Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

2016-01-23, 17:59 #**9061**

Medlem

Reg: Jul 2012

Inlägg: 5 101

Citat:

Ursprungligen postat av SPlLLEVINK

"För att bestämma massan natriumklorid i en vattenlösning av detta salt tillsatte man silvernitratlösning så länge det bildades en fällning av silverklorid. Därefter filtrerades fällningen och torkades. Massan silverklorid vägde 2,3 g. Hur stor massa natriumklorid fanns i den ursprungliga lösningen?"

AgNO3(aq) + NaCl(aq) -> AgCl(s) + NaNO3(aq)

m(AgCl) = 2,3g
M(AgCl) = 143,5 g/mol
M(NaCl) = 58,5 g/mol

1 mol NaCl <-> 1 mol AgCl

(Varför innebär detta att substansmängden för natriumklorid och silverklorid är densamma? Är jag helt tappad bakom flötet?

)

n(NaCl) = n(AgCl) = 2,3 g/143,5 g/mol

m(NaCl) = M(NaCl)*n(NaCl) = 58,5 g * (2,3 g/143,5 g/mol) = 0,938 g.

Har någon lust att förklara med ord varför "experimentet" genomfördes på så sätt som det gjorde? Jag får inte in i min hjärna hur man kan komma fram till den ursprungliga massan av NaCl med hjälp av massan av en fällning av AgCl... Själva uträkningarna fattar jag, förutom det där med att substansmängden är lika...

Silvernitratet reagerar ju med saltet så länge det finns nå't salt kvar i vattnet...när allt salt är slut så bildas ju ingen mer fällning, alltså har alla kloratomer övergått från att utgöra en del av ett löst natriumsalt till att utgöra fast utfällt silverklorid istället...en kloratom ingår i koksaltmolen och en kloratom ingår i silverkloridfällningen...enkelt.

2016-01-23, 18:14 #**9062**

Medlem

Reg: Nov 2014

Inlägg: 5 968

Citat:

Ursprungligen postat av Linara

Att substansmängden är lika ser du på den kemiska formeln. I detta fall får den förutsättas känd. Dvs, du har samma mängd silverjoner som natriumjoner i silvernitrat och samma mängd silverjoner som kloridjoner i silverklorid.
Då kan vi anta att substansmängden natriumjoner i lösningen (och därmed även substansmängden tillsatt natriumklorid när lösningen preparerades) är lika stor som den substansmängd silverklorid som som fälls ut när silverjonerna reagerar med kloridjonerna i lösningen.

Det du gör i laborationen är helt enkelt att mäta mängden kloridjoner i lösningen och eftersom natriumklorid innehåller en kloridjon och en natriumjon så är det samma substansmängd natriumklorid tillsatt som det finns kloridjoner i lösningen.

Är det begreppet substansmängd som är svårt att greppa?
Se det som ett mått på antal enheter av godtycklig storlek. Är ämnet rent och atomärt så är det ett mått på antal atomer, medan om man har sammansatta enheter som molekyler så är det ett mått på antalet molekyler och om man pratar om joner gäller samma sak, fast enheten är istället byggenheten (t.ex NaCL) i saltet.

Ett exempel: En mol MgCl2 innehåller 1 mol magnesiumjoner och 2 mol kloridjoner. Dvs, substansmängden salt är 1 mol, substansmängden magnesiumjoner är 1 mol och substansmängden kloridjoner är 2 mol.

För det enklare natriumklord gäller att en mol NaCl innehåller 1 mol natriumjoner och 1 mol kloridjoner.

Där fick du en väldigt pedagogisk och bra förklaring.

2016-01-23, 18:15 #**9063**

Medlem

Reg: Nov 2014

Inlägg: 5 968

Hur kan man konstruera svåra uppgifter i analytisk kemi på gymnasienivå? De jag stöter på att väldigt grundläggande (y = kx vid spektroskopier, faser vid kromatografier...etc) Kan någon skicka några kluriga A-uppgifter?

