Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Eftersom du bara upprepar fraser som ”dolt effekten av CO2” så tar ”argumenten” slut om du behöver tänka själv. Följande händer med ”mindre aerosoler/molnalbedo”:Mindre aerosoler/molnalbedo -> mindre reflektion av solstrålning -> mer absorberad energi -> uppvärmning -> mer vattenånga och förstärkt växthuseffekt -> ytterligare uppvärmning.
I denna loop ingår inte CO2 eftersom det främst är vattenånga som ger ökningen av växthuseffekten.
Skillnaden mellan 280 ppm och 420 ppm CO2 ligger i en något högre jämviktstemperatur men det är den absorberade energin som driver uppvärmningen.
Citat:
Naturligtvis ingår inte CO2 just i den processen. Det är en helt separat process där först ökade utsläpp av aerosoler ökade molnigheten och bromsade uppvärmningen orsakad av CO2 och sen ökad rening gradvis minskat den effekten.
Eftersom du bara upprepar fraser som ”dolt effekten av CO2” så tar ”argumenten” slut om du behöver tänka själv. Följande händer med ”mindre aerosoler/molnalbedo”:
Mindre aerosoler/molnalbedo -> mindre reflektion av solstrålning -> mer absorberad energi -> uppvärmning -> mer vattenånga och förstärkt växthuseffekt -> ytterligare uppvärmning.
I denna loop ingår inte CO2 eftersom det främst är vattenånga som ger ökningen av växthuseffekten.
Mindre aerosoler/molnalbedo -> mindre reflektion av solstrålning -> mer absorberad energi -> uppvärmning -> mer vattenånga och förstärkt växthuseffekt -> ytterligare uppvärmning.
I denna loop ingår inte CO2 eftersom det främst är vattenånga som ger ökningen av växthuseffekten.
Citat:
Det är *netto* som driver uppvärmningen. Du måste ta med både effekten av ökad absorption av solljus och att denna har svårare att direkt stråla ut i rymden pga mer CO2. Du måste även ta med att moln inte bara hindrar solljus från att ta sig in utan även värmestrålning från att ta sig ut.
Skillnaden mellan 280 ppm och 420 ppm CO2 ligger i en något högre jämviktstemperatur men det är den absorberade energin som driver uppvärmningen.
Din analys är så ytlig att den är meningslös. Det är därför det är bättre att läsa vad kunniga klimatforskare kommer fram till.
Citat:
Ehh, det där var ingen ”analys” – det var ett svar på ditt synnerligen infantila inlägg. Analysen som sammanställer det mest väsentliga hittar du i följande inlägg och länkarna i det inlägget:
Naturligtvis ingår inte CO2 just i den processen. Det är en helt separat process där först ökade utsläpp av aerosoler ökade molnigheten och bromsade uppvärmningen orsakad av CO2 och sen ökad rening gradvis minskat den effekten.
Det är *netto* som driver uppvärmningen. Du måste ta med både effekten av ökad absorption av solljus och att denna har svårare att direkt stråla ut i rymden pga mer CO2. Du måste även ta med att moln inte bara hindrar solljus från att ta sig in utan även värmestrålning från att ta sig ut.
Din analys är så ytlig att den är meningslös. Det är därför det är bättre att läsa vad kunniga klimatforskare kommer fram till.
Det är *netto* som driver uppvärmningen. Du måste ta med både effekten av ökad absorption av solljus och att denna har svårare att direkt stråla ut i rymden pga mer CO2. Du måste även ta med att moln inte bara hindrar solljus från att ta sig in utan även värmestrålning från att ta sig ut.
Din analys är så ytlig att den är meningslös. Det är därför det är bättre att läsa vad kunniga klimatforskare kommer fram till.
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten
Citat:
Tl;dr.
Det är inte ”hittepå-grejer”. James Hansen och jag pekar på exakt samma problematik, med den skillnaden att han flyttar ca 0,3 W/m² per dekad från feedback-kontot till aerosol-forcing. Det är endast genom denna omfördelning han lyckas landa i en ECS på ca 4,8 °C. Min bokföring med data från aktuella studier ger ECS runt 6 °C eller högre – ett värde som saknar historisk evidens.
