Ingen av dessa hypoteser har vetenskaplig grund. Det finns inga experiment som visar hur detta skulle fungera.
Positiv feedback finns inte i termodynamiska system med konstant värmekälla. Smältande is som blottlägger hav eller mark leder till mer avdunstning och moln som skulle hindra solstrålning att nå marken. Det är en negativ feedback.
Det finns inga belägg för att koldioxid kan värma upp något. Det finns inga experiment som visar att koldioxid har den egenskapen. Tvärtom, alla experiment visat att värmeabsorberande kalla gaser har kylande effekt.
Tex en luftkyld motor. Luften, inklusive koldioxid, absorberar värmen från kylflänsarnas yta, och på så sätt kyls motorn. Du menar att exakt samma process skulle ha motsatt effekt på jordytan? Du menar att atmosfären kyler allting som befinner sig PÅ ytan, men den har omvänd effekt på själva jordytan? Ursäkta mig, men det där är helt efterblivet. Du kan inte ha läst någon fysik alls.
Jag kan köra en MrArtur då utan att ha läst fysik på högskola.
Vad menar du med konstant värmekälla? Betyder det att solens strålning aldrig förändras? Det har du väl ändå hört talas om att den gör?
Hela din invändning faller väl därför redan i farstun, eftersom solen i sig själv inte alltid har samma utstrålning.
Din motor är ointressant. Det handlar inte om din moppe utan om globala fenomen.
Jorden är en boll som hålls varm genom att solen lyser på den. En del av ljuset speglas bort (albedo) och resten blir värme.
Människor har återfört en del fossilt kol till atmosfären. Det har medfört att växtligheten kan öka. Jorden blir grönare. Det påverkar albedon. En del av den ökande växtligheten är mörk barrskog (tajga). Tajgan har låg albedo och Jorden tar upp mer värme när tajgan ökar. Det blir varmare. Särskilt i områden i och i närheten av tajgan.
Jorden är en boll som hålls varm genom att solen lyser på den. En del av ljuset speglas bort (albedo) och resten blir värme.
Människor har återfört en del fossilt kol till atmosfären. Det har medfört att växtligheten kan öka. Jorden blir grönare. Det påverkar albedon. En del av den ökande växtligheten är mörk barrskog (tajga). Tajgan har låg albedo och Jorden tar upp mer värme när tajgan ökar. Det blir varmare. Särskilt i områden i och i närheten av tajgan.
University of Alberta har en gratiskurs i vetenskaplig kunnighet.
Har du blivit kallad klimatförnekare och upplevt detta kränkande?
Har du ifrågasatt och trivialiserat betydelsen av vetenskapligt konsensus någon gång?
Har du just upptäckt och känner ett stort behov av självbekräftelse genom att basunera ut så basala saker som att korrelation inte behöver medföra kasualitet?
Svårt att identifiera argument?
Benägenhet att attackera person istället för argument och att tilltaga andra argumentationsfel? Ex: Se inlägget ovan detta.
Är du öppen för möjligheten och intresserad av att identifiera och granska dina bias och utveckla din epistemologi?
Attackerar du övervägande media, influencers och politiker snarare än vetenskap för att övertyga andra om felaktiga forskningslägen i vetenskapliga frågor?
Talar du hellre i odefinierade, breda ospecifika ordalag än i specifika framföranden och finner ord intressantare än dess innehåll?
Recognize that science is a systematic approach to evidence, differentiate science from common sense and intuition, recognize bias, and discuss how Indigenous wisdom can inform and complement the scientific method.
Differentiate between science, pseudoscience, fake science, fraudulent science, and explain what makes pseudoscience both attractive and dangerous.
Think critically when presented with new information, explain the difference between correlation and causation, identify unfalsifiable hypotheses, and apply a critical thinking framework as an approach to skepticism.
Differentiate the scientific method from critical thinking frameworks, generate null and alternative hypotheses, define and measure variables, and apply the appropriate research design to a given situation.
Differentiate peer-reviewed primary literature from mainstream media, and describe the utility of statistics for scientists and peer review
Evaluate reporting of scientific findings in the media and identify media tactics that bias public understanding by misrepresenting interpretations of scientific findings
Module 1 - Introduction to Science
Lesson 1: Welcome to Science Literacy
Lesson 2: Traditional Knowledge, Part 1
Lesson 3: Traditional Knowledge, Part 2
Lesson 4: Traditional Knowledge, Part 3
Lesson 5: A Difference of Opinion
Lesson 6: Heuristics
Lesson 7: Science isn't "Just a Theory"
Module 3 - Pseudoscience
Lesson 1: Pseudoscience and Science-ploitation
Lesson 2: Fraud Science, Bad Science or Pseudoscience?
Lesson 3: Why do we fall for Pseudoscience?
