Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

– Modellerna är viktiga för att känna till och förstå. Dom utgör inget resultat i sig.
– Observationerna är vad som bekräftar modellerna och även visar på eventuella brister i modellerna.

Om vi ska blanda in psykvård i det här så har jag hittills avhållit mig från att skriva detta:
– För 25 år sedan var alla allvarligt psyksjuka inlåsta. Nu är dom fria och kan sprida hat, hot och konspirationsteorier på nätet...

En doktorsavhandling har gjorts som innehåller ett seriöst försök att diagnosticera klimatförnekare...
http://www.uu.se/forskning/forskningsnytt/artikel/?id=7270

–

*Alla* prognoser om framtiden, oberoende av ämne, görs med modeller. Det finns liksom inget val. Att det råder betydande osäkerhet om exakt vad som skall hända framgår av IPCC:s rapport.

Varför skall man inte få diskutera vetenskap i grundskolan? tycker du man borde förbjuda diskussion om kärnvapen också av rädsla för att barnen skall få ångest?

Gud förbjude utbildning i hygien därför att det motverkar sjukdomar!

Finns det någon anledning att tro att korrelationen mellan faktaresistens och benägenheten att vara klimatförnekare är mindre än 1,0?

–

Era klimatmodeller är lika pålitliga som marknadsanalysverktygen vi har, d.v.s. inte alls. Att tro att några vektorsbaserade datorsimuleringar med kubikkilometersupplösning utan att ha tillgång till - eller snarare vetskap om - alla parametrar, skulle ha någon som helst trovärdighet att förutse klimatet femtio år framåt i tiden är inte vetenskap utan flummeri. Möjligtvis kan det visa hur klimatet kan fungera, inget annat.

Varför skall man inte få diskutera vetenskap i grundskolan? tycker du man borde förbjuda diskussion om kärnvapen också av rädsla för att barnen skall få ångest? [/quote]
Jag tycker lika illa om att man obefogat påstår att vi riskera undergång via termonukleära krig som klimatkatastrofer inför barn. Ja, barn får ångest av sådant!

Här visar du tydligt att du gör kategoriska uttalanden utan att ha någon som helst kännedom om det du uttalar dig om.

Här kan du skaffa lite grundläggande kunskap om klimatmodeller:
https://en.wikipedia.org/wiki/Climate_model

Det finns olika klimatmodeller. De är genomgående ganska komplicerade, men baseras i huvudsak på kunskap från fysik.

Om du vill komplettera dina kunskaper om klimatmodeller så kan jag rekommendera en bok.
Neelin: Climate Change and Climate Modeling
http://www.ebooks.com/647335/climate-change-and-climate-modeling/neelin-j-david/

Om du tycker att det är tungt att läsa en bok, kanske jag får fresta med ett par små presentationer med mest bilder och bara lite text:
http://class.atmos.ucla.edu/aos102/1intro_ClimMod_AB.pdf
http://llir.ca/wp/wp-content/uploads/2014/11/Climate-20150213.compressed.pdf

–

Varför antar du att jag inte redan har den kunskapen jag behöver för att utvärdera dessa klimatmodeller?

Det var inte ett antagande. Det var ett konstaterande.
Du skrev:

"Era klimatmodeller är lika pålitliga som marknadsanalysverktygen vi har, d.v.s. inte alls."

Det betyder att du är okunnig och dåligt påläst. Jag försökte hjälpa dig på traven, så att du kan skaffa dig lite grundläggande kunskap om klimatmodeller.

Om du hade varit kunnig så hade du påpekat någon av de faktiska brister som finns i olika klimatmodeller. T.ex. om regional precision eller nederbörd. Det gör du inte.
Den viktigaste styrkan i de bra klimatmodellerna, som jag ser det, är deras förmåga att se kopplingen mellan halten av växthusgaser i atmosfären och klimatet. Den exakta träffsäkerheten varierar mellan olika modeller.
I dokumentet som jag länkade till tidigare, på sid 9 kan du översiktligt se hur 38 olika modeller lyckas i just det avseendet:
http://class.atmos.ucla.edu/aos102/1intro_ClimMod_AB.pdf

Kanske kan vi enas om att det i första hand GMCer vi bör diskutera?

Här kan du läsa en vetenskaplig artikel som bl.a. tar upp frågan om överensstämmelse mellan CMIP5, "radiative forcing" och global medeltemperatur.

Ett kort citat från artikelns abstact:
"However, the ensemble median has excellent agreement with our observational estimate: 0.68 [0.54–0.82] × 1022 J yr−1 (0.42 Wm−2) from 1970 to 2005 and 1.25 [1.10–1.41] × 1022 J yr−1 (0.77 Wm−2) from 1992 to 2005. These results increase confidence in both the observational and model estimates to quantify and study changes in Earth’s energy imbalance over the historical period. We suggest that OHC be a fundamental metric for climate model validation and evaluation, especially for forced changes (decadal timescales)."

(min fetning)

http://www.ocean-sci.net/12/925/2016/os-12-925-2016.pdf

–

Lyssna nu, det finns ingen vettig forskare som sätter någon större tillit till dessa datormodeller. Vi är duktiga vi människor att mäta och kategorisera, mindre bra på att förutse komplexa skeenden som klimat och väder.

Du behöver inte vara insatt i ämnet för att ha en synpunkter på dagens klimathotsnarrativ; det räcker med baskunskaper i den vetenskapliga metoden. Vad tog de vägen saker som nollhypotes och falsifiering av alternativa hypoteser? Någonstans i den kognitiva dissonansen träskmarker antagligen.

Om du skulle skaffa dig de där grundläggande kunskaperna i idé och lärdomshistoria som jag rekommenderade för ett tag sedan så hade du upptäckt att väldigt mycket kunskap har vuxit fram genom modeller som tagits fram utgående från empiriska observationer och hypoteser. Som naturvetare tar jag gärna exempel från t.ex. fysik. Det finns naturligtvis viktiga skillnader om du utgår från t.ex. ekonomi eller sociologi. Är det vad du gör? Även om det finns paralleller när det gäller metodiken, så finns det viktiga skillnader.
Det blir IMO lite för off-topic om vi ska ge oss in på det i den här tråden, men den här diskussionen illustrerar kanske vad jag menar:
(FB) Borde fysiker lära andra forskare hur man bedriver vetenskap?

Du för resonemang generellt som är på en nivå som det vore om jag skulle skriva att alla klimatförnekare egentligen borde vara inspärrade och isolerade på mentalsjukhus.
Kan du inte försöka att höja nivån en liten smula även om jag tror att du inte kommer att kunna komma upp till en nivå som är i närheten av "vetenskap".

Några råd:
1. Försök att basera det du skriver på kunskap.
2. Om du inte har kunskapen, ange referenser till trovärdig, vetenskaplig accepterad, källa.

–

Så här: det enda du tycks hålla på med är att länka till källor som talar för dina hypoteser (ja, för de är inget annat än det) och samtidigt beskriva de källor som talar emot dem som konspirationsteorier och utslag av psykiskt sjuka människor. Det är i min värld metodologisk ohederligt och har lika lite med vetenskap att göra som IPCC:s tendentiösa arbete.

Kan du exemplifiera detta? Leta fram en modell och framför en relevant kritik mot denna. Bara så vi vet att du vet vad du pratar om.

Det jag för fram är att ni fabulerar när ni påstår att klimatmodellerna och deras output är vetenskap och fakta. Det räcker så!