Skulle Hansen använda aerosol-forcing från (Hodnebrog 2024) skulle den teoretiska klimatkänsligheten bli så hög att det innebär ett instabilt klimatsystem som motsägs av historiska data. Då måste minskad molnighet börja betraktas som en egen forcing eller intern variabilitet. Då blir klimatkänsligheten för CO2 mycket lägre.
Klimatvetenskapen befinner sig i ett paradigmskifte tack vare mätdata gällande ASR och OLR (se vidare CERES-tråden). Att du kallar det ”hittepå-grejer” är tragikomiskt.
Den ökande solinstrålningen är inte bara en siffra i en energibudget – det är den direkta orsaken till att vi ser förändrade vädermönster där torka och låga vattennivåer blir vanligare, trots att atmosfären som helhet blir fuktigare.
Tillägg:
En ny artikel från SMHI:
2026-04-21: Torrt utgångsläge för sjöar och vattendrag
https://www.smhi.se/nyheter/nyheter/2026-04-21-torrt-utgangslage-for-sjoar-och-vattendrag
Det torra utgångsläget som SMHI nu beskriver är en tydlig indikation på att förändringarna i atmosfärens molnighet får kännbara konsekvenser för vattenbalansen här hemma.
Skulle Hansen använda aerosol-forcing från (Hodnebrog 2024) skulle den teoretiska klimatkänsligheten bli så hög att det innebär ett instabilt klimatsystem som motsägs av historiska data. Då måste minskad molnighet börja betraktas som en egen forcing eller intern variabilitet. Då blir klimatkänsligheten för CO2 mycket lägre.
Klimatvetenskapen befinner sig i ett paradigmskifte tack vare mätdata gällande ASR och OLR (se vidare CERES-tråden). Att du kallar det ”hittepå-grejer” är tragikomiskt.
Den ökande solinstrålningen är inte bara en siffra i en energibudget – det är den direkta orsaken till att vi ser förändrade vädermönster där torka och låga vattennivåer blir vanligare, trots att atmosfären som helhet blir fuktigare.
Tillägg:
En ny artikel från SMHI:
2026-04-21: Torrt utgångsläge för sjöar och vattendrag
https://www.smhi.se/nyheter/nyheter/2026-04-21-torrt-utgangslage-for-sjoar-och-vattendrag
Det torra utgångsläget som SMHI nu beskriver är en tydlig indikation på att förändringarna i atmosfärens molnighet får kännbara konsekvenser för vattenbalansen här hemma.
Skribenten använder inte observationer för att härleda klimatkänsligheten. Här används istället en förutfattad uppfattning om vad klimatkänsligheten borde vara för att avgöra vilka observationer som ska klassas som forcing respektive feedback utan någon egentlig argumentation.
Skribentens argument kan sammanfattas med "jag kommer fram till en hög klimatkänslighet. Alltså måste den vara låg".
Längre motivering:
"Det är endast genom denna omfördelning han lyckas landa i en ECS på ca 4,8 °C.”
Här antyds att Hansen i praktiken ”flyttar runt siffror” för att få önskat resultat. Men ingen argumentation ges för varför Hansens aerosolforcing skulle vara fysikaliskt fel eller inkompatibel med observationer. Att olika forskare får olika ECS beroende på olika forcingantaganden är inte i sig ett problem. Det är vad man förväntar sig i energibudgetanalyser där aerosolforcing fortfarande har osäkerheter.
Här saknas faktiska argument för vad som antyds utan att argumentera för faktiskta fel i Hansens inferenser.
”Min bokföring med data från aktuella studier ger ECS runt 6 °C eller högre – ett värde som saknar historisk evidens.”
Här sker ett tydligt logiskt hopp.
Argumentets struktur är:
1. Mina antaganden ger hög ECS
2. Jag anser att hög ECS saknar historisk evidens
3. Därför måste antagandena bakom ECS vara felklassificerade
Men steg 2 leder inte automatiskt till steg 3.
