Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Googlade "hottest years instrumental" och på Wikipedia finns detta behandlat. De länkar i sin tur vidare till de ursprungliga organisationerna och journalerna.

Enligt den Wikisidan är de senaste 14 åren med på topp-15 listan över de varmast uppmätta. Jag har sett andra siffror beroende på var data inhämtas. Denna typ av uppgift inte är en isolerad företeelse. Alla publicerade data som jag sett visar att det senaste decenniet är det varmaste.

https://secure.wikimedia.org/wikiped...erature_record


Om jag inte missminner mig motsade du en ökande global medeltemperatur.

Jag förstår inte vad en graf över 6 år har med saken att göra. Du hävdade att statistisk signifikans (antar 95%) inte går att säkerställa över de senaste 12 åren. Jag menar att så nog är fallet idag, då anomalin 1998 inte ingår i dessa 12. Jag spekulerar i att du vill spinna på Phil Jones uttalande. Om det är så så är det synd (sen kan man tycka precis vad man vill om honom) att du inte klarar att hålla dig från att förvränga. Det finns väl inte någon idag som missat vad han egentligen sa? Och jag utgår från att du läst statistik (eller läst på) så att du vet vad ett signifikanstest går ut på?

Detta är inte uppe för diskussion. Det är en förkrossande majoritet som är helt förvissade om att vetenskapen är solid och att människans utsläpp av CO2 påverkar klimatet med ökande temperaturer som följd. Till och med varje riktig skeptiker skriver under på detta, och då tycker jag även att vi rimligen borde kunna lämna detta bakom oss. Och att jag säger detta handlar inte om att kväsa debatten. Helt enkelt måste man förr eller senare säga att nog är nog. Låt forskare som är osäkra eller självplågare fortsätta leta efter alternativa förklaringar, men under tiden kan vi väl åtminstone vara såpass uppriktiga att vi åtminstone kan enas om det som alla är överens om? Vi kan dividera huruvida 1+1=2 till oändligheten, men det kommer inte göra oss klokare.

Det som är av intresse inom klimatforskningen är hur illa eller oilla det kommer bli i våra barnbarns framtid. Därför är det, i denna diskussion, viktigt att undvika subjektivt laddade ord såsom "stor uppvärmning". IPCC's siffror 2-4,5C per fördubbling är inget som är taget ur luften eller siffror som inte överensstämmer med den kunskap som existerar. Tvärtom är detta de bästa estimaten utifrån vad man tror sig veta. Det kan kanske blir 1,5C, men likväl kan det också bli 6C. Inget tyder på det senare och förhoppningsvis dyker det inte upp några obehagligheter. De flesta forskare är nog väldigt nyktra i sin syn på potentiella framtida problem. Man lyssnar helt enkelt till rönens individuella och disciplinens kombinerade styrka. Det är i diskussioner såsom vår som den verkliga sprickan uppstår. Å ena sidan "det finns inga problem med detta" som "du" hävdar, kontra "jorden går under innan frukost", som de mest rabiata såsom "jag" hävdar.

Jag orkar inte gå in i en politisk diskussion, eller över huvudtaget spekulera i att 10000-tals vetenskapsmän skulle vara korrumperade. Det finns idag ingen religion som styr forskningen. Så den jämförelse du gör är irrelevant om jag får vara lite frank. Det är klart det finns skräp även inom vetenskapen, men den vetenskapliga modellen i sig är ett fantastiskt självreglerande verktyg. Och jag törs med säkerhet säga att ytterst lite av forskningen påverkas av politik, åtminstone på det sätt som jag uppfattar att du menar.

Jag vill också poängtera att det inte är ett lukrativt karriärval att vara forskare. Jag var själv på väg in på den banan, men insåg att mitt intresse för mitt ämnesområde på intet sätt harmoniserade med den ytterst ringa ersättning jag skulle få för besväret. Jag tror väldigt få, om några alls, väljer forskningsbanan för att tjäna pengar.

Det behövs bara en enda forskare (sanning med rejäl portion modifikation) som med ett nytt rön radikalt förändrar spelplanen så är han garanterad första parkett i historieböckerna. Tror du verkligen att inte någon nappar på ett sådant erbjudande?

