Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Jo tack!

Har ännu en fråga jag har klurat på idag som jag inte finner nån logik i.

Ca(ClO4)2 lättlöslig
CaSO4 = 5*10^-3 M (inte lättlöslig)
Ca3(PO4)2 = 7*10^-7 (mkt svårlöslig)

Lägre laddning hos anjonerna ger ökad polarisering och där igenom större kovalent inslag = minskad löslighet i vatten.

Jag kan inte se varför lägre laddning hos anjonerna ger ökad polarisering? Har ni nå tips var jag kan läsa om detta eller förklara det för mig? Jag ser det inte iaf.

Tack på förhand!

Polaritet är ett svårbegripligt uttryck och man har väl inte riktigt hittat en bra universal definition än. Finns ju många olika konventioner och varje kemist har sin egen, finns ju dipolmoment, pKa, mjukhet och hårdhet, DN och AN för att nämna några.

Generellt sett så kommer de ämnen som har mycket pi-elektroner att vara polära.

Hej jag undrar om någon med god själ skulle kunna svara på de här frågorna har nämligen förhör i Kemi b imorn

n-pentan och 2,2- dimetylpropan är isomerer.


a) skriv molekylformel

b) Vad kallas denna typ av isomeri?

c) Vilken av de två isomererna har sannolikt högst kokpunkt




Du har att välja på ämnesklasserna: alkan, alken, akkohol, aldehyd, keton, karboxylsyra,eter, amin. Skriv rätt ämnesklass vid respektive molekyl!


1 CH3-CH2-CH3 2 CH3-CH-CH3 3 CH3-O-CH3 4 CH3-CH2-CHO 5 CH3-CH2-CH2-NH2 6 CH2=CH2
|
OH

7 O 8 CH3-CH2-COOH
||
CH3-C-CH3


Vilken av två följande molekyler är sannolikt mest vattenlöslig. Varför?



a) HO-CH2-CH2-CH2-CH2-CH2-OH b) CH3-CH2-CH2-CH2-OH



R-CHO och R-COOH är allmäna formler för två ämnesklasser.


Rita noggrannare hur C, H och O- atomerna sitter ihop i de båda fallen

a)

CH3-CH2-CH2-CH2-CH3 och ett kors av 5 kol med väten runt

b) Kedjeisomeri

c) osäker på kokpunkten

1: alkan 2: Alken 3: eter 4: Aldehyd 5: Amin 6: alken

a) mest vattenlöslig 2 hydroxidgrupper som kan vätebindningsinteragera.

svårt att skriva strukturformlerna men syret är dubbelbundet till första syret och enkelbundet till andra i karboxylsyragruppen

Här slår jag ett slag (i vilda luften, jag vet!) för din fortsatta karriär.

Jag förstår din fråga men ser inte anledningen till att den ställs!

Vad många tydligen inte inser är att svaret på din (era) frågor finns i läromedlen (dvs era böcker o dyl).
Om man nu läser på B-nivån i KEMI, varför inte lägga ner en timme eller två för att lära sig det man ska kunna (jag vet det kanske skulle behövas 8 timmar heltid för en hel termin och få HÖGSTA betyg, men det siktar inte många på tydligen).

Phu... orkar jag ens klicka på 'Skicka Svar'....

[EDIT: @Moderator: Skicka tråden till den klistrade skoltråden.... Tack! ]

Varför korroderar zink snabbare i kontakt med järn än i kontakt med koppar i en vattenlösning? Jag antar att det kan ha med pH värdet att göra, men förklara gärna mer ingåeende.

Tvärtom antar jag att du menar. Polarisering innebär temporära laddningsförskjutningar för mig.
Jag ser det som att ju "hårdare" en jon är desto mindre polariserbar är den. Jag ser det som en liknelse med att man har en fotboll och laddningen är hur hårt pumpad bollen är och att elektrontätheten är där sfären breder ut sig. Större boll är lättare att deformera, mer polariserbar --> större jon är mer polariserbar än en mindre jon. En hårt pumpad boll är stenhård och svår att deformera --> en jon med högre laddning är därmed mindre polariserbar än en jon med lägre.

Nu är ju dock samtliga anjononer i ditt exempel hårda, men polariserbarheten bör ändå avvika en del mellan de olika jonerna.

Läs på om hårda och mjuka syror/baser.

T.ex:
Hard acids bond in the order:
I- < Br- < Cl- < F-

Soft acids bond in the order:
I- > Br- > Cl- > F-

Jag har inte stenkoll på detta... så lite respons på mitt tänk uppskattas, Omarstrollin verkar ha bra koll på det hela.

Hjälper det något?

Ger inte lägre laddning hos anjonen en större radie? Då borde den vara mer sugen på att polariseras och bilda kovalent inslag och därav sämre löslighet i vatten? Alltså att en anjon med laddning -3 hellre polariseras än en anjon med -1.

Har läst på om Fajan's regel http://en.wikipedia.org/wiki/Fajans%27_rules
Men ska även läsa på bättre om hårda syra och baser, kanske kan ge mig full insikt i denna djungel

Menade delen med lösligheten i vatten som var tvärtom enligt dina siffror.

Lägre laddning på anjonen ger ÖKAD löslighet i vatten ej minskad.

Eller så är det bara jag som är enormt trög.

Hehe, jag som formulera mig dåligt.

Har Kemi prov imorgon och jag fattar verkligen ingenting av Aggregationsformerna och Lösningar. Hur ser jag vilka molekyler är dipolor? alltså hur räknar man fram det? och hur ser man vilket ämne av följande är dipol-dipolbindning? (KCl,Cl2,CH4,HBr,Na) Och vilka av följande ämnen är vätebindningar?

a)H2O2
b)SiH4
c)HI
d)H2S
e)PH3
f)CH3F
g)N2H4
h)CHClF2

Jag använde mig utav H-NOF och ansåg att , a f g och h är rätt svar men enligt facit är bara a och g rätt vad tänker jag fel?

Hur ser jag vilka molekyler är dipoler?
(KCl,Cl2,CH4,HBr,Na)
rita upp molekylerna eller föreställ dig hur dom ser ut. Kolla sedan på en tabell över olika ämnens elektronegativitet, för att det skall vara en dipol så måste det skilja sig mellan de ingående atomslagen.
KCl är en dipol
HBr är en dipol

Man skulle kunna tro att CH4 är en dipol, men faktum är att den är tetrahedriskt uppbyggd så att alla laddningsförskjutningar tar ut varandra och den blir således opolär.
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Methane-CRC-MW-3D-balls.png

Och vilka av följande ämnen är vätebindningar?
a)H2O2
b)SiH4
c)HI
d)H2S
e)PH3
f)CH3F
g)N2H4
h)CHClF2

För att det ska bli en vätebindning krävs följande bindningar, det streckade är vätebindningen som finns mellan olika molekyler. Siffrorna indikerar hur stark vätebindningen är.
# F—H...:F (155 kJ/mol or 40 kcal/mol)
# O—H...:N (29 kJ/mol or 6.9 kcal/mol)
# O—H...:O (21 kJ/mol or 5.0 kcal/mol)
# N—H...:N (13 kJ/mol or 3.1 kcal/mol)
# N—H...:O (8 kJ/mol or 1.9 kcal/mol)

Då inser du att i F och H har du alla atomer bundna till kolet och därför är det inga vätebindningar. Du skall alltså rita upp hur molekylen ser ut för att kunna veta om det är en vätebindninge eller inte. Kol har alltid fyra bindningar!