Om analysen ger hög ECS finns flera möjliga slutsatser:
* forcingestimatet kan vara fel
* feedbackestimatet kan vara fel
* metodiken kan vara fel
* eller ECS kan faktiskt vara högre än skribenten accepterar
Här är det det festade som skribentens referenser och skribenten själv faktiskt argumenterar för.
Ingen argumentation ges för varför just hans egen alternativa tolkning måste vara korrekt. Resonemanget bygger alltså på personlig orimlighetskänsla snarare än härledd fysik och argument.
”Skulle Hansen använda aerosol-forcing från (Hodnebrog 2024) skulle den teoretiska klimatkänsligheten bli så hög att det innebär ett instabilt klimatsystem."
Detta är ett hypotetiskt argument byggt på flera ovisade premisser.
Först antas att Hodnebrog 2024 måste ersätta Hansens forcingantaganden. Sedan antas att den resulterande ECS blir ”instabil”. Men ”instabilt klimatsystem” definieras aldrig kvantitativt.
ECS på 6 °C innebär inte automatiskt ett fysikaliskt instabilt klimat eller runaway warming. Ordet ”instabilt” används här mer som retorisk markering än som vetenskapligt definierad kategori och blir således innehållslöst.
Dessutom visas aldrig varför detta hypotetiska scenario skulle falsifiera Hansens analys snarare än skribentens egna antaganden.
”Då måste minskad molnighet börja betraktas som en egen forcing eller intern variabilitet.”
”Måste” är helt obefogat här.
Det finns ingen demonstrerad logisk kedja som leder fram till denna slutsats. Resonemanget är egentligen:
1. Vissa forcingantaganden ger hög ECS
2. Hög ECS upplevs som orimlig
3. Därför omklassificeras moln från feedback till forcing
Klassificeringen av molnrespons avgörs inte av vilken ECS man vill landa i, utan av kausal fysik och tidsmässig respons på forcing. Här används istället önskat resultat för att landa i en argumentationslös kategorisering.
”Klimatvetenskapen befinner sig i ett paradigmskifte tack vare mätdata gällande ASR och OLR...”
”Paradigmskifte” används här som retorisk förstärkning snarare än argument.
Inget visas om:
* vilken etablerad teori som falsifierats
* vilka observationer som inte längre kan förklaras
* eller vilken ny teori som bättre beskriver data
Att satellitdata förbättras innebär inte automatiskt att klimatvetenskapens grundläggande förståelse kollapsar. Uttrycket används för att skapa dramatik och auktoritet snarare än något analytisk innehåll.
Citat:
Jag har i sak inget att invända mot ditt AI-svar (men man kan ha synpunkter på semantiken som jag dock utelämnar). Kan du eller din AI visa historisk evidens för ECS runt 6 K eller högre så är det förstås intressant. Jag har dock inte lyckats hitta någon sådan. Om man då väljer att bokföra energin som intern variabilitet eller egen forcing erhålls lägre klimatkänslighet. Det är ren matematik. Jag kan givetvis inte bevisa klimatkänslighet för CO2 bättre än någon annan. Jag kan bara utgå från forskningsläget.
Tl;dr.
Skribenten använder inte observationer för att härleda klimatkänsligheten. Här används istället en förutfattad uppfattning om vad klimatkänsligheten borde vara för att avgöra vilka observationer som ska klassas som forcing respektive feedback utan någon egentlig argumentation.
Skribentens argument kan sammanfattas med "jag kommer fram till en hög klimatkänslighet. Alltså måste den vara låg".
Längre motivering:
"Det är endast genom denna omfördelning han lyckas landa i en ECS på ca 4,8 °C.”
Här antyds att Hansen i praktiken ”flyttar runt siffror” för att få önskat resultat. Men ingen argumentation ges för varför Hansens aerosolforcing skulle vara fysikaliskt fel eller inkompatibel med observationer. Att olika forskare får olika ECS beroende på olika forcingantaganden är inte i sig ett problem. Det är vad man förväntar sig i energibudgetanalyser där aerosolforcing fortfarande har osäkerheter.
Här saknas faktiska argument för vad som antyds utan att argumentera för faktiskta fel i Hansens inferenser.
