Hade du dödat en person...

Jag hade dödat båda två för att rädda den ena. Ju fler jag får döda, desto bättre. Problem?

Man kan vända på frågan och säga: Välj om en person ska dö, eller två.

Att då välja två är rent omoraliskt och onödigt.

Jag vill hellre skriva, hade någon rört min familj då hade jag kunnat döda.

Din fråga, det hade jag inte gjort om jag kunde blivit straffad för det. Varför rädda två andra och riskera att få livstid.
Hade jag inte blivit straffad som om det gällde ett krig. Ja då hade jag räddat dom två personerna!

Det beror på ifall det är en snygg person jag skulle måsta döda... Ifall det var en dvärg eller bög skulle jag absolut dödat. + jag hade inte räddat en dvärg eller bög. eller en äcklig rödhårig jäkel.

Kan TS förklara lite mer omständigheterna kring själva scenariot.

Vi kallar personen som man ska döda för A. Sen kallar vi de båda personerna som får leva om man dödar A för B och C (simpelt).

Scenario 1?

A håller på att mörda B och C. Du kan endast rädda B och C genom att mörda A. Alltså är A personligen ansvarig för B och Cs död ifall att man väljer att avstå från scenariot.

Svar: Rent teoretiskt sätt hade jag dödat A för att rädda B och C om vi förutsätter att de är oskyldiga.

Scenario 2?

Gud hemsöker dig under en feberdröm och förflyttar dig till en annan dimesion där du kan avgöra folks livsöden och hur deras död ska inträffa.
Han ger dig ett ultimatum:

1. Tryck på knapp 1 och du dödar en random person för att rädda 2 andra random personer.

Jag hade gladeligen slagit ihjäl alla tre med en frusen salami.

Du förlorar oavsett vad du gör.

Jag hade inte gjort det...

Som tidigare nämnt, trolley problem :S

Som du säger är det en viss skillnad på att peka ut domen och att utföra dödandet själv. Handlar det om att ha ihjäl en oskyldig människa som inte befinner sig i något tänkt scenario (som det jag skrev om i mitt första inlägg i tråden) så blir det bara ännu svårare. Jag har inte dödandet i mig och skulle må psykiskt dåligt efter en sådan sak, men i mitt scenario ovan så hade det genast blivit en annan femma. Då skulle man på något vis ha lättare att intala sig själv att man handlat korrekt.

Så alternativen för mig ser ut som:

1. Döda en oskyldig människa för att rädda två andra oskyldiga främlingar - drabbas av men för livet och ägna resten av sitt liv åt tanken om att man handlat rätt.

2. Strunta i att döda någon och låta de andra två dö - inga men för livet, men ändå en viss tanke om att man är orsaken till två människors död. Den tanken är inte heller så rolig, men möjligen något lättare att tampas med. Eller ja, det här är fan som att välja mellan pest och kolera. Ber till gudarna att jag aldrig hamnar i den här situationen

Jag tycker det är lite jobbigt med sånna här frågeställningar så fort man börjar tänka på hur de skulle appliceras i praktiken. Egentligen ser jag mig som en solklar utilitarist, men skulle jag verkligen kunna döda en människa? Förmodligen inte.

Nej, jag vill inte ha mördat någon. Och dessutom så går ju ekvationen på ett ut om man tar med fängelsetiden i beräkningen, för mig är nog livstid i fängelse jämställt med en främlings liv... Fast nu lät det illa!

En variant på temat, som inte inkluderar den humanism som alltid implicit verkar förutsättas i sådana här exempel:

Antag att du är nazist. Om du dödar en arier dör två judar. Om du inte gör någonting, överlever alla tre. Vad gör du?

Om man tänker på det så har du ju två val med två konsekvenser:

1. 1 oskyldig dör.
2. 2 oskyldiga dör.

För mig är det solklart.