Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Möjligtvis blandas folkslagen som bedriver dessa sporter ut före den konstfrusna isen smälter. Vi får se.

Du verkar ha koll, visst är co2-mättnaden (och avsaknandet av metan-mättnadet) orsaken till 400:1 (?) mellan metan/co2-effekt?

Så vitt jag förstått krävs det hela tiden en fördubbling av halten CO2 för att få samma effekt på växthuseffekten.
Vi måste hamna på 560ppm jämfört med 280ppm för att få 1°C högre växthuseffekt, utan hänsyn till återkopplingseffekter. För ytterligare 1°C krävs 1120ppm.

Jag svarade nog inte riktigt fullt ut på din fråga i förra inlägget. Jag ser citatet "....is constructed as a full forecast since Jan/2000" i artikeln.

https://wattsupwiththat.com/2012/03/11/scafetta-prediction-widget-update/

Så den har enligt honom låsts redan år 2000 om jag inte missförstår.

En suddig video är i sammanhanget rätt värdelös för att bedöma kvaliteten på jämförelsen.
Och var hittar man denna artikel från 2000 som det påstås vara baserat på? Alla referenser jag kan hitta är från 2011/12.

Man har sökt sådana samband sedan 1800-talet, innan man ens var på det klara med att det fanns en elvaårscykel i solfläckar och med jämna mellanrum påstår sig någon hitta ett samband som dock har en tendens att försvinna så fort det upptäckts. Lassen&Friis Christensen kom med ett känt exempel i modern tid. Solvariationer är fruktansvärt överskattade som drivare av klimatförändringar bland folk som inte riktigt kan acceptera AGW.

Effekttätheten i flödet från solen mäts med stor noggrannhet sedan ungefär 1975.
I medeltal är flödet ca 1366,0 watt/m2.
Årsmedelvärdet varierar mellan ca 1365,5 och 1366,5 watt/m2 beroende på solfläckar.

Variationen i årligt energiinflöde, beroende på solfläckar är ≈±0,037%.

"The min-to-max variation, is far too small to affect Earth's climate."
https://www.cs.mcgill.ca/~rwest/link-suggestion/wpcd_2008-09_augmented/wp/s/Solar_cycle.htm

Hur tycker du att man ska beskriva de som påstår att solfläckar har stor inverkan på klimatet på jorden?

–

http://www.klimatupplysningen.se/2014/11/18/paverkar-solflackarna-klimatet/
"IPCC har flera gånger tagit avstånd från tanken på ett orsakssammanhang. Argumentet finns på y-axeln i figuren ovan. Man säger helt enkelt att en TSI-variation på + 0.5 W/m2 , dvs < + 0.4 %, är för liten för att påverka jordens klimat. Siffervärdet är klart lägre än den beräknade strålningsdrivningen från ökande CO2-halt till år 2011: 1.68 W/m2 ( IPCC, AR 5, fig SPM.5). Många skeptiker, inklusive jag själv, har redan invänt mot detta enkla avfärdande av en så tydlig korrelation. Den är mycket tydlig, och dess intensitet har, i motsats till koldioxiden, inte tilldelats någon förstärkningsfaktor via vattenånga. Många fler åberopar också förslaget från Svenmark m fl att solfläckarna påverkar klimatet via den kosmiska strålningen och molnbildningen. Den senare faktorn påverkar inte TSI, men däremot solinstrålningen vid jordytan, som är avgörande för den globala temperaturen. IPCC har i rapport efter rapport avvisat betydelsen av Svensmarks resultat, men möjligen i något mjukare ordalag i AR 5"

http://www.klimatupplysningen.se/2016/12/02/jamforande-granskning-av-olika-typer-av-klimatmodeller-del-1/

"De IPCC-stödda AGW-modellerna beaktar endast den totala solinstrålningen och dess effekt på strålningsbalansen som en solberoende temperaturpåverkande faktor. Solaktivitetmodellernas förespråkare har påpekat att ändringar av solens aktivitet även påverkar styrkan av solens magnetfält, vilket skulle kunna ge klimateffekter på jorden enligt ett flertal föreslagna mekanismer. Mest känd och bäst underbyggd är Svensmarks hypotes att förhöjd solaktivitet ger ökad magnetisk avskärmning av den kosmiska strålningen på jorden, vilket leder till minskad bildning av avkylande låga moln och därmed till global uppvärmning."