”Min bokföring med data från aktuella studier ger ECS runt 6 °C eller högre – ett värde som saknar historisk evidens.”
Här sker ett tydligt logiskt hopp.
Argumentets struktur är:
1. Mina antaganden ger hög ECS
2. Jag anser att hög ECS saknar historisk evidens
3. Därför måste antagandena bakom ECS vara felklassificerade
Men steg 2 leder inte automatiskt till steg 3.
Om analysen ger hög ECS finns flera möjliga slutsatser:
* forcingestimatet kan vara fel
* feedbackestimatet kan vara fel
* metodiken kan vara fel
* eller ECS kan faktiskt vara högre än skribenten accepterar
Här är det det festade som skribentens referenser och skribenten själv faktiskt argumenterar för.
Ingen argumentation ges för varför just hans egen alternativa tolkning måste vara korrekt. Resonemanget bygger alltså på personlig orimlighetskänsla snarare än härledd fysik och argument.
”Skulle Hansen använda aerosol-forcing från (Hodnebrog 2024) skulle den teoretiska klimatkänsligheten bli så hög att det innebär ett instabilt klimatsystem."
Detta är ett hypotetiskt argument byggt på flera ovisade premisser.
Först antas att Hodnebrog 2024 måste ersätta Hansens forcingantaganden. Sedan antas att den resulterande ECS blir ”instabil”. Men ”instabilt klimatsystem” definieras aldrig kvantitativt.
ECS på 6 °C innebär inte automatiskt ett fysikaliskt instabilt klimat eller runaway warming. Ordet ”instabilt” används här mer som retorisk markering än som vetenskapligt definierad kategori och blir således innehållslöst.
Dessutom visas aldrig varför detta hypotetiska scenario skulle falsifiera Hansens analys snarare än skribentens egna antaganden.
”Då måste minskad molnighet börja betraktas som en egen forcing eller intern variabilitet.”
”Måste” är helt obefogat här.
Det finns ingen demonstrerad logisk kedja som leder fram till denna slutsats. Resonemanget är egentligen:
1. Vissa forcingantaganden ger hög ECS
2. Hög ECS upplevs som orimlig
3. Därför omklassificeras moln från feedback till forcing
Klassificeringen av molnrespons avgörs inte av vilken ECS man vill landa i, utan av kausal fysik och tidsmässig respons på forcing. Här används istället önskat resultat för att landa i en argumentationslös kategorisering.
”Klimatvetenskapen befinner sig i ett paradigmskifte tack vare mätdata gällande ASR och OLR...”
”Paradigmskifte” används här som retorisk förstärkning snarare än argument.
Inget visas om:
* vilken etablerad teori som falsifierats
* vilka observationer som inte längre kan förklaras
* eller vilken ny teori som bättre beskriver data
Att satellitdata förbättras innebär inte automatiskt att klimatvetenskapens grundläggande förståelse kollapsar. Uttrycket används för att skapa dramatik och auktoritet snarare än något analytisk innehåll.
Skribenten använder inte observationer för att härleda klimatkänsligheten. Här används istället en förutfattad uppfattning om vad klimatkänsligheten borde vara för att avgöra vilka observationer som ska klassas som forcing respektive feedback utan någon egentlig argumentation.
Skribentens argument kan sammanfattas med "jag kommer fram till en hög klimatkänslighet. Alltså måste den vara låg".
Längre motivering:
"Det är endast genom denna omfördelning han lyckas landa i en ECS på ca 4,8 °C.”
Här antyds att Hansen i praktiken ”flyttar runt siffror” för att få önskat resultat. Men ingen argumentation ges för varför Hansens aerosolforcing skulle vara fysikaliskt fel eller inkompatibel med observationer. Att olika forskare får olika ECS beroende på olika forcingantaganden är inte i sig ett problem. Det är vad man förväntar sig i energibudgetanalyser där aerosolforcing fortfarande har osäkerheter.
Här saknas faktiska argument för vad som antyds utan att argumentera för faktiskta fel i Hansens inferenser.