Albert Einstein var också upprörd över att vanliga Svenssons, utan någon som helst relevant kunskap, hade mage att tycka till om hans teorier när dessa publicerades och rönte stor uppmärksamhet i början av 1900-talet. Jag ska se om jag kan hitta rätt på citatet. Det är slående likt hur han upplevde sin situation och hur dagens forskare ser på desinformationen som sprids av samma Svenssons.

En herre som studerat pseudovetenskap är Martin Gardner (mina fetningar):
"First and most important of these traits is that cranks work in almost total isolation from their colleagues. Not isolation in the geographical sense, but in the sense of having no fruitful contacts with fellow researchers. In the Renaissance, this isolation was not necessarily a sign of the crank. Science was poorly organized. There were no journals or societies. Communication among workers in a field was often very difficult. Moreover, there frequently were enormous social pressures operating against such communication. In the classic case of Galileo, the Inquisition forced him into isolation because the Church felt his views were undermining religious faith. Even as late as Darwin's time, the pressure of religious conservatism was so great that Darwin and a handful of admirers stood almost alone against the opinions of more respectable biologists. Today, these social conditions no longer obtain. The battle of science to free itself from religious control has been almost completely won. Church groups still oppose certain doctrines in biology and psychology, but even this opposition no longer dominates scientific bodies or journals. Efficient networks of communication within each science have been established. A vast cooperative process of testing new theories is constantly going on—a process amazingly free (except, of course, in totalitarian nations) from control by a higher "orthodoxy." In this modern framework, in which scientific progress has become dependent on the constant give and take of data, it is impossible for a working scientist to be isolated.

The modern crank insists that his isolation is not desired on his part. It is due, he claims, to the prejudice of established scientific groups against new ideas. Nothing could be further from the truth. Scientific journals today are filled with bizarre theories. Often the quickest road to fame is to overturn a firmly-held belief. Einstein's work on relativity is the outstanding example. Although it met with considerable opposition at first, it was on the whole an intelligent opposition. With few exceptions, none of Einstein's reputable opponents dismissed him as a crackpot. They could not so dismiss him because for years he contributed brilliant articles to the journals and had won wide recognition as a theoretical physicist. In a surprisingly short time, his relativity theories won almost universal acceptance, and one of the greatest revolutions in the history of science quietly took place.

Detta skrevs 1952. Tänk att vi inte kommit längre.


Behöver? Har du en sådan lista på vetenskapsmän som är experter inom det ämne vi diskuterar så är det klart att den är av vikt. Om du satt ihop listan själv baserat på vad närmast sörjande anser, så är det inte fullt så intressant. Men du kommer inte hitta någon sådan lista, för den existerar inte. Det är den krassa verkligheten.

Däremot är det jätteintressant att se vad opportunisterna, såsom exempelvis Lomborg, säger om möjliga vägar framåt.

Jag förstår verkligen det. Men jag kan verkligen inte se hur diskussionen "här" kan föras på något annat sätt. Normalt sett diskuteras ju dessa spörsmål i det vetenskapliga forumen (och då menar jag inte FB, utan universitet och vetenskapliga journaler). Om du kikar där så skulle kanske din syn på saken bli lite annorlunda. När en vetenskap har ett så starkt stöd av sina egna experter så blir din och min diskussion väldigt skev. Jag har ju världens backning medan du får referera till någon blogg eller blaska. Det är klart att du känner att du befinner dig i underläge. Jag tar ju varje tillfälle i akt att trycka just på detta faktum.

Och...
CO2 driver temperatur. Temperatur driver också CO2. Detta vet vi.

Det är det här som jag inte får ihop med klimathistoriken.
Det är väl inte koldioxiden i sig utan temperaturökningarna som ger en förstärkningseffekt?
Om en fördubbling av koldioxidhalten ger 1°c temperaturökning så räknar man i klimatmodellerna med en förstärkningseffekt. Varmare temperaturer ger mer vattenånga i atmosfären som i sin tur ökar växthuseffekten och höjer temperaturen ytterligare, vilket gör att ännu mer vattenånga kan tas upp o.s.v. Det finns ju också andra faktorer som bidrar.
Men vi hade ju en grad varmare temperatur under medeltiden. Varför startade inte den här processen då?
Har man testat klimatmodellerna mot klimathistoriken?

Sedan vet vi att det fattas en hel del i klimatmodellerna. Man tar bl.a. inte hänsyn till ökad molnbildning vid varmare och fuktigare klimat. Det har förmodligen en dämpande verkan genom ökad reflektion.

