Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Att SD har tagit från S är rätt uppenbart då de t.ex. redan länge sedan blev näst största parti bland LO-medlemmarna. En del vanliga knegare och egenföretagare gick till M och andra till SD. En del av de som gick till M ingår kanske bland de som nu går över till SD? Samtidigt är det inte heller konstigt om även gamla konservativa kärnväljare till M går över till SD. I första hand är väl SD ändå en "folkrörelse" i modern tid, som bygger på enskildas initiativ bland den vanliga populasen, trots ständiga attacker och hot från överhögheten?

Situationen tidigare, speciellt runt 2006, var en helt annan än idag för många med t.ex. en del liberala och demokratiska värderingar. Invandringspolitiken var ett problem, men inte av samma magnitud som den är nu när Alliansen slår det ena rekordet efter det andra i att ta in obildade invandrare från Afrika och Asien. Det är lätt att glömma det extrema sosseriet som utgjorde ett enormt problem 2006, där sossarna belönade lojalitet genom sin utnämningspolitik och med sina skattefinansierade "projekt", för att nu inte tala om den extrema detaljstyrningen av undervisning och forskning på högskolor/universitet, som inte minst inom samhällsvetenskapliga ämnen hade lett till ren pseudovetenskap och ideologiproduktion istället för vetenskaplig verksamhet. Sosseriet gick in för att tillämpa kulturmarxismen inom alla områden som är politiskt styrda, vilket är det mesta i Sverige. Statliga utredningar började alltmer baseras på ren pseudovetenskap, myndigheter spenderade alltmer resurser på politisk propaganda och den svenska skolan havererade fullständigt och motståndet mot att införa en rättsstatsordning var absolut.

Föga förvånande ansåg många i valet 2006 att en av de viktigaste punkterna var att börja avsossefiera landets styrning. Innan valet gick även många Allianspolitiker ut och talade om att börja införa delvis de typiska grundstenarna inom en rättsstat (t.ex. införandet av en författningsdomstol), att de var för en neddragning av den politiska direktstyrningen av högskolor/universitet, att utnämningspolitiken måste göras om och tillsättningar skulle bli mer öppna som de är i demokratiska stater o.s.v. Även 2010 röstade nog många på Alliansen för att de var förskräckta över tanken på en fortsatt politisering av allt i det svenska samhället (i den mån det nu fortfarande är möjligt) och ville förhindra S från att återta makten. En röst på SD satt nog långt in då, eftersom det skulle ha inneburit en röst mindre på Alliansen och därmed ha kunnat hjälpa de rödgröna att återta regeringsmakten.

Läget idag är att uppenbarligen blev det inget av demokratiska reformer under Alliansens styre och efter 1,5 mandatperioder är det rätt uppenbart att de aldrig heller kommer att bli av. Det var inte bara de rödgröna som var antidemokrater med totalitära drag, tydligen verkar det vara ett allmänt drag hos vårt politiska etablissemang. Allt det som var fel under sosseriet är i stort sett intakt. Samtidigt har den nya regeringen ökat den ohållbara invandringspolitiken till en nivå som gör att det krävs akuta lösningar på problemet, samt förmodligen alltmer drastiska för varje dag som problemet växer exponentiellt.

Allt det ovannämnda pekar på hur det är omöjligt för mig att rösta på något av riksdagspartierna inom de rödgröna och Alliansen om jag inte medvetet vill att landet skall irreversibelt köras i botten. Det är snarast bristen på alternativ, än att jag är en stor anhängare av SD, som gör att jag kommer rösta på SD i nästa val. Att jag själv inte delar SD:s utrikespolitik och även vissa andra saker, att jag inte är nationalist, samt att jag aldrig har varit främlingsfientlig (jag har själv nordisk invandrarbakgrund, är uppväxt i en invandrartät förort och har en del icke-vita vänner) är inte tillräckligt för att strunta i min upplevda medborgaransvar i det samhälle jag bor i. Inte heller är jag lågutbildad, lågintelligent, okunnig i samhällsfrågor eller bor utanför storstäderna. Min erfarenhet är att man sällan har värst unika tankar, så om jag kan tänka mig att rösta på SD i nästa val, så lär även fler med liknande bakgrund tänka sig göra det. Jag har för övrigt märkt att jag ofta har uppfattningar som jag är relativt ensam om bland bekanta, men 10-20 år senare brukar samma bekanta dela den uppfattningen (märkligt nog anser de den uppfattningen som lika "självklar", som de tidigare uppfattade den motsatta uppfattningen som "självklar", utan att de verkar känna något behov av att reflektera över det). Möjligtvis utgör vi en marginell grupp, men påståendet att de senaste ökningarna har skett bland de som röstade på M i förra valet, samt en ökning för SD bland tjänstemän, skulle kunna vara en indikation på att SD:s väljarbas utökas hela tiden. Jag tror dessutom att det i första hand är mer (empiriskt) samhällskunniga, med en mer vetenskaplig och självständig tankeförmåga, kombinerat med ett verkligt engagemang ifråga om politik och samhällsfrågor, som kommer vara de mer lättlockade bland de högutbildade (oavsett om de är låg- eller höginkomsttagare).