Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Vad har det för relevans? När "skeptiker" framför ett argument att atmosfären är mättad på co2 försöker de väl insinuerar att en ytterligare mängd co2 inte påverkar klimatet vid jordytan? Vad finns det annars för intresse i att påtala detta?

Frågan är IMO om vi ska diskutera semantik eller klimatvetenskap...

Är CO2-halten mättad, när det gäller växthuseffekten?
Absolut inte, om man ställer frågan så. Orsaken till att det ändå ändå påstås att så är fallet är:
1. Man kan säga att det är så, om man bara ser till exakt våglängden 15,0 µm.
2. Genom att säga så kan man, helt felaktigt, hävda att det inte får någon klimatpåverkan om man släpper ut CO2.

Sanningen är att CO2-halten inte är i närheten av att vara mättad, när det gäller klimatpåverkan
Spektralbreddning gör att ökad halt av CO2 ökar växthuseffekten även efter att mättnad uppstått vid centervåglängden (t.ex. 15 µm).
Den här bilden illustrerar på ett bra sätt hur absorptionsbandet breddas när halten CO2 ökar i atmosfären. När bandet breddas förstärks växthuseffekten.
http://members.casema.nl/errenwijlens/co2/co205124.gif

Den här frågan har utretts flera gånger tidigare i tråden, bl.a. här:
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Rådata
Här finns data i SPC-format, om någon vill utforska detta närmare för CO2 eller andra växthusgaser, såsom CH4 och H2O:
https://www3.epa.gov/ttn/emc/ftir/aedcdat1.html

Passa på nu! Det här är just den typ av information som Trump vill göra oåtkomlig genom att stänga EPA!

Mer om SPC-formatet (som används för att spara spektroskopiska data):
https://en.wikipedia.org/wiki/SPC_file_format

–

Det värsta med global uppvärmning är att hockey och annan vintersport håller på att dö ut.

Ökad energieffektivitet och minskad användning av fossila bränslen
Rubriken sammanfattar IMO de viktigaste åtgärderna för att minska utsläpp av växthusgasen CO2 och andra ämnen som är farliga för miljö och hälsa.
Regeringen driver "Initiativet Fossilfritt Sverige":
http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2016/07/dir.-201666/

De sektorer i Sverige som är de stora energiförbrukarna är:
Industri: 38,3%
Hushåll: 22,9%
Transport: 22,6%
Service: 7,7%
Off. Verksamhet: 4,5%
Jordbruk, skogsbruk, byggbranschen och fiske förbrukar tillsammans ca 4,0% av energin.

Mer än 21% går till uppvärmning och varmvatten.

Se "Energiläget 2015":
https://www.energimyndigheten.se/contentassets/50a0c7046ce54aa88e0151796950ba0a/energilaget-2015_webb.pdf

Om vi spar på t.ex. energi till uppvärmning så får vi energi över som vi kan driva elbilar med.
Ökad energieffektivitet var exakt vad som motiverade ett EU-direktiv från 2010 om nya regler för byggnaders energieffektivitet. Åtta år, varav fyra med förra och fyra med den nuvarande regeringen kommer det att ta innan de nya reglerna börjar tillämpas för offentliga myndigheter. För övriga byggnader tar det två år till, dvs. tio år mellan EU-direktiv och införande.

http://www.dagensjuridik.se/2016/12/efter-sju-ar-ministern-ber-om-ursakt-regeringens-senfardighet-om-energiprestanda

–

Citat:
"– Jag vet vad klimathotet är. Det är min granne, för han har en SUV!"
https://www.google.se/search?num=40&newwindow=1&site=&source=hp&q=Det+%C 3%A4r+min+granne%2C+f%C3%B6r+han+har+en+SUV+youtub e&oq=Det+%C3%A4r+min+granne%2C+f%C3%B6r+han+har+en +SUV+youtube&gs_l=hp.3...1429.5372.0.5626.10.10.0. 0.0.0.192.1331.0j9.9.0....0...1c.1j2.64.hp..1.7.10 35.0..35i39k1 j33i160k1j33i21k1.hkBBOMFfljo

–

Tar man hänsyn till att uppvärmning av hus sker med väldigt lite fossilt brönsle medan transport till största delen kräver fossilt bränsle? Känns inte ok att säga att vi kan köra mer bil om vi isolerar huset bättre.

Elbilar kräver el
Tillgång på el, som inte är alltför dyr, är en förutsättning för att elbilar ska kunna säljas och användas.
En stor del av de transporter som genomförs dagligen är korta körningar med privatfordon som lika gärna skulle kunna ske med elbilar. Redan med dagens elbilar, "rena" elbilar eller plug-in-hybrider, som ofta kan gå ca 100 - 300 km på en laddning. Ibland mer.