2016-01-23, 20:11 #**9064**

Medlem

Reg: Sep 2015

Inlägg: 255

Citat:

Ursprungligen postat av Linara

Att substansmängden är lika ser du på den kemiska formeln. I detta fall får den förutsättas känd. Dvs, du har samma mängd silverjoner som natriumjoner i silvernitrat och samma mängd silverjoner som kloridjoner i silverklorid.
Då kan vi anta att substansmängden natriumjoner i lösningen (och därmed även substansmängden tillsatt natriumklorid när lösningen preparerades) är lika stor som den substansmängd silverklorid som som fälls ut när silverjonerna reagerar med kloridjonerna i lösningen.

Det du gör i laborationen är helt enkelt att mäta mängden kloridjoner i lösningen och eftersom natriumklorid innehåller en kloridjon och en natriumjon så är det samma substansmängd natriumklorid tillsatt som det finns kloridjoner i lösningen.

Är det begreppet substansmängd som är svårt att greppa?
Se det som ett mått på antal enheter av godtycklig storlek. Är ämnet rent och atomärt så är det ett mått på antal atomer, medan om man har sammansatta enheter som molekyler så är det ett mått på antalet molekyler och om man pratar om joner gäller samma sak, fast enheten är istället byggenheten (t.ex NaCL) i saltet.

Ett exempel: En mol MgCl2 innehåller 1 mol magnesiumjoner och 2 mol kloridjoner. Dvs, substansmängden salt är 1 mol, substansmängden magnesiumjoner är 1 mol och substansmängden kloridjoner är 2 mol.

För det enklare natriumklord gäller att en mol NaCl innehåller 1 mol natriumjoner och 1 mol kloridjoner.

Tusen tack! Jag tror mitt problem ligger mycket i att komma ihåg enheter till molmassa och substansmängd samt att betrakta mol som ett "antalsord", måste hela tiden sätta in ordet dussin istället för mol för att hjärnan ska koppla.

Edit: Tack till alla andra som svarat också! Bra uppslutning till en egentligen jävligt simpel fråga...

2016-01-23, 20:48 #**9065**

Medlem

Reg: Jul 2012

Inlägg: 5 101

Citat:

Ursprungligen postat av Stagflation

Där fick du en väldigt pedagogisk och bra förklaring.

Citat:

Ursprungligen postat av Linara

Att substansmängden är lika ser du på den kemiska formeln. I detta fall får den förutsättas känd. Dvs, du har samma mängd silverjoner som natriumjoner i silvernitrat och samma mängd silverjoner som kloridjoner i silverklorid.
---

Jag hoppas ni tar det här på rätt sätt, men jag kan liksom inte hålla inne med detta...

Det fetade...är det pedagogiskt riktigt?

Alltså...en gång till... hur många natriumjoner finns det egentligen i silvernitrat?

2016-01-23, 20:56 #**9066**

Medlem

Reg: Nov 2014

Inlägg: 5 968

Citat:

117 dm^3 svavelvätehaltig luft fick passera ("bubbla" igenom) 140 cm^3 jodlösning vars I_2-koncentration var 0,109 mol/dm^3. Under passagen reagerade svavelvätet med jod under bildning av fritt svavel och jodidjoner. Den jod som därefter återstod i lösningen titrerades med natriumtiosulfatlösning. Det gick åt 21,30 cm^3 av Na_2S_2O_3-lösningen vars koncentration var 0,1950 mol/dm^3. Hur många volymprocent H_2_S innehöll luften? Du kan räkna med att molvolymen för H_2_S var 24,8 dm^3/mol.

Förstår inte riktigt de steg som måste genomföras för att lösa uppgiften. Hur ska jag tänka här?

2016-01-23, 21:31 #**9067**

Medlem

Reg: Nov 2014

Inlägg: 5 968

http://imgur.com/huQhRjk

Det går inte att beräkna absorbansen (?). Jag funderar på om det är c1*l1 = c2*l2 som jag ska utnyttja? Om så är fallet kan man beräkna c2 i provrör II genom att se beräkna produkternas koncentrationer - eller?

2016-01-24, 12:47 #**9068**

Medlem

Reg: Sep 2014

Inlägg: 1 074

Citat:

Ursprungligen postat av studentroland

Jag hoppas ni tar det här på rätt sätt, men jag kan liksom inte hålla inne med detta...

Det fetade...är det pedagogiskt riktigt?

Alltså...en gång till... hur många natriumjoner finns det egentligen i silvernitrat?

