Citat:
Ursprungligen postat av MBoudine
Frågan "Vem köper" ställde jag med anledning av uppgiften att USA skickar skeppslaster med nytryckta dollar till ECB och får nytryckta euro från ECB som returfrakt enligt det avtal om valutautbyte (swap) som Wall Street Journal (dec 28) och senare AFP rapporterade om, och som strider mot Fed's statuter om bail out's - och kanske även ECB's. Borde kanske ha tillagt; Med vems pengar ? Några vändor fram och tillbaka över Atlanten med valutor tillverkade av luft från USA respektive EU att använda i en tvåvägsrespirator med ökningen av penningmängden på båda sidor Atlanten borttrollad för att inte skapa efterfrågeinflation. Har en känsla av att penningmängden - dollar resp. euro - defacto är långt större än vad som framgår i officiell statistik.
Du bortser från att en stor del av penningmängden består av insolventa betalare som troligen kommer ställa in betalningarna? Bostadsägare på båda sidor Atlanten samt andra som hamnat i "lyxfällan"?
De svarta tomma hålen i bankernasbalansräkningar fylls på med nya digitala pengar från ECB och FED och får en viss respit då bankerna kan förbättra sina vinster och fylla på sitte eget kapital genom att ta "risken" såsom mellanhand för att rädda de stater som drabbats av insolvens. Totalt lär inte penningmängden öka ändå och inflation är inte riktigt faran för dagen. Det löser man genom att höja ränta den dagen alla är solventa och skuldavskrivningarna bokförda för att då undvika inflation.
Ungefär som Tyskland gjorde när de löste in värdelösa DDR-mark till kursen mot D-mark 1:1 och senare höjde räntan så att hela Europa fick devalvera mot D-marken. Detta trots att man flitigt brukade sedelpressarna till skillnad från grannländerna. Har ni redan glömt 90-talet när alla valutor föll som käglor och devalverade när de inte kunde höja sina räntor för att få ner penningmängden och gynna sparandet och stampa ut inflationen ur ekonomin som Tyskland gjorde?
Denna gamla pennningmängd finns bokförd i balansräkningarna hos bankerna men får troligen avskrivas och ersättas av de nya penningmängderna som levereras digitalt av FED och ECB. Felet är inte att de agerar så här utan att främst FED har hamnat i den här situationen från första början. Ge billig kredit till att blåsa upp en NY finansbubbla i avsikt att få igång konsumtionen efter IT-kraschen.
Nu gör de samma sak...igen.
FED får hela ekonomin i sitt grepp och får utökad makt&inflytande och kan likt en spindel utsträcka sina domäner med ökande penningmängd. Alla skuldsatta efterfåga ju dollar för att betala ränta och eventuellt amorteringar (om de har råd).
Den låga räntan lär på sikt få placerare att överge säkra obligationer (USA) för att söka avkastning och på börsen i USA avkastar S&P 500 nu drygt 3 % och många andra stabila aktier med tryggt och säkert penningflöde över 4%.
De största företagen i de vanligaste relaterade indexen i Europa ger nu över 5% i direktavkastning men då får man ju även se det som att marknaden prisar in ett konjukturfall i Europa.
En del svenska företag som årligen historiskt lyckats höja sin aktieutdelning runt 10% såsom HM betalade före året ut 9,5,men handlas just nu runt 215-220,vilket innebär en direktavkastning på drygt 5%. Ett klart tecken på att penningmängden faktisk nått...botten. Ingen har pengar.
Vart tar penningflykten vägen? I vart fall inte till guld eller olja. Troligen till deleverage,vilket innebär att man amorterar av skulder och minskar sin belåning och då efterfrågar just den valuta där krediten utgår ifrån....DOLLARN. En del som är belånade tvingas sälja just guld vilket innebär att guldpriset faktiskt pressas och att efterfrågan på dollar ökar.
Ödets paradox att dollarn stärks då sedelpressarna jobbar som mest eller hur?
Det lär många i denna tråd inte förstå vilket säkert skapar huvudbry hos dem,men så har de inte placerat pengar på börsen som många andra under ett långt antal år.
Dollarn nådde just över 7 kronor mot vår redan urstarka svenska krona som stärks mot både CHF,JPY och andra välkända hårdvalutor förutom den australienska valutan som rusar. De har en ränta på över 4% vilket efterfrågas av placerare.