Om vi ska fastställa det vi är överens om:
1. Ökad koldioxidhalt bidrar till ett varmare klimat. C.a 0,3°c per 100ppm.
2. Vi har en global uppvärmning.

Det vi inte är överens om är hur mycket förstärkningseffekterna påverkar.

Anledning till min skepticism:
Klimatmodellerna är starkt förenklade och vi kan då misstänka att de inte ger ett trovärdigt resultat. Dessutom stämmer de inte med klimathistoriken.
Klimathistoriken visar att klimatförändringarna vi har idag överensstämmer med de klimatförändringar vi hade tidigare när vi lämnade en köldperiod och gick in i en värmeperiod. Vi lämnade en köldperiod och gick in i en ny värmeperiod under andra hälften av 1800-talet.
Den temperaturökning vi hade fram till 1950 kan inte förklaras med ökad koldioxidhalt i atmosfären eftersom halten då inte ökat något nämnvärt. En större del av uppvärmningen skedde under den perioden.

Jag räknar mig själv som miljövän.
Men jag vill att vi lägger krutet på rätt saker. Risken är att vi lägger krutet på saker vi ändå inte kan påverka något nämnvärt och glömmer bort andra viktiga saker.

Det var knappast en grad varmare än det är nu, men oavsett, denna temperatur var inklusive feedbacks. Som jag förstår det så kan inte vattenånga driva en temperaturökning på egen hand eftersom den går ur atmosfären så snabbt. Om tex. solen utgör en forcing som bidrar en grad så ökar koncentrationen av vattenånga i atmosfären, vilket leder till ökad temperatur vilket leder till mer vattenånga tills man når ett nytt ekvilibruim på kanske 2 grader över den gamla temperaturen (för att detta inte skall leda till en runaway effekt så finns det uppenbart någon process som också plockar bort vattenånga ur atmosfären som en funktiona av någon av de ingående variablerna), men detta nya tillstånd är helt beroende av forcingen, tar man bort forcingen på en grad så minskar koncentrationen igen och man går tillbaka till det gamla ekvilibriet. Den högre koncentrationen av vattenånga består alltså inte.

Jo ,det var en grad varmare när det var som varmast och i tidigare värmeperioder var det ännu varmare. Vi vet inte vad som är orsaken till temperatursvängningarna. Varför vände temperaturen uppåt i slutet av 1800-talet?


Jag tycker ditt resonemang om vattenånga verkar vettig. Men ditt resonemang gäller väl det mesta som orsakar förstärkningseffekter?

Metan kanske är ett undantag, men den har ingen lång livslängd, men på kort sikt så kan den väl ställa till det. Det måste ha hänt under värmeperioden för 8000 år sedan då trädgränsen gick vid norra ishavet. Finns det något mer med liknande egenskaper som metan som kan sätta igång en rullande snöbollseffekt som inte går att stoppa?

Den viktiga frågan är varför uppvärmingen sedan slutet av lilla istiden till 1950 inte beror på ökande CO2 medan uppvärmningen från 1980-2000 endast kan bero på ökande CO2. Inte så lätt att förklara, Mann har gjort ett försök att lösa det med ett alexandershugg och trolla bort lilla istiden tillsammans med medeltidsvärmen.
Det är enklare för honom att ändra i arkiven än att ändra i dagens siffror.

För övrigt är den enda temperaturmätning som är pålitlig för de senaste åren satellitmätningar och jag rekommenderar denna:
http://discover.itsc.uah.edu/amsutemps/execute.csh
Dag för dag, global medeltemperatur. Utan konstiga korrigeringar och tjafs.
När det gäller klimatet kan man approximera bort land, lärde mig en gammal oceanograf. Därför ska man kika på Sea surface, då får man yttemperaturen på haven.

Får inte länken att fungera:

Pröva denna: http://discover.itsc.uah.edu/amsutemps/

Man har sagt att 2010 är det varmaste året hitintills sedan man börjat mäta men det verkar gälla första halvåret.
Sett över hela året så är det inte så.
Men att temperaturutvecklingen verkat stagnera säger inget om den globala uppvärmningen.
Vi har ju haft decennier med stagnation under 1900-talet.