”Min bokföring med data från aktuella studier ger ECS runt 6 °C eller högre – ett värde som saknar historisk evidens.”
Här sker ett tydligt logiskt hopp.
Argumentets struktur är:
1. Mina antaganden ger hög ECS
2. Jag anser att hög ECS saknar historisk evidens
3. Därför måste antagandena bakom ECS vara felklassificerade
Men steg 2 leder inte automatiskt till steg 3.
Om analysen ger hög ECS finns flera möjliga slutsatser:
* forcingestimatet kan vara fel
* feedbackestimatet kan vara fel
* metodiken kan vara fel
* eller ECS kan faktiskt vara högre än skribenten accepterar
Här är det det festade som skribentens referenser och skribenten själv faktiskt argumenterar för.
Ingen argumentation ges för varför just hans egen alternativa tolkning måste vara korrekt. Resonemanget bygger alltså på personlig orimlighetskänsla snarare än härledd fysik och argument.
”Skulle Hansen använda aerosol-forcing från (Hodnebrog 2024) skulle den teoretiska klimatkänsligheten bli så hög att det innebär ett instabilt klimatsystem."
Detta är ett hypotetiskt argument byggt på flera ovisade premisser.
Först antas att Hodnebrog 2024 måste ersätta Hansens forcingantaganden. Sedan antas att den resulterande ECS blir ”instabil”. Men ”instabilt klimatsystem” definieras aldrig kvantitativt.
ECS på 6 °C innebär inte automatiskt ett fysikaliskt instabilt klimat eller runaway warming. Ordet ”instabilt” används här mer som retorisk markering än som vetenskapligt definierad kategori och blir således innehållslöst.
Dessutom visas aldrig varför detta hypotetiska scenario skulle falsifiera Hansens analys snarare än skribentens egna antaganden.
”Då måste minskad molnighet börja betraktas som en egen forcing eller intern variabilitet.”
”Måste” är helt obefogat här.
Det finns ingen demonstrerad logisk kedja som leder fram till denna slutsats. Resonemanget är egentligen:
1. Vissa forcingantaganden ger hög ECS
2. Hög ECS upplevs som orimlig
3. Därför omklassificeras moln från feedback till forcing
Klassificeringen av molnrespons avgörs inte av vilken ECS man vill landa i, utan av kausal fysik och tidsmässig respons på forcing. Här används istället önskat resultat för att landa i en argumentationslös kategorisering.
”Klimatvetenskapen befinner sig i ett paradigmskifte tack vare mätdata gällande ASR och OLR...”
”Paradigmskifte” används här som retorisk förstärkning snarare än argument.
Inget visas om:
* vilken etablerad teori som falsifierats
* vilka observationer som inte längre kan förklaras
* eller vilken ny teori som bättre beskriver data
Att satellitdata förbättras innebär inte automatiskt att klimatvetenskapens grundläggande förståelse kollapsar. Uttrycket används för att skapa dramatik och auktoritet snarare än något analytisk innehåll.
Kommentar: Med instabilitet avses vanligen återkopplingsfaktor > 1. Om en forcing från CO2 på 0,2 W/m2 per dekad triggar en albedo-respons på 0,65 W/m2 per dekad blir återkopplingsfaktorn 3.25.
Citat:
Du skrev att du hade börjat ignorera mig. Därför skrev jag svaret som adresserat till tredje person.
Jag har i sak inget att invända mot ditt AI-svar (men man kan ha synpunkter på semantiken som jag dock utelämnar). Kan du eller din AI visa historisk evidens för ECS runt 6 K eller högre så är det förstås intressant. Jag har dock inte lyckats hitta någon sådan. Om man då väljer att bokföra energin som intern variabilitet eller egen forcing erhålls lägre klimatkänslighet. Det är ren matematik. Jag kan givetvis inte bevisa klimatkänslighet för CO2 bättre än någon annan. Jag kan bara utgå från forskningsläget.
Kommentar: Med instabilitet avses vanligen återkopplingsfaktor > 1. Om en forcing från CO2 på 0,2 W/m2 per dekad triggar en albedo-respons på 0,65 W/m2 per dekad blir återkopplingsfaktorn 3.25.
