Borttappad 4-åring, Ljungby. Hittad bragt om livet, 2011

Ja, FRAM med namnet nu. Det "gamla". Kommer inte skada något.

Egentligen handlar det inte om namnen i sig utan om personernas identiteter... Men som sagt jag är kluven!

Visst. Jag kan även tänka mig att han är omvittnat "jobbig", våghalsig, impopulär i skolan, svårt med läsning och gränslös i största allmänhet. Ett och annat djur har säkert även det fått erfara framfarten hans. Trist att det skulle gå så här långt. Trist är kanske ett understatement, men...

Word!! Det är precis det som, tyvärr, kommer att hända. I mitt arbete möter jag dessa killar varje dag. Jag ser, varje dag, hur deras beteende mönster BEFÄSTS, inte förändras. Dom vill annat men kan inte.
Jag är beredd att slå vad om nästan vad som helst att denna stackars plågade pojke kommer att mörda igen. När han möter en besvikelse till i livet, en nattsvart, förgörande besvikelse, hur tror ni att kan kommer att agera? Vilka minnesbilder kommer upp hos honom?
När det instinktiva kommer som reaktion...hur reagerar han??

Precis som du skriver risken är uppenbar att de ansvariga sumpar vården, sumpar övervakningen och utsätter därmed all andra för en lösspringande galning.

Kanske inte i närtid men om något år ner hypen lagt sig hos de som just nu är ivriga och ömhjärtade som inget högre önskar än att ta hand om detta lilla missförstådda barn.

När alla batiktanterna och FB-gråterskorna samt den överempatiska psykdoktorer ledsnat på grund av att han inte är mottaglig för vård utan fortsatt motsträvig och svårartad. Då är risken som störts att han släpps ut vind för våg för de orkar inte med honom längre och då dör all den tidigare empatiska patosen.

Jag bryr mig inte om pappans namn, däremot är det mycket intressant om han varit dömd för kriminella aktiviteter, är psyksjuk/har bokstavskombinationer, har lågt IQ, etnicitet och liknande bakgrund. Det är också intressant var han är/har varit och varför han inte tar hand om sin son etc. Anledningen till att detta är intressant är självklart för att det hjälper till att förklara varför 10-åringen mördade 4-åringen.

Nu vet vi väl inte detaljerna i hur det hela gått till, men det kan väl handla om ren dårskap och inte om någon predestinerad ondska!? Jag hoppas för allas skull att det du berättar om inte är särskilt vanligt.

Trist är ordet!

Speciellt som det verkar ha funnits klara signaler på att pojken går över gränsen och att det sannolikt funnits ganska gott om tid att sätta in stödåtgärder.

Och om det nu satts in stödåtgärder som inte hjälpt borde man sett till att pojken inte fick möjlighet att skada andra. Det som nu hänt känns bara onödigt.

Det beror helt på vad för psyke den killen har. Jag kan bara tala för mig själv. Visst har man kanske sagt något taskigt eller gjort något dumt när man var yngre, som idag påverkar en då och då. Då talar jag om helt normala saker i barndomen. Men har man ett samvete som fungerar ganska så normalt så kan även sådana saker påverka en i det vuxna livet. Och även om det är skitsaker jag pratar om så är det ändå grejer jag ibland kan må lite dåligt över när jag tänker tillbaks på. Jag kan må riktigt dåligt om jag reagerar häftigt över nåt och säger saker jag sedan ångrar.

Vid en sån här sak lär det nog kännas riktigt hårt när han vid 30-40-årsålder tänker tillbaks på det (om han är något normalt funtad.) Missbruk, självmordstankar osv ligger i så fall nära tillhands skulle jag tro. Frågan är ju bara vad för psyke killen har. Är det alldeles galet så kan han gå nästan helt oberörd ur detta.

Tyvärr handlar det inte om predestinerad ondska alls. Det handlar om beteende mönster, inlärda i barndomen på ett eller annat sätt. Ingen av oss vet något om GM,s bakgrund och tidiga uppväxt men tecknen är illavarslande.... han mördade ett annat barn.

Min egen erfarenhet inom yrket säger att har det hänt en gång är risken så ofantligt!!! mycket större att det händer igen.

Gå själv till det absolut farligaste och galnaste barnet i din gamla skola, hemkommun vadsomhelst. Försök komma ihåg den som alla egentligen var livrädd för. Han som slog alla och som fick alla historierna som ni viskade om. Kolla upp vad som hände med honom. Vad gör han nu?

Han från min skola mördade 10 år senare en kvinna i skogarna i norra Åkersberga.

Från yrket skulle jag kunna berätta mycket men tystnadsplikten förbjuder mej.

Jag tycker synd om den mördade pojkens anhöriga samt mördarens anhöriga.
Är man 10 år så vet han vad han gjorde såvida han inte lider av någon intelligensstörning, och då borde man nog hålla koll på den här invididen för risken är stor att han kommer plåga någon annan igen.

Nu får det vara slut på tjafsandet om mördarligistens identitet och hemlighållandet.
Jag vill veta bakgrund, och omgivande familjebild för denna bastard.

Som flera skriver här,kommer han säkert att göra sig bemärkt på den kriminella banan, efter samhällets daltande med honom.