Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Jo, men du kan ju inte ladda ur parkerade bilar på laddning efter behag.

Skall elbolagen använda mina batterier för lagring och vid behov ta ur mitt skafferi skall jag ha jävligt bra betalt för den tjänsten.

Man kan ju inte bara sno el hursomhelst, eller?

För elbolagen kan dock vara värt att betala för en garanti att kunna suga ut lite el just den där timmen det råder brist. Om du vet att du parkerar bilen åtta timmar på jobbet under dagen gör det dig inget om de lånar lite el mitt på dagen så länge bilen hinner laddas upp tills du behöver den.

I ett första skede kommer man dock långt genom att ha ett dynamiskt elpris och låta elbilar, varmvattenberedare och liknande laddas upp när elpriset är lågt, dvs det är gott om el.

Det man betalt för äger man och det kan ju vara att just den timmen skall man köra en längre resa och behöver starta med fullt batteri.

Ett batteripack är väldigt dyrt. Vill de hyra en del av det som buffertlager för de betala en skälig hyra.

Eller står dagens vänster på storkapitalets sida mot den lille konsumenten helt plötsligt?


Så snabbfotade ni är...

Jag hade löst det med en diod som omöjliggör urladdning. När batteriet är fullt bryter den automatiskt. Så man slippar att dra ur sladden helt enkelt.

Det är klart det behövs viss flexibilitet i hur man utformar avtalen och möjlighet att tala om att man behöver bilen mer än vanligt en viss dag.
Ja, det var ju precis det jag skrev!
Eller är det bara du som har lite svårt att läsa?

Tveksamt till att det blir billigare att hyra än att äga.

Beggade och sekunda batteripack köps in och bygger upp buffertkapaciteten.

Min bil står oanvänd i många timmar. Jag skulle kunna ställa in vilken mininivå jag vill ha på laddningen under kommande timmar. Och då skulle jag kunna få betalt om det blir höglast på nätet när mitt batteri är mer laddat än miniminivån. Jag har ju köpt en batteripack när jag köpte bilen och varför inte tjäna lite pengar på den?

Min bils viktigaste egenskap är att starta och ta mig dit jag vill.

Ska man nu ha ett batteripack och en komplicerad utrustning som laddar och tömmer batteriet utifrån eltillgången så är ju risken stor att bilen inte har erfordelig mängd energi för tänkt resa.

Dessutom ska utrustningen installeras och bekostas. Det blir dyr ock krångligt.

Hur har Ni experter här tänkt att laddningen ska fungera för de bilar som nattparkerar vid trottoarkanten?
Och om man lägger laddstolpar vid trottarkanten, hur är det då tänkt att snöröjningen ska fungera?
Sedan lär det bli väldigt komplicerat och dyrt.

Annars har en vätgasdriven bil endast tillgång till 18% av den elenergi som matas in för att producera
vätgasen. Och ett vätgasbaserat system för lagring av 15000 kwh timmar kostar 1 mille.

Det finns utmaningar inom övergången till den så kallade miljövänliga produktionen av el i riket som i verkligheten orsakar mera utsläpp än befintlig el i eluttaget.

Bara politiker kan vara så korkade tillsammans med de statsanställda journalisterna i media.

I ett likströmsnät kan anslutning av batterier göras mycket enkel. Men vårt växelströmssystem är idag lika oersättligt som Televerkets kopparnät var på 1960-talet.

Om man parkerar vid en laddstolpe anger man när man vill ha bilen fulladdad. Fram till dess blir då batteriet tillgängligt för nätet och kostnaden för anslutningen blir kostnad för uttagen el minus ersättningen för levererad höglastel.

Varför skall man använda vätgas? Kol är en utmärkt vätebindare. Metanol är mycket enklare att lagra och hantera än vätgas. En linjär motorgenerator kan få en verkningsgrad som är jämförbar med en bränslecells och en mycket större bränsleflexibilitet.

Med ett solcellstak över trottoar och parkeringsfil får man skuggiga parkeringsplatser och slipper snöröjning. Men frågan är hur vi ordnar framtidens parkering.

Kan man inte tänka sig att de lokala kraftnäten är likströmsbaserade och att transformatorstationerna för stamnäten även har strömriktare?

Det är ju trots allt en fördel att kunna ha synkrongeneratorer på vattenkraften och andra större energikällor. Och de stora industrierna har ju mest trefasmotorer.

Det knepiga är ju alla hushållsapparater och har man fasar över till likström där.

Nu ska man tydligen köra fartyg på metanol. Den ska väl också fungera på bilar.
Ska tydligen byggas ett anlägg för produktion av metanol i övikstrakten.

Om jag förstått rätt ska elen omvandlas till väte som man sen gör metanol av.

Man tar alltså 1 kwh el och omvandlar till kanske 0.7 kwh flytande bränsle som sedan används i en dieselmotor där 50% går bort i förluster.
Då får man ut kanske 35% av elens energi i framdrivning.
Det är avsevärt mycket mindre än en drift med olja skulle ge. Blir väldigt dyrt och komplicerat.

Rimligtvis måste då en kalkyl göras där sänkt fart kan vara ett bra alternativ och att behålla fungerande kärnkraft i drift för att använda elen till fartygsdrift och till lastbilar.

Sveriges unikt lågutbildade politiker har mycket att räkna igenom. Ställer nog krav som vida överskrider sådant som krävs vid en svetsarutbildning.

Jo, så var det ofta en gång i tiden. På 1940-talet bodde jag i Värnamo i ett hus med 110 V likström och på 1950-talet i Göteborg i ett hus som bytte från likström till växelström.

På l950-talet fanns inte någon halvledarteknik och med den teknik som då fanns var en övergång till växelström motiverad. Men 3000 (eller 1500) rpm är inte alltid ett lämpligt varvtal. Många hushållsapparater har allströmsmotorer med högre varvtal som egentligen går bättre på likström. Men visst är det mycket som behöver ändras om man går över till likström.

Vårt växelströmsnät byggdes som ett distributionsnät för toppeffekt från ett fåtal stora producenter till ett stort antal små konsumenter. Nu går vi kanske mot ett utjämningsnät för medeleffekt mellan många små producenter och många små konsumenter. Det betyder att mycket förändras. Bland annat blir vilkoren för stabilitet förändrade. Det här är en stor och viktig fråga men den hör kanske inte hemma i den här tråden.

Sedan verkar ju vindkraften kosta mer än beräknat i underhåll.

Hur ser det nu ut med vindkraftens ekonomi?
Politikerna i Härnösand har precis stoppat vidare utbyggnad av vindkraft. Det är en kommun som styrs av MP med stöd av sossarna.

simon matthis - 26 feb, 2020
"Många nystartade vindkraftsbolag står vid ruinens brant. En del har redan gått i konkurs, och flera kommer att bli beroende av statligt stöd för att överleva.

Orsaken till det är flera, men en av de viktigaste är skenande drifts- och underhållskostnader. Investerare som satsat stora pengar i vindkraft har räknat tidigare med minimala underhållskostnader – vindkraftsverken skulle snurra i princip underhållsfritt under många år, trodde man. Men så har det inte blivit.

Svensk Vindkraftsförening slår nu larm och skriver att de låga intäkterna från försäljningen av el och certifikat idag inte ens täcker kostnaderna för drift och underhåll av vindkraftverken. Framför allt drabbar det nystartade bolag som investerade i vindkraft när vindkraftverken var som dyrast och el-och certifikatpriserna höga."

Men nu börjar även ägare av äldre vindkraftsparker få svårt att få ekonomin att gå ihop, framhåller Svensk Vindkraftsförening.