Kommentar: Med instabilitet avses vanligen återkopplingsfaktor > 1. Om en forcing från CO2 på 0,2 W/m2 per dekad triggar en albedo-respons på 0,65 W/m2 per dekad blir återkopplingsfaktorn 3.25.
"Om man då väljer att bokföra energin som intern variabilitet eller egen forcing erhålls lägre klimatkänslighet. Det är ren matematik"
Nej, det är inte ”ren matematik”. Matematiken är trivial när kategoriseringen väl är vald. Frågan är om kategoriseringen är fysikaliskt korrekt. Och det har du ju inte gett några argument för mer än att klimatkånsligheten du kommer fram till blir så hög, så den måste vara låg, enligt ditt resonemang som jag argumenterade för i det du besvarade här.
Det finns gott om studier som pekar på klimatkånsligheter som innefattar 6 grader. Men inte ens Hansen argumenterar för ett sådant bästa estimat. Det är det endast du som gör just nu, och på det sättet kommer fram till att klimatkänsligheten därför rimligare borde ligga kring 1.5 grader (hör du inte själv hur korkat det låter?). Vilket inte ens analyser som baseras på historiska förändringar kommer fram till.
__________________
Senast redigerad av MrArtur 2026-05-09 kl. 15:09.
Senast redigerad av MrArtur 2026-05-09 kl. 15:09.
Citat:
Jag tänker ignorera dina vanliga nonsensinlägg men ditt senaste AI-svar visade på en förståelse även om du promptat med en delmängd där argumentet för instabilitet inte var med.
Du skrev att du hade börjat ignorera mig. Därför skrev jag svaret som adresserat till tredje person.
"Om man då väljer att bokföra energin som intern variabilitet eller egen forcing erhålls lägre klimatkänslighet. Det är ren matematik"
Nej, det är inte ”ren matematik”. Matematiken är trivial när kategoriseringen väl är vald. Frågan är om kategoriseringen är fysikaliskt korrekt. Och det har du ju inte gett några argument för mer än att klimatkånsligheten du kommer fram till blir så hög, så den måste vara låg, enligt ditt resonemang som jag argumenterade för i det du besvarade här.
Det finns gott om studier som pekar på klimatkånsligheter som innefattar 6 grader. Men inte ens Hansen argumenterar för ett sådant bästa estimat. Det är det endast du som gör just nu, och på det sättet kommer fram till att klimatkänsligheten därför rimligare borde ligga kring 1.5 grader (hör du inte själv hur korkat det låter?). Vilket inte ens analyser som baseras på historiska förändringar kommer fram till.
"Om man då väljer att bokföra energin som intern variabilitet eller egen forcing erhålls lägre klimatkänslighet. Det är ren matematik"
Nej, det är inte ”ren matematik”. Matematiken är trivial när kategoriseringen väl är vald. Frågan är om kategoriseringen är fysikaliskt korrekt. Och det har du ju inte gett några argument för mer än att klimatkånsligheten du kommer fram till blir så hög, så den måste vara låg, enligt ditt resonemang som jag argumenterade för i det du besvarade här.
Det finns gott om studier som pekar på klimatkånsligheter som innefattar 6 grader. Men inte ens Hansen argumenterar för ett sådant bästa estimat. Det är det endast du som gör just nu, och på det sättet kommer fram till att klimatkänsligheten därför rimligare borde ligga kring 1.5 grader (hör du inte själv hur korkat det låter?). Vilket inte ens analyser som baseras på historiska förändringar kommer fram till.
Nu är du dock tillbaka som vanligt igen men eftersom det du skriver passerar gränsen för lögn så behöver jag bemöta det som jag tidigare förklarat. Det kan för all del vara så att du inte förstår men innehållet i ditt inlägg blir detsamma som vid lögn. Jag kan inte avgöra om du inte förstår eller ljuger.
Jag argumenterar inte för en hög klimatkänslighet. Jag visar att om minskad molnighet ska betraktas som feedback så blir klimatkänsligheten så hög att den motsägs av historiska data. Om inte du kan eller vill förstå det så kan inte jag hjälpa det.