Hel riktigt, det blev ett syftningsfel i texten där. Skall vara samma mängd silverjoner i utfällt silverklorid i lösningen som mängden natriumjoner i ursprungligt natriumkolrid i lösningen.

2016-01-24, 23:13 #**9069**

Medlem

Reg: Aug 2014

Inlägg: 566

Repeterar lite kemi, men jag har lite svårt att fatta det här med joner. Hur fattar man till exempel att en kalciumjon är Ca^(2+) och aluminiumjon är Al^(3+).Hur listar man ut det här? Kalcium har atomnummer 20 och atomtal/atommassa 40. Så antalet neutroner är 20?

Om man går efter KLM-skalet så har den väl 2,8,18 och sen 12 elektroner i yttre skalet? Eller tänker jag fel? Vart kommer 2+ ifrån?

Jag antar att det har något med protonerna och elektronerna att göra? Eller valenselektronerna? Lite klurigt.

2016-01-24, 23:28 #**9070**

Medlem

Reg: Feb 2015

Inlägg: 700

Jag har två frågor.

1. Vad är ett molekylärtämne?

2. T.ex. SO2och N2 (det ska vara en tvåa som är lite nedanför bokstäverna) Vad betyder siffran?

2016-01-25, 00:45 #**9071**

Bannlyst

Citat:

Ursprungligen postat av klas.svensson

Jag har två frågor.

1. Vad är ett molekylärtämne?

2. T.ex. SO2och N2 (det ska vara en tvåa som är lite nedanför bokstäverna) Vad betyder siffran?

Atomer som binder till varandra och bildar en förening. Att det står en två betyder att det är två st av atomen. I N2 t ex: N-N

2016-01-25, 03:45 #**9072**

Medlem

Reg: Nov 2005

Inlägg: 16 012

Citat:

Ursprungligen postat av sentience

Repeterar lite kemi, men jag har lite svårt att fatta det här med joner. Hur fattar man till exempel att en kalciumjon är Ca^(2+) och aluminiumjon är Al^(3+).Hur listar man ut det här? Kalcium har atomnummer 20 och atomtal/atommassa 40. Så antalet neutroner är 20?

Om man går efter KLM-skalet så har den väl 2,8,18 och sen 12 elektroner i yttre skalet? Eller tänker jag fel? Vart kommer 2+ ifrån?

Jag antar att det har något med protonerna och elektronerna att göra? Eller valenselektronerna? Lite klurigt.

Kalcium hittar du i grupp 2, den har således laddningen +2. Aluminium hittar du i "grupp 3", så den har laddningen +3. Mellan dessa grupper har du övergångsmetallerna som är lite speciella. Tänk varje grupp med etta framför sig som den andra siffran istället. Aluminium är i grupp 13, men iom övergångsmetallerna så säger vi att den är i grupp 3. Sen vet du att dom högst får ha 8 stycken i valensskalet. Så du kommer till ett läge då du får avgöra om det är enklast att ta upp en elektron eller avge en elektrom. Så hoppar vi till grupp 14 ("grupp 4") så har du tex kol. Nu minns jag faktiskt inte om den har + eller - men tror det är +4 om jag inte minns helt fel. Sen har du kväve i grupp 15 ("grupp 5"), är jag inte fel ute ska den ha -3, sen -2 på syre och -1 på Fluor. Dvs Fluor avger en elektron och är nöjd. För det är mycket enklare än att ta upp 7 stycken elektroner.

Tog exemplen från dom man pysslar mest med, men det borde vara samma visa neråt i grupperna. Undantag finns osv, dock. Så övergångsmetallerna då? Dom är inte strukturerade på samma sätt och där kan det variera ganska mycket.

Masstal är antalet nukleoner, det vill säga summan av antalet protoner och neutroner, i en atom. Så tex för syre så är det ämne nummer 8. Så dess neutroner är 8 och eftersom masstalet är 16g/mol så har den 16-8 = 8 neutroner.

Ponerar vi att vi har en syrgasatom med masstalet 18g/mol så har den fortfarande 8 protoner, men 18-8 = 10 neutroner. En isotop, således.

Hoppas det är något klarare

Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Skapa ett konto

Logga in