller bli strypt av ryska "flyktingar". Den största faran är dock trafiken. Det är stor risk att råka ut för en olycka om man kör 20 mil om dagen i stadstrafik med stressade kunder i baksätet. Det är vanligt med p-böter och småkrockar, åker du på självrisken, så drar åkaren snart 1500 från lönen.

- Man kan knappast bli befodrad eller få bättre arbetsuppgifter. De som kört taxi i 20 år, tjänar inte mer än de som kört i ett halvår.

Intressant skrivet, har själv funderat på taxiyrket.
Men det blir väl som mycket annat, aldrig av.

Najs berättelse

Funderade faktiskt på taxi innan jag tog C-kortet men det var väl det där med risk för rån som var det negativa.

När jag pluggade för många herrans år sen bestämde sig en av polarna för att börja köra taxi. Han fick bingo första natten då han lyckas plocka upp två pundare som var höga som hus. Det gick bra en stund tills den ena får för sig att bilen är inpejlad med hjälp av taxiradion av någon ospecificerad myndighet. Pundaren gör då det enda raka, han tänder eld på bilen i baksätet... Den blev inte helt utbränd men inredningen var förstörd. Efter det extraknäckte polaren som lärarvikarie, men det är en annan historia.

Rigor

Jag tackar innerligen för denna information / berättelse, jag ska börja ta taxikort nu nästa vecka, så det här kom som en "gudagåva"...

Mycket intressant! Jag har själv haft planer på taxiyrket. Det verkar jävligt lugnt men samtidigt så är jag lite feg. Tror inte jag skulle klara av våldsamma situationer med knarkare och fyllon.

Skulle aldrig få för mig att köra taxi, intressant berättelse, sådant är alltid roligt att läsa.

Om jag ska vara ärlig så tycker jag illa om taxichaufförer och ser ned på dem. Har träffat väldigt få som varit trevliga, så jag dömer dem på förhand.

Vad tjänar en taxichaufför ungefär med normal arbetstid?

Själv är jag också gammal taxi chaffis och jag kan säga att det skiljer otroligt mkt på städer, jag körde i Uppsala och ute på landsbygden och det var lugnt ialla fall om man ser till pundare och bråkiga kunder.
Sen ett tillägg att du skrev att åkaren skulle dra självrisken på din lön, detta är förbjudet enligt fackliga lagar. Åkaren har ingen som helst rätt i världen att dra det från din lön.

Sen när är taxibranschen en bransch som ser till att följa alla lagar perfekt...?

Du har väl alltid skattat för dricksen Naughtyboy?

När jag körde i Motala hade vi 60 spänn i timmen+30% av inkört belopp. I praktiken betydde det ungefär ca 100 kr/tim. Det är inte speciellt mycket med tanke på att vi inte hade nåt OB.



Fackliga lagar Glöm det. Jag hade t.om svårt att få ut sjukersättning av min åkare. Jag fick ringa F-kassan, så att de tog ett seriöst snack med honom. Först då betalade han motvilligt ut pengarna. Vad det gäller självrisk, så visste jag inte att åkaren skulle stå för det. Det är ingen mening att tjafsa emot... Anställningstrygghet?? Nja, det står bara på pappret. Det bara att dra, om det inte passar.

Jag saknar taxilivet dock taxilivet.

Jag har inte kört taxi sen 5/7 2002. Jag slutade med taxijobbet pga. att jag flyttade till Örebro. (Utbildar mig till soc-tant här) Ett tag funderade jag på att köra här också, men jag tycker inte att jag hittar tillräckligt bra för det. Jag har haft lite andra sopiga extra-kneg, men inget går upp mot taxi. Många taxiförare talar om att jobbet blir som ett gift. När man inte kört på ett tag, kommer abstinensen krypande, ungefär som en pundare som saknar sin sil. Just nu när solen skiner, vore det perfekt att softa omkring i en Merca-diesel på stan. Man kör några gubbar och tanter på dagen, för att sen plocka upp lite salongsberusade parfymerade stiliga damer på kvällen.

Nja, det är nog så att nostalgins förföriska skimmer har berusat mig. Det är lätt att glömma hur det egentligen var. Tidiga morgnar, sena nätter, fylla och tjafs. Det är iallafall skönt att luta sig tillbaka i fåtöljen och minnas...Ack den ljuva taxitid.

Dricksen är skattefri den gamla reglen att man skulle skatta för dricksen är borttagen sen länge.
Kör du åt en seriös åkare, för det finns faktiskt såna. Så har du anställningstrygghet, sjukersättning och alla möjliga försäkringar plus att lönen kommer in i tid utan tjafs. Gör inte åkaren rätt så anmäl han/hon och byt åkare. Måste städa upp taxinäringen...
Lönen brukar ligga på 37-40% av inkört belopp minus taxi momsen som är på 6% (exempel 100kr inkört - 6%= 94kr - 37% = 34,78kr som blir din lön - kommunal skatt ca 33.3% = 11.58 kr rent ). Körde ute i landsbygden då hade jag fast månadslön på 18000 kr/mån plus provision dom kvällar eller helger som jag hade jour på, slutade kring 21000 kr/mån ca.