Länka gärna till studier som ger historisk evidens för klimatkänslighet > 6 K.
För övrigt vill jag påminna om Nicola Scafettas nya artikel som jag tog upp i ett tidigare inlägg:
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten
Scafetta menar att en klimatkänslighet på cirka 1,3 är trolig.
Speciellt intressanta är figur 20A och 20B som visar hur en empirisk modell ger väsentligt bättre korrelation med temperaturen jämfört med modellerna (CMIP6).
Citat:
Jag tänker ignorera dina vanliga nonsensinlägg men ditt senaste AI-svar visade på en förståelse även om du promptat med en delmängd där argumentet för instabilitet inte var med.
Nu är du dock tillbaka som vanligt igen men eftersom det du skriver passerar gränsen för lögn så behöver jag bemöta det som jag tidigare förklarat. Det kan för all del vara så att du inte förstår men innehållet i ditt inlägg blir detsamma som vid lögn. Jag kan inte avgöra om du inte förstår eller ljuger.
Nu är du dock tillbaka som vanligt igen men eftersom det du skriver passerar gränsen för lögn så behöver jag bemöta det som jag tidigare förklarat. Det kan för all del vara så att du inte förstår men innehållet i ditt inlägg blir detsamma som vid lögn. Jag kan inte avgöra om du inte förstår eller ljuger.
Du har ju inte bemött något att mina argument ännu.
Hade du haft andra argument än de bristerna jag motiverat, så hade du ju presenterat dem?
Och hade du haft något att invända mot mina motiveringar, så hade du ju adresserat detta istället för att komma med nya argumentationslösa påståenden om att jag skulle ljuga.
Citat:
Jag argumenterar inte för en hög klimatkänslighet. Jag visar att om minskad molnighet ska betraktas som feedback så blir klimatkänsligheten så hög att den motsägs av historiska data. Om inte du kan eller vill förstå det så kan inte jag hjälpa det.
Jag argumenterar inte för en hög klimatkänslighet. Jag visar att om minskad molnighet ska betraktas som feedback så blir klimatkänsligheten så hög att den motsägs av historiska data. Om inte du kan eller vill förstå det så kan inte jag hjälpa det.
Det gör du ju visst. Du skriver ju som jag skriver att du skriver. Historiska data är heller inget argument mot en hög klimatkämslighet.
Och det är absolut inte ett argument för en låg klimatkänslighet.
https://www.nature.com/articles/s41586-020-2617-x
Länka gärna till studier som ger historisk evidens för klimatkänslighet > 6 K.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2000JD000259https://gmd.copernicus.org/articles/14/5355/2021/
https://www.nature.com/articles/nature03301
https://www.facebook.com/share/r/17aZ3bS2pk/
De studierna argumenterar för att klimatkänsligheten kan ligga uppemot 6 grader.
6 grader har du ju själv dragit slutsatser om.
"Min bokföring med data från aktuella studier ger ECS runt 6 °C eller högre – ett värde som saknar historisk evidens."
Utan att gå in på villkoret "saknar historisk evidens", så är det inte ett giltigt argument. Som Xenonen redan skrivit till dig kan ett varmare klimat vara känsligare. Och hysteres är också plausibelt.
__________________
Senast redigerad av MrArtur 2026-05-09 kl. 16:41.
Senast redigerad av MrArtur 2026-05-09 kl. 16:41.
Citat:
Tack, men 20 – 25 år gamla studier av modeller som visar en klimatkänslighet från 1,0 till 11 K bidrar inte till den aktuella diskussionen. Speciellt inte när James Hansen et al. skriver följande om dagens moderna modeller:
Länka gärna till studier som ger historisk evidens för klimatkänslighet > 6 K.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2000JD000259https://gmd.copernicus.org/articles/14/5355/2021/
https://www.nature.com/articles/nature03301
https://www.facebook.com/share/r/17aZ3bS2pk/
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2000JD000259https://gmd.copernicus.org/articles/14/5355/2021/
https://www.nature.com/articles/nature03301
https://www.facebook.com/share/r/17aZ3bS2pk/
We are reminded of IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) expert projections with unstated assumptions and whose physical basis is inscrutable to the public. Organized climate model runs for the Climate Model Intercomparison Project (CMIP) are valuable for climate analyses, but the fog of all model results should not be misinterpreted as a probability distribution for the real world.https://jimehansen.substack.com/p/2026-on-track-for-warmest-year
Citat:
Ja, varsågod för hjälpen du bad om.