Jag tror att vi alla är "miljövänner".Detta brev upphittades i ett hörn,och lite komiskt är det iaf.

"Stockholm 2011-01-18

Hej Peter Wolodarski,

Jag ansluter mig till professor Gösta Walins klagomål på din ledare om klimatalarmismen och ditt utpekande av oss som hånas som "klimatförnekare" som varande bedragare.

Själv fick jag epitetet när jag i en Brännpunktsartikel våren 2008 ifrågasatte det lämpliga i att Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson uppträdde som annonspojke för etanolindustrin. Som mångårig medlem i föreningen och starkt engagerad i miljödebatten sedan 40 år vände jag mig mot hans agerande. Svensk motoretanol har starkt bidragit till framväxten av enorma monokulturer för sockerrörsodling i Sydamerika och Afrika samt att den ökade användningen av jordbruksmark bidragit till stigande matpriser och hunger bland världens fattiga.

Karlssons reaktion var så våldsam och så personligt förolämpande att jag insåg att jag trampat på en mycket öm tå. Även min tidigare vän den kände alarmisten Wijkman ryckte ut och sekonderade Karlsson, jag fick dock stöd för min uppfattning av Stefan Edman. Idag vet vi att min kritik var välgrundad, tom chefsalarmisten Gore har nu tagit avstånd från etanolprojektet.

Som forskarutbildad fysiker har alltid naturvetenskap varit ett mkt starkt intresse. Jag började därför diskutera klimatvetenskapen med mina många vänner inom den vetenskapliga världen och fann till min förvåning en utbredd skepsis mot alla larm som sänts ut från FN:s klimatforskare och politiska byråkrater. Jag fann även att den konsensus man skröt med inte existerade, tvärt om cirkulerade en rad tunga vetenskapliga invändningar mot den officiella linjen. Det var bara bland politiker och MSM-journalister som enigheten var total. Detta gjorde att forskare som var beroende av anslag från det offentliga valde att ligga lågt med sina tvivel, men i slutna vänkretsar vädrade man dem.

För egen del har jag valt att stödja mig i debatten på landets mest prominente klimatforskare professor Lennart Bengtsson. Han har bl.a. varit en huvudansvarig för KVA:s ställningstagande till vetenskapen på området. Han tillhör definitivt inte skeptikerna men är inte heller någon alarmist. För egen del har jag de senaste två åren studerat i stort sätt allt som publicerats inom området. Det har fått mig att vända mig mot den utbredda alarmismen bland er politiker och journalister.
Min skeptiska inställning har bara stärkts för var dag som gått sedan jag blev "klimatförnekare".

Så gott som varje förutsägelse om hur den påstått pågående klimatförändringen påverkar vädret har visat sig inte slå in. Nu senast genom färska data på den nästan obefintliga havsnivåhöjningen och rekordlåga antalet tropiska oväder det senaste året. Detta har stärkt min övertygelse om att de modeller som FN:s forskare använder för sina alarmistiska prognoser har allvarliga brister och knappas duger som underlag för långtgående politiska beslut.

Jag har förstått att mina slutsatser inte skulle vara populära i vida kretsar, men när en respekterad journalist som du kallar mig för bedragare då blir jag sorgsen. I min ungdom fick jag lära mig vilken viktig roll medier som DN hade, som maktens granskare. Att DN, SvD och public service utvecklats till det politiskt korrekta etablissemangets lakejer för snarast mina tankar till länder med totalitära regimer. Om du levde upp till din viktiga halvkonstitutionella roll borde alla larmklockor ringa när alla politiker officiellt är eniga.

Det är min förhoppning att du skall inse hur skadlig din ledare var för den öppna demokratiska debatten och att du snarast levererar en ursäkt för ditt förolämpande ordval.

MVH/Lars Bern"

Bästa hälsningar,
Göran

STOCKHOLMSINITIATIVET
Göran Ahlgren, generalsekreterare
Kungsgatan 82
112 27 Stockholm, Sweden
Tel: +4687555335, Mob: +467555969
www.stockholminitiative.com

Kommer ni ihåg skogsdöden på 80-talet?
Då var konsensus att det sura regnet dödade skogen.
De få som vågade ha en annan åsikt blev hudflängda i massmedia.
BL.a. var det två jägmästare som ansåg att skogsdöden berodde på kalla vintrar i kombination med torra somrar, om jag minns rätt. De fick springa gatlopp i massmedia.
När man sedan hade forskat i det här så kom man fram till jägmästarna hade rätt.
Det visade sig vara falskt alarm, en myt som skapats genom massmedia där alla bara bekräftar varandra utan att underliggande fakta kontrollerats.

