Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Du menar att förädlingsgraden i kinesisk industri är högre i Kina än Sverige??

Vi har handelsbalans med Kina, det går på ett ut.

Kina får ta ansvar för sin energiproduktion, på vilket vis har vi ansvar för den?

Och ändå tog inte koldioxiden slut före vi började elda fossilbränslen...

Ja det finns ett litet tillflöde, bland annat från vulkaner, men på barkbrödets tid räckte koldioxiden bara till den lilla växtlighet som klarade att växa vid förindustriell koldioxidhalt. Och den tidens gräsmattor växte långsammare än min.

Ytterligare en negativ effekt av växthusgaserna således!!

Hmmm
Läs på om barkbröd!

Koldioxidhalten har vad jag kan finna legat runt 280 ppm de senaste tusen åren (utom på slutet) och jag kan inte hitta något som tyder på nedåtgående koldioxidnivåer från 1600-talet och framåt.
Din teori kan troligen bara styrkas genom att man kan visa att CO2-nivåerna ständigt har minskat fram till dess att man började använda fossila bränslen i större skala.

Det har förekommit missväxtår här och var på jorden då och då och det kommer det att fortsätta att göra. Det är främst då barkbröd har använts av några större folkgrupper.

Den senaste riktiga svälten i Sverige under Missväxtåren (1867-69) berodde på ett tillfälligt kallt klimat här, inte på att koldioxidhalten dippde plötsligt under några år.
1860-talet var inte ens anmärkningsvärt kallt globalt!
Det var faktiskt kallare både före och efter.

Under Den stora hungersnöden (1695–1697) var inte heller den globala temperaturen särskilt låg. Det var betydligt kallare globalt både åren innan och efter och det var säkert ingen koldioxiddipp dessa år heller.

Sedan håller jag med om att högre CO2-nivåer gynnar odling, men nya odlingsmetoder, växtförädling, gödsling, bevattning mm. bedömer jag har gjort mera för skördarnas storlek än den ökade CO2-nivån.

Här skulle det vara intressant att provodla gamla och nya grödor vid olika förutsättningar för att förstå skillnaderna.
Någon som vet om detta gjorts?

Vi har också solvindar där AA index påverkar den globala temperaturen mer än solaktiviteten.


Den här grafen från NOAA visar hur geomagnetisk index har ökat sedan början av 1900-talet.

AA index var väldigt låg mellan 1960-1980 när det var kallare klimat.

https://www.ngdc.noaa.gov/stp/geomag/image/aastar07.jpg


Här ser man att AA index m.fl. korrelerar med temperaturen.

https://postimg.cc/xJrrc78b

Förutom det du tar upp vill jag lägga till några faktorer som bidragit till ökad tillväxt och avkastning.
– Bekämpningsmedel har kunnat hålla omfattande skadeangrepp under kontroll.
– Temperaturökningen har förbättrat tillväxten i stora delar av skogar, i t.ex. Ryssland, Skandinavien och Kanada. Se bara hur tillväxten avtar med breddgrad och hur den har ökat i takt med uppvärmningen. Därmed inte sagt att uppvärmningen inte medför problem också. Troligen i mycket högre grad när det blivit en eller två grader varmare än nu och då först och mest i områden där torka redan nu är ett problem, som t.ex. i Sydeuropa, Mexiko och i stora delar av södra Asien.

Eftersom träd som planteras nu ska växa i kanske 60-80 år innan dom avverkas så måste man redan nu planera för kommande klimatförändringar.

https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/miljo-och-klimat/skog-och-klimat/skogen-i-ett-varmare-klimat.pdf

Kanske kan vi klara skogsbruket även om det blir en grad varmare eller två, men hur går det med jordbruket i Sydeuropa, Mexiko och Asiens länder med varmt klimat där torka är vanlig redan nu?

–

Tillflödet från i första hand vulkaner har under lång tid hållit koldioxidhalten över den gräns där fotosyntes är möjlig men Jorden svalnar och om några miljoner år kommer troligen vulkanaktiviteten att avta. Jag ser det som fantastiskt att det i det läget dyker upp en varelse som börjar återföra fossilt kol till atmosfären.

Odlingsmetoder, grödor och koldioxidhalt har förändrats och anpassats till varandra. Dagens åkrar ser inte ut som min barndoms åkrar. Vi har utvecklat ett jordbruk som kan mätta sju miljarder människor. Men man kan inte utan vidare gå tillbaka. Vi kan inte odla dagens grödor med gårdagens metoder. Det går till exempel inte att göra kärvar av dagens vete. Och jag tror att det är lika omöjligt att få fram dagens skördar vid förindustriell koldioxidhalt. Men det är vad jag tror. Jag har sett att ökad koldioxidhalt ger ökad skörd men därav följer inte med säkerhet att minskad koldioxidhalt ger minskad skörd men nog borde man satsa ett par tusenlappar på odlingsförsök innan man drar igång miljardprojekt för koldioxidminskning. Det är vi tydligen överens om.

Långsiktigt kan vi inte ta ut mer kol ur luften än vad som tillförs. Vi tar nu ut dubbelt så mycket ved ur våra skogar och mat till sju gånger så många människor. Ställer det några krav på tillförseln?

Kanske borde vi också fundera lite mer på albedon från det vi odlar.

För att komplicera saker så har vissa av dagens basgrödor visat sig vara mindre näringsrika när de odlas i högre koldioxidhalt. Dvs, även om högre koldioxid är till godo för många växter, så innebär det inte automatiskt att det är bra för mänskligheten.

För det första svalnar jorden mycket långsammare än att "några miljoner år" har någon praktisk betydelse. För det andra så hinner den CO2 vi släpper ut försvinna igen långt innan några miljoner år gått, man uppskattar att det kan ta 100 000 år eller så innan de sista resterna är borta. För det tredje styrs CO2-halten av olika återkopplingsmekanismer. T ex Mindre CO2 -> lägre temperatur -> mindre nederbörd -> minskad vittring av silikater och sådan vittring förbrukar CO2 -> CO2-halten börjar långsamt stiga.

Skall du dra fram kolcykeln borde du nog börja med att läsa på lite bättre om hur den fungerar.
Eftersom ingen realistiskt tror att halten kommer sjunka under dagens under överskådlig tid är det du pratar om inte något problem.
Nej, eftersom detta kol snabbt släpps ut igen.

Det är ju ett generellt problem med dagens odling, att man inte riktigt vet om näringsvärdt ökar eller minskar.

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/har-gronsaker-frukt-och-spannmal-blivit-mindre-nyttiga?AspxAutoDetectCookieSupport=1

Om man anpassar en växt till högre koldioxidhalt och enbart prioriterar hög avkastning kan andra egenskaper som smak, lagringsbarhet, utseende och näringsinnehåll bli sämre.