Tack, men 20 – 25 år gamla studier av modeller som visar en klimatkänslighet från 1,0 till 11 K bidrar inte till den aktuella diskussionen. Speciellt inte när James Hansen et al. skriver följande om dagens moderna modeller:
We are reminded of IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) expert projections with unstated assumptions and whose physical basis is inscrutable to the public. Organized climate model runs for the Climate Model Intercomparison Project (CMIP) are valuable for climate analyses, but the fog of all model results should not be misinterpreted as a probability distribution for the real world.https://jimehansen.substack.com/p/2026-on-track-for-warmest-year
Fortfarande inget annat än en hög klimatkänslighet, som Hansen (och du) argumenterar för.
Eller menar du att "studien jag valde ut från din referenslista visar en känslighet på mellan 2 och 11 grader. Alltså är klimatkänsligheten 1.5 grader" är giltig argumentation?
En annan studie i listan kommer t.ex fram till en klimatkänslighet på 3.4 grader baserat på historiska variationer. Så även om din felaktiga argumentation (den är felaktig pga att känsligheten inte behöver vara linjär) vore giltig så är "historiska variationer" inte heller nödvändigtvis ett argument för en låg klimatkänslighet.
Så, istället för att anklaga mig för att ljuga, berätta vad vad jag ljugit om kring din bristfälliga "Klimatkänsligheten är hög. Alltså är den låg" - argumentation.
__________________
Senast redigerad av MrArtur 2026-05-10 kl. 09:07.
Senast redigerad av MrArtur 2026-05-10 kl. 09:07.
IPCC backar från alla extrema rapporter / modeller de senaste 20-åren
Under många år har IPCC:s mest extrema klimatscenarier använts som om de vore sannolika framtidsprognoser.
Nu erkänner forskare och IPCC-kopplade scenariogrupper att de högsta utsläppsscenarierna – som RCP8.5 och SSP5-8.5 – inte längre anses plausibla. Detta är en enorm förändring i klimatdebatten.
Under de senaste 20 åren har tusentals forskningsrapporter, politiska beslut och mediala rubriker byggt på scenarier som idag beskrivs som osannolika eller direkt implausibla.
Detta är viktigt eftersom scenarierna länge presenterades som ”business as usual”, trots att de byggde på extrema antaganden om exempelvis kolanvändning och utsläppsutveckling.
Läs mer här:
[Climate Science’s Biggest Shift In Decades: IPCC’s RCP8.5 Is Officially Dead](https://climatechangedispatch.com/rcp85-dead-ipcc-climate-scenarios/?utm_source=chatgpt.com)
Video
https://youtu.be/_JbHTimUhh4
Under många år har IPCC:s mest extrema klimatscenarier använts som om de vore sannolika framtidsprognoser.
Nu erkänner forskare och IPCC-kopplade scenariogrupper att de högsta utsläppsscenarierna – som RCP8.5 och SSP5-8.5 – inte längre anses plausibla. Detta är en enorm förändring i klimatdebatten.
Under de senaste 20 åren har tusentals forskningsrapporter, politiska beslut och mediala rubriker byggt på scenarier som idag beskrivs som osannolika eller direkt implausibla.
Detta är viktigt eftersom scenarierna länge presenterades som ”business as usual”, trots att de byggde på extrema antaganden om exempelvis kolanvändning och utsläppsutveckling.
Läs mer här:
[Climate Science’s Biggest Shift In Decades: IPCC’s RCP8.5 Is Officially Dead](https://climatechangedispatch.com/rcp85-dead-ipcc-climate-scenarios/?utm_source=chatgpt.com)
Video
https://youtu.be/_JbHTimUhh4
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera