Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

God afton.

I det första fallet gäller det att hitta den längsta kolkedjan, vilket i detta fall är 9-kol långt. D.v.s.

Regel nr 1 är hitta längsta kolkedjan.
Regel nr 2 är att namnge substituenter från det håll som ger dem de lägsta siffrorna.
Det resulterar i 4-etyl-6metylnonan

I det andra fallet så är det att du blandar ihop propyl med isopropyl, dessa är två olika substituenter, Propyl är då det binder från ett kol till kol nr. 1 i propylkedjan, medan isopropyl är då ett kol binder till substitutenten (isopropyl) på kol nr.2 i kedjan. D.v.s. att propyl och isopropyl är två olika substituenter, och i kommer före m i alfabetet och således får ditt ämne namnet
5-isopropyl-3,8-dimetyloktan

Jag förstår att pH beskriver koncentrationen av vätejoner i en lösning och att pOH beskriver koncentrationen hydroxidjoner i en lösning.

Men jag förstår inte riktigt hur det kan finnas både H+ och OH- i en lösning. Tar de inte ut varandra?
T.ex. om man har mer H+ än OH-, borde inte allt OH- försvinna och bilda vatten så man bara har lite H+ kvar?

Tack.

Det råder jämviktsförhållande. Det finns alltid lite OH-, även med låg pH. Läs på om vattnets autoprotolys så kommer det kanske poletten trilla ned.

Grejen är att just vatten (samt några andra ämnen, t.ex. vätekarbonatjoner och vätefosfatjoner) är en amfolyt. Den kan alltså agera både syra och bas i protolysreaktioner.

Rent destillerat vatten bör inte leda ström, men det gör det ändå, om än ytterst lite, p.g.a. att det av ovanstående skäl autoprotolyserar, d.v.s. en vattenmolekyl avger en proton till en annan vattenmolekyl så att en hydroxidjon och en oxoniumjon bildas, och joner gör ju som känt att vatten leder ström.
Exakt varför det sker vet jag inte, men jag antar att det är något som helt enkelt händer när miljarders miljarder molekyler studsar hejvilt mot varandra.
Är trots allt en hel del i kemin man inte vet exakt varför det händer. Tur nog har vi teoretiska modeller som förklarar och anpassar det mesta på ett lättbegripligt sätt.

I och med detta så uppstår jämnvikt. I rent vatten så finns det exakt lika mycket av bägge och produkten av OH- och H3O+ är således alltid densamma även om en syra eller bas tillsätts p.g.a. den ena minskar proportionellt mot den andras ökning.
Vet man koncentrationen av H3O+ kan man då även räkna ut koncentrationen av OH- och vice versa.

Visst tar de, precis som du säger, ut varandra och bildar vatten igen, men i samma takt uppstår nya joner i en takt som jämnar ut sig själv väldigt fort.

Men även jag är fundersam på frågan vad dom skulle hända om man genom någon oerhört intrikat process skulle fylla ett kärl med enbart OH- eller H3O+.
Skulle inte förvåna mig om det bildar en fruktansvärt obehaglig gas.

God afton! Okej då förstår jag! Men då har jag ytterligare en fråga. Jag bifogar bild. I facit står det att den heter 4-amino-2-butanol. Men jag tycker att ska kallas 1-amino-3-butanol för då får ju substituenterna lägre siffror?
http://xam.nu/f/IMG_20160420_173905.jpg

Vilka bindningar är det som bryts när ämnet smälter?

HCl: Dipol-dipol bindning

LiCl: Jonbindning

Jag kan verkligen inte förstå varför LiCl är en jonbindning, jag har fått för mig att det är Vätbindning,VdW och dipol dipol som gäller här.

Jag skulle vilja göra dehydrerat kopparsulfat av vitriol kopparsulftar som jag har.
I de videos jag hittat för att göra anhydrous kopparsulfat så använder de blåslampa eller något liknande för att värma upp det. Jag har ugn och spisplattor... går det att bränna av i en porslinsskål?

En till fråga... är medicinsk bensin (benzinum medicinale HCL) samma sak som petroleum ether, petroleumeter?

Någon som har något bra svar på min senaste fråga?

Den funktionella gruppen skall ha så lågt nummer som möjligt. I ditt fall betraktas ämnet som en alkohol (ändelse: -ol) vilket motiverar numreringen.
Det motsatta betraktelsesättet skulle ha lett till namnet 3-hydroxibutylamin. Anledningen till att detta är inkorrekt är att alkohol har företräde före amin. Se denna lista: https://en.wikipedia.org/wiki/IUPAC_nomenclature_of_organic_chemistry#Order_of_p recedence_of_groups.

Jaha jag har hela tiden trott, att substituenterna alltid ska ha så låg summa som möjligt tillsammans. Är det inte rätt då?

Summan har i sig ingenting med saken att göra. Om alla substituenter har samma "prioritet" (exempelvis alkyl) skall den första substituenten i kedjan ha så lågt nummer som möjligt. Om detta kan åstadkommas på mer än ett sätt skall man välja det som ger nästa substituent så lågt nummer som möjligt (vilket kan vara detsamma som föregående, då du kan ha två substituenter på samma kolatom!). Om även detta kan göras på olika sätt skall man välja det som... ja, du förstår!

Jonbindningar är vad håller ihop ett salt, dvs mellan Li+ och Cl-. Det bildar en neutral förening.

Vätebindning kan det absolut inte vara. Dipol-dipolbindning har du mellan två permanenta dipoler, och vdW är mellan temporära dipoler.