Återkoppling
En viktig återkopplingseffekt är att mängden vatten i atmosfären följer temperaturen.
Om den relativa fuktigheten är konstant när temperaturen ökar så ökar vattenhalten i atmosfären med ca
8% per grad i intervallet 15-20°C, dvs runt den temperatur som är jordens nuvarande medeltemperatur.

http://s3-ap-southeast-1.amazonaws.com/wpcd-uploads/uploads/2015/12/02d.jpg

Det uppskattas att vatten i atmosfären står för ca 60% av växthuseffekten.
Utan växthuseffekt vore jorden 33°C kallare. Jag tror inte att man kan räkna linjärt, men om man gör det så leder en 8%-ig ökning av vattenhalten till en 1,6°C temperaturökning, dvs. med CO2 och vatten blev det 2,6°C i stället för 1°C. Men då ökar ju vattenmängden i atmosfären igen...

https://www.acs.org/content/acs/en/climatescience/climatesciencenarratives/its-water-vapor-not-the-co2.html

Att bara räkna på den påverkan som CO2 har på växthuseffekten utan att beakta hur t.ex. vattenhalten i atmosfären ökar samtidigt blir i varje fall fel.

Relativ fuktighet och absolut fuktighet
Kom ihåg att skilja mellan relativ fuktighet och absolut fuktighet.
Ibland kan man se påståendet "men fuktigheten ökar ju inte". Det som finns i meteorologisk statistik är nästan alltid den relativa fuktigheten. Om den relativa fuktigheten är konstant så ökar den absoluta fuktigheten med ca 8% per grad när temperaturen stiger.

–

Om du ska föra in en beräkning av strålningsbalansen i detta så måste du vara konsekvent.
Du kan inte jämföra de ±0,5 W/m2 som flödet från solen varierar med de 1.68 W/m2.

1366 W/m2 stålar mot en cirkulär skiva, som jorden visar mot solen, som har en yta som är 25% av jordytan.
Om det inte fanns någon atmosfär och om jordens albedo var 0,0 så skulle 341,5 W/m^2, i medeltal, träffa jordytan.
Ungefär 170 W/m2 (om jag minns rätt) är det av strålningen som värmer jorden.
170 ± 0,037% är ±0,063 W/m2.

Omvänt måste jag fråga:
– Har du några empiriska data som du kan referera till som visar att temperaturen på jorden varierar (mätbart) när solfläckarna varierar?

–

Fast växthuseffekten sker inte i de vasrma lagren närmast jordytan utan på högre höjd, någonstans runt 4000-5000 meter och där är temperaturen ca -20 grader C.

Dessutom kan man inte räkna med hundraprocentig relativ fuktighet annat än i omedelbar närhet av moln.

Jag har det motsatta intrycket, nämligen att den största delen av växthuseffekten sker nära marken, där lufttrycket är högst, där vattenmängden är störst och där temperaturen är högst.
Jag ska försöka hitta någon källa på detta. Det första jag kommer att tänka på är de beräkningsmodeller för atmosfären som blir bättre när atmosfären behandlas som många höjdskikt.

Har du någon källa på att växthuseffekten sker högre upp?

Ingen har räknat med 100% relativ fuktighet. Däremot tyder de observationsserier som jag sett på att den relativa fuktigheten inte ändras nämnvärt när temperaturen ökar. Det innebär att mängden vatten i atmosfären ökar med ca 8% per °C i närheten av marken.

–

Den sker väl i huvudsak i troposfären. Där det finns växthusgaser där har vi växthuseffekt. I troposfären avtar temperaturen med höjden, så visst borde vi ha växthuseffekt i lagren närmast jordytan.
Och mer växthusgaser ger tjockare troposfär (högre höjd) samt ett bredare absorptionsband i co2s fall.