Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Får ursäkta för sent svar, har haft en del att göra nu.
Svarar direkt på dina frågor, kan dessutom hända att jag kontrar dig med nya frågor angående de svar du gett!

1- Du nämnde att plast, papper & gummi bränns i de rika länderna också. Är du säker? Jag hade för mig att de FLESTA länderna hade samma system som oss här i Sverige? Nämligen att man sorterar istället för att slänga allt i samma påse, och att de sorterade soporna körs till en fabrik där allt görs om till nya förpackningar exempelvis. Eller har jag fel?

2- Ursäkta mig, jag var inte specifik som du nämnde där. Nej, vad jag menade var, globalt. Hur många procents skillnad av koldioxidutsläppen från när vi tillverkar plast/papper/glas/metall från grunden är det vi släpper ut jämfört med återvinningen av dessa material? Alltså, om jag återvinner en schampoflaska, hur många procent koldioxidutsläpp har jag sparat jämfört med om jag ringde ett företag och bad de tillverka en schampoflaska från grunden? Nu snackar jag inte om EN, men du förstår vad jag menar.

3- Svaret på den här frågan var lite svår som sagt, jag ska försöka få tag på någon som vet mycket om miljökunskap eller något, behöver någon broschyr som kan berätta alla nackdelar. Jag är dock väldigt tacksam för att du vill hjälpa mig med detta.

Jag kommer nu med en fjärde fråga som jag hoppas någon kan hjälpa mig med!

4- Finns det någon sorts diagram på hur mycket koldioxidutsläppen har ökat sen 1950 tills idag?
Svaret uppskattas gärna i Procent!

Finns hur mycket som helst om du orkar använda google.

T ex:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/Koldioxid-historisk-utveckling/

Ganska fascinerande att Sverige har halverat sina utsläpp sedan sjuttiotalet. Ligger på ungefär 80% över nivån 1950. Då har vi massor av bilar och större hus idag vilket få hade på femtiotalet.

Ja, där kan vi berömma oss själva!
Räknat per capita ligger Sverige på genomsnittet för världen, Kina är bara något värre än oss.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Miljo/Utslapp-internationellt/Koldioxid-per-capita/

Jag såg ett program i Kunskapskanalen igår om Kinas satsningar på vindkraft och solenergi. De är världens främsta tillverkare av solpaneler och vindkraftskomponenter nu och de använder dessa i allt större utsträckning själva.

I artikeln definierar man uttrycket parallell vetenskap.
Hur bra stämmer detta inte in på mycket klimatvetenskapen av idag, men också i hantering av energifrågan.

"Parallell vetenskap skiljer sig från verklig vetenskap genom att dess slutsatser föregår de experimentella resultaten. Ett aktuellt exempel är delar av den forskningsliknande verksamhet som är inriktad mot det ekologiska jordbruket och som inte ställer frågan hur vi bäst utvecklar ett miljövänligt jordbruk, utan istället utgår från att de på förhand bestämda regler som gäller för ekologisk produktion är det givna svaret.

Vidare arbetar parallell vetenskap för att ersätta seriösa och erkända forskare med ”experter” (oftast självutnämnda) som stödjer det politiska projektet. Bristen på saklighet göms bakom positivt laddade termer som ”civilsamhälle”, ”oberoende” eller ”konsumentintresse”, medan forskare misskrediteras genom att anklagas för att ha ”intressekonflikter” eller ha ”bindningar till industrin”. Forskare strävar främst efter att få uppmärksamhet från kollegor och vet riskerna med att presentera vinklade eller fejkade resultat; inom den parallella vetenskapen strävar man efter medial uppmärksamhet och vet att i de sammanhangen är så kallad cherry-picking av data praktiskt taget riskfritt. Därför kan man – såsom skedde nyligen i Frankrike – utan risk presentera data på råttor som påstås ha fått tumörer av att äta genmodifierad (GM) majs, men förtiga att kontrollgruppen av råttor utvecklade tumörer i samma utsträckning. Genomslaget blev enormt och den lilla detaljen om kontrollgruppen drunknade i det allmänna bruset.