Module 4 - Critical Thinking
Lesson 1: Alternative Explanations
Lesson 2: Correlation is not Causation
Lesson 3: Replicability in Evidence
Lesson 4: The Strength of Evidence
Lesson 5: Falsifiability
Lesson 6: Occam's Razor
Module 5 - Scientific Methods
Lesson 1: Variables
Lesson 2: Research techniques and models
Lesson 3: Sampling
Lesson 4: Correlation
Module 6 - Interpreting Evidence
Lesson 1: Peer Review: The Scientist's Perspective
Lesson 2: Statistics
Lesson 3: Science Communication
Lesson 4: Sharpening and Levelling
Lesson 5: Science vs. Opinions
Lesson 6: Scientists Can Miscommunicate Their Science Too
__________________
Senast redigerad av MrArtur 2023-04-15 kl. 22:25.
Om vi har en "global uppvärmning" stiger temperaturen. Att tajgans gräns förskjuts norrut och att mörk granskog har låg albedo kan man nog se som allmänt godtagna fakta. Så långt stämmer det.
Artikeln som du länkar till är intressant. Visst påverkar molnbildning den totala albedon. Hur det fungerar är viktigare än frågan om hur luftens koldioxidhalt påverkar växthuseffekten.
Dags att förbjuda risodling? Orsakar metangasutsläpp så nu ger man sig på det. Det tråkiga är att ris är stapelföda i många fattiga länder som redan lever på marginalen (video):
AFP News Agency
@AFP
VIDEO: Rice is to blame for around 10 percent of global emissions of methane, a gas that over two decades, traps about 80 times as much heat as carbon dioxide. Scientists say that if the world wants to reduce greenhouse gas emissions, rice cannot be ignored.
Dags att förbjuda risodling? Orsakar metangasutsläpp så nu ger man sig på det. Det tråkiga är att ris är stapelföda i många fattiga länder som redan lever på marginalen (video):
Det handlar inte om att förbjuda risodling utan att se hur man kan ändra odlingsmetoderna för att få ned metanutsläpp.
Det handlar inte om att förbjuda risodling utan att se hur man kan ändra odlingsmetoderna för att få ned metanutsläpp.
Och jag menar att vi ska fokusera på andra saker.
Det här med kossor som pruttar och allt, är det inte det naturliga kretsloppet för biomassa? Som att elda med ved. Förnybara källor alltså. Det handlar ju inte om att elda fossila bränslen eller släppa loss lagrade metankällor. För övrigt är väl metancykeln betydligt snabbare än CO2-cykeln i atmosfären.
Vi behöver minska utsläppen överallt, från alla sektorer. Det du kör med är bara en annan variant av att "utsläppen från just Sverige är så små att de inte har betydelse". Allt kan brytas ned i små delar som var och en har liten betydelse.
Metan är en betydligt kraftigare växthusgas än CO2 under något decennium tills den bryts ned till CO2 så ju mer vi kan undvika metanutsläpp desto bättre, även om källan är "naturlig".
Det här med kossor som pruttar och allt, är det inte det naturliga kretsloppet för biomassa? Som att elda med ved. Förnybara källor alltså. Det handlar ju inte om att elda fossila bränslen eller släppa loss lagrade metankällor. För övrigt är väl metancykeln betydligt snabbare än CO2-cykeln i atmosfären.
Vi förbrukar mer av vildmarken för att vi förser kor till den ökade befolkningen så metangasen hamnar inte på naturliga nivåer.
Forskare bedömer att metanutsläpp orsakar cirka 30 procent av växthuseffekten så det är ett problem.
Cattle are the No. 1 agricultural source of greenhouse gases worldwide. Each year, a single cow will belch about 220 pounds of methane.
__________________
Senast redigerad av Conjuring 2023-04-17 kl. 08:57.
Vi behöver minska utsläppen överallt, från alla sektorer. Det du kör med är bara en annan variant av att "utsläppen från just Sverige är så små att de inte har betydelse". Allt kan brytas ned i små delar som var och en har liten betydelse.
De stora globala utsläppen kommer från industri och energiproduktion. Att skuldbelägga enskilda människor som behöver få vardagen att fungera är inte konstruktivt.
Att vara rädd om naturen och inte slösa bör tillhöra en god uppfostran. Sverige har redan gjort mycket för att ha låga industriella utsläpp. Ytterligare insatser i Sverige är så marginella att de saknar betydelse.
Spännande med den kommande el nino som ser ut att bli en stark el nino. Haven är redan väldigt varma, trots att det inte är el nino ännu. Kanske vi tillochmed kan nå 1,5c gränsen i under denna el nino period om vi har tur. Får se om det får världen att gå under eller om det bara innebär att vi fryser lite mindre här uppe i norden. Det är bara att ta fram popcornen och se på showen.