Citat:
Utifrån studier av satellitbilder så vet vi att vår planet håller på att grönifieras. Det innebär att torra områden blir grönare.Det är egentligen inte så intressant om temperaturen ökar eller minskar, det intressanta är om det sker en eventuell klimatförändring och i så fall över vilken tidsperiod.
Om det sker en förändring av klimatet under en längre period så kommer också djur, insekter, mikroorganismer och växter att anpassa sig till detta. När förändringarna sker för fort så kommer vissa arter att gynnas, medan andra kanske decimeras kraftigt och detta rubbar de olika ekosystemen. Precis på samma sätt som att det är extremt svårt att förutsäga effekterna av antropogena utsläpp (map återkoppling osv), så är det omöjligt att bedöma huruvida en temperaturförändring är bra eller inte för växtligheten.
Förändringar under kort tid kan lika gärna medföra minskade skördar och sämre växtlighet i vissa biotoper. Känsligheten förvärras ytterligare med den likriktning av biodiversiteten inom jordbruket globalt sett, då vi nu i princip är helt beroende av konstgödsel och konstbevattning. Dessutom så finns det betydligt mer gifter i naturen än för bara ca 200 år sedan. En förändring kan alltså lika gärna gynna skadedjur, t.ex. parasiter, svampar, olika mikroorganismer etc, eller missgynna organismer och arter indirekt i en biotop.
Tar man dessutom med befolkningsmängden på jorden som en parameter så blir amplituden på effekterna troligen betydligt större än vid tidigare naturliga klimatförändringar.
Det är en grov förenkling, läs ovanstående.
Om det sker en förändring av klimatet under en längre period så kommer också djur, insekter, mikroorganismer och växter att anpassa sig till detta. När förändringarna sker för fort så kommer vissa arter att gynnas, medan andra kanske decimeras kraftigt och detta rubbar de olika ekosystemen. Precis på samma sätt som att det är extremt svårt att förutsäga effekterna av antropogena utsläpp (map återkoppling osv), så är det omöjligt att bedöma huruvida en temperaturförändring är bra eller inte för växtligheten.
Förändringar under kort tid kan lika gärna medföra minskade skördar och sämre växtlighet i vissa biotoper. Känsligheten förvärras ytterligare med den likriktning av biodiversiteten inom jordbruket globalt sett, då vi nu i princip är helt beroende av konstgödsel och konstbevattning. Dessutom så finns det betydligt mer gifter i naturen än för bara ca 200 år sedan. En förändring kan alltså lika gärna gynna skadedjur, t.ex. parasiter, svampar, olika mikroorganismer etc, eller missgynna organismer och arter indirekt i en biotop.
Tar man dessutom med befolkningsmängden på jorden som en parameter så blir amplituden på effekterna troligen betydligt större än vid tidigare naturliga klimatförändringar.
Det är en grov förenkling, läs ovanstående.
Det är också där man kan förvänta sig att se förändringar då C3-växter klarar torka bättre vid högre koldioxidhalt.