Här hemma har vi under sommaren sett exempel på den parallella vetenskapen i ordväxlingar mellan etablerade forskare och gröna politiker, i vargfrågan, i frågan om ekojordbrukets läckage av näringsämnen till Östersjön, och i den ständigt lika upphaussade frågan om forskning kring GM-grödor. När forskarna förklarat kunskapsläget, och det inte sammanfallit med den gröna ideologin, så är det något fel på kunskapen eller forskarna, inte på ideologin. För den som gått vilse i den politiska ekologin ligger uppenbarligen slutsatsen att forskarna är köpta nära till hands – att döma av uttalanden av ledande mp-politiker tidigare i sommar (se till exempel SvD 2/7 2014)."

Det här sammanfattar ganska väl det som jag finner störande med global uppvärmningsförespråkarna. Finns så mycket prestige i att katastrofinslaget i teorin stämmer att man inte verkar acceptera andra åsikter.

Redan runt 2000 när jag tillskansat mig lite kunskap i beräkningar så blev jag misstänksam till IPCCs simuleringsresultat. Det var redan då mest en vild förhoppning om att den stämmer. Har ju visat sig sedan dess att varenda förutsägelse har varit helt felaktiga och att bättre modeller behövs.

Iallafall så kan man tycka att man borde vara öppen med de enorma osäkerheterna i modellerna. Istället drar man igång gigantiska politiska kampanjer där alla som påpekar tveksamheter blir förnekare. Det är inte vetenskap utan politiskt initierad sekterism.

Nu är jag inte emot teorin som sådan. Det stämmer nog även om dess inverkan kanske kommer visa sig mindre än beräknat. Det är mer den uppenbara politiseringen som får mig att spy.

Tror att man medvetet politiserade i ett tidigt skede då förändringarna som krävs är så gigantiska. Om det är en chans på tio att världen går under och att man måste reagera igår för att stävja eventuell undergång så blir vetenskapligheten mindre viktig. Tycker att det mer handlar om riskminimering.

Det kan ingalunda uppfattas som riskminimering att fatta samhälsomvälvande beslut på bristfälliga eller inga underlag.

Här är en bra artikel som visar varför 100% förnyelsebar energi är en omöjlighet och inte ens önskvärt ur miljösynpunkt eftersom förnyelsebar energi får stor negativ miljöpåverkan.
http://urladdat.wordpress.com/2014/08/04/100-fornyelsebar-el-innebar-okade-utslapp/

Många sätter tydligen likhetstecken mellan förnyelsebar energi och bra miljövård.
Helt fel.

Det är väl i ditt sista stycke där jag har invändningar.
Jag tror att vi nu kan fastställa att klimatkänsligheten är låg. Det gör att den miljöpåverkan vi får är ringa och måste vägas mot de problem som en snabb omställning innebär.
Man kan inte vara så ensidig att man bara bedömer risker för det ena alternativet och kör blint rakt in i det andra spåret.
Historiskt sett så verkar ett varmare klimat gynnat mänskligheten, problem uppstod vid kallare klimat.
Forskningen verkar helt inriktad på att leta upp problem med ett varmare klimat och man får då en våldsam bias mot nackdelar framför fördelar. Det stämmer inte med den historiska bilden.

Klimatvetenskapen närs av oron för ett förändrat klimat och det finns ett incitament att underblåsa denna oro. Dessutom styrs den politiskt och alltmer av miljörörelser vilket gör den alltmer till en parallell vetenskap. Vi ser alla tecken på detta.

Solenergi-diskussionen utbruten till egen tråd

(FB) Solenergi (utbrutet ämne)/mod

/mod

Tror du att det görs i Sverige så har du fel. Vi återvinner stor del av plast, om återvinna betyder "förbränna". Vi återvinner ca. 80-90% av all plast, och av dessa går ca. 50-60procentenheter till förbränning. Alltså inte alls återvinning på det sättet som du tror.

Från Wikipedia:

Plaståtervinning innebär återvinning i någon form av plast. Hur detta sker, skiljer sig från andra material som glas, metall, trä eller keramik.

Återvinning av plast är något som blir allt vanligare med tiden, detta för att minska miljöpåverkan och oljeberoende. Dock bör nämnas att plasttillverkning konsumerar ca 4 % av all råolja medan bränsle konsumerar 87 %. Sverige återvann, enligt PlastForum nordica 2001/7, 79 % av all plast, 17 % materialåtervanns och resterande 62 % energiåtervanns, dvs förbrändes.

Rejält gamla siffror, mer aktuell siffra (2013) anges här till nära 37% materialåtervinning. http://www.ftiab.se/180.html