"Utgående från Schrödingerekvationen kan man beräkna många av de samband som är fundamentala för att vi ska kunna förstå vilken betydelse koldioxid har i atmosfären och därmed också förstå hur mänskliga utsläpp förändrar klimatet."Sanning eller fake news, på din värdeskala?
/…/Forskarna kritiserar det lagkrav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel som Sverige införde i juli i år, en satsning de menar snarare ökar utsläppen av koldioxid än minska, vilket var avsikten med lagen.https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-svensk-satsning-pa-biodrivmedel-okar-utslappen/
Den enligt studien välmenande men missriktade lagen grundar sig på vad forskarna kallar en utbredd missuppfattning om att biodrivmedlen leder till mindre koldioxidutsläpp än fossila bränslen.
Nu presenterar forskarna en ny beräkningsmodell som visar att biodiesel gjord på svensk raps kan ha mer än dubbelt så hög klimatpåverkan som fossil diesel. Ett avgörande skäl till detta är enligt studien att markerna för odling av de grödor som sedan blir biobränsle ofta är eller har varit ytor för skog, som binder koldioxid.
Det innebär att även marker där skogen sedan länge är nedhuggen bättre skulle begränsa utsläppen om skogen återplanteras än de förväntade nyttorna av etanol från vete eller biodiesel från raps.
”Resultaten visar att om de marker som i dag används för svensk veteodling för etanol istället planterades med skog skulle de binda in minst 50 procent mer koldioxid jämfört med de utsläpp som undviks när etanolen ersätter fossil bensin”, skriver forskarna bland annat.
/…/Forskarna kritiserar det lagkrav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel som Sverige införde i juli i år, en satsning de menar snarare ökar utsläppen av koldioxid än minska, vilket var avsikten med lagen.https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-svensk-satsning-pa-biodrivmedel-okar-utslappen/
Den enligt studien välmenande men missriktade lagen grundar sig på vad forskarna kallar en utbredd missuppfattning om att biodrivmedlen leder till mindre koldioxidutsläpp än fossila bränslen.
Nu presenterar forskarna en ny beräkningsmodell som visar att biodiesel gjord på svensk raps kan ha mer än dubbelt så hög klimatpåverkan som fossil diesel. Ett avgörande skäl till detta är enligt studien att markerna för odling av de grödor som sedan blir biobränsle ofta är eller har varit ytor för skog, som binder koldioxid.
Det innebär att även marker där skogen sedan länge är nedhuggen bättre skulle begränsa utsläppen om skogen återplanteras än de förväntade nyttorna av etanol från vete eller biodiesel från raps.
”Resultaten visar att om de marker som i dag används för svensk veteodling för etanol istället planterades med skog skulle de binda in minst 50 procent mer koldioxid jämfört med de utsläpp som undviks när etanolen ersätter fossil bensin”, skriver forskarna bland annat.
Ekologisk odling ökar CO2-utsläppem:Ekologisk mat har flera fördelar. Som exempel används varken konstgödsel eller bekämpningsmedel vid produktionen.https://www.expressen.se/nyheter/klimat/ny-studie-ekologisk-mat-ar-dalig-for-klimatet-/
Men enligt den nya internationella studien – som den svenska Chalmersforskaren Stefan Wirsenius varit delaktig i – är ekologisk mat sämre för klimatet än vad konventionellt producerad mat är, rapporterar SR:s Ekot.
Avgörande för det är alltså att skillnaden i areal som produktionen kräver. Generellt sett innebär ekologisk odling att mer skog avverkas – och mindre skog leder till mer koldioxid i atomsfären.
Ekot rapporterar att ekologiska ärtor ger ungefär dubbelt så stor klimatpåverkan som konventionellt odlade ärtor. Samma sak gäller ekologiskt nötkött.

Abstracthttps://www.nature.com/articles/s41586-018-0757-z
Land-use changes are critical for climate policy because native vegetation and soils store abundant carbon and their losses from agricultural expansion, together with emissions from agricultural production, contribute about 20 to 25 per cent of greenhouse gas emissions1,2. Most climate strategies require maintaining or increasing land-based carbon3 while meeting food demands, which are expected to grow by more than 50 per cent by 20501,2,3,,2,4. A finite global land area implies that fulfilling these strategies requires increasing global land-use efficiency of both storing carbon and producing food. Yet measuring the efficiency of land-use changes from the perspective of greenhouse gas emissions is challenging, particularly when land outputs change, for example, from one food to another or from food to carbon storage in forests. Intuitively, if a hectare of land produces maize well and forest poorly, maize should be the more efficient use of land, and vice versa. However, quantifying this difference and the yields at which the balance changes requires a common metric that factors in different outputs, emissions from different agricultural inputs (such as fertilizer) and the different productive potentials of land due to physical factors such as rainfall or soils. Here we propose a carbon benefits index that measures how changes in the output types, output quantities and production processes of a hectare of land contribute to the global capacity to store carbon and to reduce total greenhouse gas emissions. This index does not evaluate biodiversity or other ecosystem values, which must be analysed separately. We apply the index to a range of land-use and consumption choices relevant to climate policy, such as reforesting pastures, biofuel production and diet changes. We find that these choices can have much greater implications for the climate than previously understood because standard methods for evaluating the effects of land use4,5,6,7,8,9,10,11 on greenhouse gas emissions systematically underestimate the opportunity of land to store carbon if it is not used for agriculture.
Du måste vara medlem för att kunna kommentera