Vanliga fel svenskar gör när de talar engelska?

tackartackar! känns skönt att kunna släppa den tunga bördan.

en stilla fundering : är det amerikansk eller brittisk (eller australiensisk eller annan ) engelska som man uttalar det så på ?

har hört britter som uttalar det som du skrev i första exemplet, som "closs"
och vissa andra som säger ungefär "klöth". tror jag också hört "clow-ths" me.
är det bara olika dialekter eller wadduuup ?

Jag tror att allt beror på hur andra engelsktalande länder uttalar ordet "clock" först. Vi uttalar det som "dog", "top", "jog" och "sock". Jag skulle gissa att amerikanerna däremot säger något liknande "clark" detsamma för australierna också. Skotska och irländska mer som "clork" .

Men jag är ganska säker på att "th" ljudet är detsamma för alla som tungan måste alltid placeras under de två främre tänderna innan man börjar.

Bara mina egna åsikter naturligtvis ....

Bara en passus: det hjälper inte oss som svenskar, om vi uttalar ett visst engelskt språkljud fel, att det finns någon engelskspråkig dialekt som uttalar ljudet på samma sätt. I så fall måste man behärska HELA den dialekten - konsekvent med accent, lokalt ordförråd, grammatiska egenheter och allt.

Har du en länk att höra hur "slips" skulle bli uttalat....?

Tack

Vad då hjälper inte? Det spelar väl ingen roll hur man uttalar och betonar så länge folk förstår. Det utdelas vare sig pris eller straff för svenskar som använder engelska. det finns heller ingen lag som säger att man måste göra på ett visst sätt. Uttal kan vara personliga, kallas för idiolekt, och allt summerar ner i förståelse.

Och du har all rätt att leva efter den devisen. Vissa av oss andra strävar efter perfektion!

Ser ingen perfektion här, speciellt inte som många av dessa »vissa« (uttalar mig inte om dig) inte hanterar svenska perfekt.

Ja, i så fall är det bara att vi lägger ned och slutar prata engelska då, ty alla icke-native engelsktalare kommer oundvikligen att bli influerade från flera olika källor och därmed prata något av en mix, med mer eller större brytning från sitt eget modersmål inblandat. Tex lär sig svenskar brittisk engelska i skolan, men i princip all vår kultur kommer från USA och Kanada (ja, tro det eller ej, men en stor andel av TV-serier som utspelar sig i USA är i själva verket inspelade i Vancouver, med kanadensiska skådespelare), med ett flertal olika amerikanska dialekter. Det blir därmed mer eller mindre omöjligt för en som inte från tidig ålder sluter in sig i ett engelsktalande samhälle att lära sig behärska en specifik dialekt perfekt.

Med det sagt, så självklart kan vi sträva efter att förbättra oss, och om man tex gillar en specifik dialekt, så för all del, göra vad man kan för att bli så flytande som möjligt i den. Jag kan även hålla med om att det kan bli lite larvigt om någon överdriver och verkligen gör till sig för att försöka sig på en väldigt specifik dialekt, men bara lyckas i något enstaka uttryck, tex en starkt brittisk-influerad svensk som envisas med att säga "y'all" likt en Sydstatsbonde i varje mening (riktigt exempel). Men, att överlag klaga på att icke-natives blandar dialekter är bara pretentiöst och arrogant.

Handlar det här nödvändigtvis så mycket om "fel uttal", då?
Är det inte bara en dialekt?

I Kanada så uttalar man ju "Mario", "about" och "tomato" som "marry-oh", "a-boat" och "to-mate-oh", och de uttalen är ju helt korrekta för dem.

Men hur som helst, att uttala "viking" som "wiking" med svensk dialekt känns ju lite konstigt, eftersom det inte finns någon som helst anledning att uttala det på det sättet.

Jag skulle säga att i min umgängeskrets så är vårt största fel som vi gör är att vi försöker låta som Amerikaner, dvs tala engelska utan att ha några av de typiska svenska uttalen/dialekter.

Men det blir oftast värre och vi pratar mer svengelska än engelska. Ord som Earth blir till Örth, Bear til Béer osv osv.

Låter bara som att man anstränger sig för mycket.

Jag har ofta svårt för snabba växlingar mellan w och v i engelskan, som i vowel. Ifall jag talar långsamt är det inga svårigheter, men uttalar jag det för snabbt kan det bli heltokigt. Man kan pröva sig själv med att uttala ordet snabbt flera gånger på raken och ser hur man klarar det.

När svenskar tror att de låter typiskt brittiska i dialekten, fastän de använder amerikanska ord som "pants", "subway" (när de menar tunnelbana) och "elevator". Dessa ord används inte i standard brittisk engelska.