Inte utan att man upplever klimatdebatten som en pendang till detta.
Vi borde ha lärt oss något av skogsdöden.

Googlade på detta och hittade en artikel på Danne Nordlings blogg som bättre beskriver det jag ville ha sagt i mitt förra inlägg och som jag klistrar in här:

"Under 1980-talet slog forskarna larm om en snar skogsdöd. "En långsam atombomb" sade man. Alla var överens. Massiv kalkning förbereddes. Men till slut visade det sig att miljölarmet var en myt som uppstått inom forskarvärlden. Frågan är nu om detta fenomen upprepas i klimatdebatten. Kanske är klimatalarmismen en ny skogsdödshysteri?

Det är intressant att Sveriges Radio, som brukar vara politiskt korrekt, någon gång emellanåt sänder program som inte går i samma riktning som den underförstått påbjudna. Vetenskapsradion sände i P1 nyss ett program med titeln "Miljölarm - skogen dog inte" (repris i natt 0:30). Det var det andra programmet i serien Miljölarm - Tio program om katastroferna vi minns - hur gick det sedan? Sändningstid söndagar 13:00, repris måndagar 11:03 mfl, programledare Marie-Louise Kristola.

Programmet innehöll en lång utläggning om hur forskarna var helt övertygade om att försurningen och kväveutsläppen skulle ta död på skogen i Sverige. Även i Tyskland var oron stor. Man kunde peka på vissa negativa förändringar av skogen på en del håll. Men sanningen var istället att kväveutsläppen gjorde att skogen växte bättre. Den registrerade skogsdöden berodde enligt senare gjorda experiment mest på torka. Men ifrågasättandet av skogsdödshypotesen sågs länge som att man gick bilindustrins ärenden. Forskning som var ifrågasättande fick först inte några resurser för att den var politiskt inkorrekt.

Men 1987 skrev den pensionerade jägmästaren Svante Fahlgren en artikel på DN-Debatt där han påvisade att skogsdöden var en myt. I programmet återgavs en intervju med Fahlgren där han förklarade mytbildningens mekanismer med att de som inte gick i den påbjudna riktningen inte fick forskningsanslag eller befordran etc. Det lät precis som förklaringarna till att forskarna idag är så eniga om att växthusgasutsläppen är den huvudsakliga förklaringen till den globala uppvärmningen.

Programmet avslutades med att idéhistorikern Anna Tunlid från Lund fick förklara hur man kunde dra paralleller med dagens klimatalarmism. Helt klart finns det stora risker att det är en ny mytbildning som vi nu ser, menade hon. Men för att klara sig från att bli stämplad som helt politiskt inkorrekt avslutade hon sitt resonemang med en utläggning om försiktighetsprincipen. Dock fick hon in en tankeställare genom att hänvisa till att man tillämpade försiktighetsprincipen också mot förslagen om massiv kalkning av skogarna. Det fanns de som menade att vi inte kunde överblicka konsekvenserna av en sådan åtgärd. Finns det en analogi till idag?"

Japp, jag håller med. Varför beror dagens uppvärmning bara på koldioxid medan uppvärmningar längre bak i tiden berodde på annat? Är denna fråga löst bortom rimligt tvivel? Det är väldigt djärvt att hävda att något så komplicerat som jordens klimat kan fundamentalt ändras av en enda variabel.

Sveriges Radio gjorde i december ett intressant reportage från Grönland där forskare nyligen hade hittat flygfoton från 1930-talet som visade att isavsmältningen på Grönland var betydligt större då än den är nu. Lyssna:

http://static.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_vetandets_varld_101215120053.mp3

Jag skulle vilja veta om klimatmodellerna tar fasta på denna isavsmältning från 1930-talet. Jag gissar att svaret är nej.

Ju mer jag har satt mig in i klimatlarmen, ju mer liknar de larmen om ökenspridning, som visat sig vara en total myt:

http://www.forskning.se/webbtv/webbtvarkiv2007/mytenomokenspridning.5.4fd909ff11319a8c73380004361 .html