Om vi t.ex. halverar energikonsumtionen för uppvärmning och varmvatten så får vi energi "över" som kan driva en stor del av en elbilsflotta.

Jag utgår i huvudsak från dagens produktion och de energislag som vi använder i dag och även den fordonsteknik som finns tillgänglig.

Ska vi t.ex. stänga kärnkraften så krävs mycket mer drastiska besparingar.

–

Om en elbil bara används för transport till och från arbetsplatsen och står stilla under större delen av dagen så borde den kunna laddas med solel. Men samtidigt kanske bara en liten del av batteriets kapacitet används om man kör så. Kanske batteriet även skulle kunna användas till hushållsel när solen gått ner? Solceller behöver batterier för att fungera effektivt och varför inte använda bilens till mer än bilåkning? Kräver naturligtvis att man har koll på hur man tänker använda bilen nästa dag. Man vill nog också ha en viss reservkapacitet för oförutsedda händelser. Batteriet kan nog aldrig nyttjas fullt ut p.g.a detta.

Även om en sådan där "300-kilometers bil" som jag länkade till här kan uppfylla många transportbehov, så vill jag gärna se ännu bättre prestanda när det gäller räckvidd. Det handlar ju mycket om batteriteknik, batteriers energitäthet och maximal laddningshastighet.
Visst är det en bra idé att ha bilen inkopplad när man är hemma och solceller på taket, som tankar bilen full innan de börjar leverera till elnätet. Tekniken är inte svår, men politik och nätoperatörer kan säkert sätta käppar i hjulen när det gäller att leverera från egna solceller till elnätet utan att skatter och avgifter gör det olönsamt.
Det borde ju i alla fall vara svårt att beskatta laddning av den egna bilen från egna solceller, men det kanske går?

Bilen jag länkade till har ett 28 kWh LitiumJonPolymer-batteri. Dom får laddas ner till ca 20%, dvs. det går åt ca 22,5 kwh att ladda från tomt till fullt, dvs. för 28 mils körning.
Här är lite större solcellspaket:
https://www.lrf.se/medlemsformaner/rabatter/alla-rabatter/ahlsell/solceller/?gclid=Cj0KEQiAy53DBRCo4en29Zvcla0BEiQAVIDcc6ERpnY uKveYCLU0j2MoslhUnBY8jgxIIrVwAIoNvooaAm0w8P8HAQ

Det ser ut som om man kan få ca 5 kW på ca 30 m2 för ca 50'. Kan ju vara en bra affär om man har tillräckligt många soltimmar. Laddar bilen ovan på ca 4,5 timmar, om solen skiner. Runt 1800 soltimmar per år verkar vanligt i syd/mellan-Sverige. Om allt kan utnyttjas blir det 5 x 1800 = 9000 kWh per år. Om solcellerna håller kan man spara in dom på ca 5,5 år om man betalar totalt ca 1:- per kWh. Jag betalar betydligt mer, inklusive nätavgifter.
Om man får betalt för det man levererar till elnätet, utan att betala nätavgift, så kan det bli riktigt intressant...

–

Jag tror inte att du kan räkna med att få ut maxeffekten under årets alla soltimmar.
Man brukar idag räkna med 15 års återbetalningstid för en solkraftanläggning. Men det är möjligt att det med fallande priser är lite högt.
Elprisets utveckling spelar naturligtvis också en stor roll när vi tittar på längre tidsperioder.
Det gör det vanskligt när man räknar återbetalningstider.

Min "kalkyl" var ju inte avsedd att vara fullständig. Den var bara tänkt som en illustration på att solenergi kan vara intressant.

Dessutom är ju solen, liksom vinden otillförlitlig. Det kan vara långa perioder, i alla fall åtskilliga dagar, utan både sol och vind. Då är det bra att ha något att falla tillbaka på...

Men om man t.ex. kan "tanka bilen" halva året från solen så är det ändå en spännande tanke. Än mer så om det lönar sig...

–

Mycket har att göra med att reglerna är anpassade för kontinuerlig produktion och inte dynamisk som förnyelsebar kraft tenderar att vara. Anledningen att Torresol i Sevilla står still halva året är inte att det inte är sol utan att om de inte når upp till kvoten får de betala straffavgifter. Så moderniseras nätet så kommer lönsamheten automatiskt att öka för förnyelsebar kraft.

Det är väldigt enkelt att beskatta den egna solenergi i bilen, det gör man med en kilometerskatt. Detta ha vi haft förr i Sverige, fast då för diesel.

Sedan är man nog inte så intresserad av att använda bilens batteri till hushållsel, detta då batterier slits och slitaget är mycket dyrare än elen. Räkna på ca 2kr per mil, vilket för en småbil som Nissan Leaf skulle ge ett tre gånger så högt elpris jämfört med det i eluttaget.