Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2018-11-17, 11:45
  #9661
Medlem
pyro860s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av bosscs2
Enligt regeln m = n*M

Jag ser inte hur M (Koldioxid) / M (Bensin) * m(Octane) = m(Koldioxid)?

För att räkna ut m multiplicerar man n * M och värdet n saknas i uppgiften?

Tänk som vi där uppe istället. Räkna substansmängden för bensinen. "Översätt" till koldioxiden och lös för m
2018-11-17, 18:24
  #9662
Medlem
Frågetråd om kemiberäkningsuppgifter

Jag har fått i uppgift att lösa följande uppgifter. Med uppgifterna har jag ett lösningspapper MEN lösningarna är sjukligt invecklade och jag söker enkla svar då jag anser att uppgifterna egentligen inte bör vara så svåra. Jag vill ha hjälp att lösa uppgifterna på ett enkelt sätt!

2-5 Concentration of sodium bicarbonate
Given: 45.000 g of sodium bicarbonate in 1.00 L of water.

2-7 Concentration of magnesium hydroxide
Given: 10.00 g Mg(OH)2, 1 L water, pH1 = 7, assuming temperature is 25º C and ionic
strength is negligible

2-8 Concentration of magnesium with ionic strength
Given: Problem 2-7 and ionic strength of 0.01M and 0.5M

2-9 Concentration of ferric phosphate
Given: 2.4 g ferric phosphate added to 1.0 L water, initial phosphate = 1.0 mg · L-1.

2-10 Final concentration of calcium carbonate
Given: Supersaturated with Ca2+ and CO3
2- at concentration of 1.35 x 10-3 M each

2-11 pH calculations
Given: [H+] = 10-5 M, assuming temperature = 25 º C

2-12 pH of HCl solution
Given: 200 mg of HCl in 1.00 L

2-13 Acetic acid and acetate concentration
Given: 11.1 g CH3COONa in 1.0 L, final pH = 5.25.

2-14 Trichloroethylene concentration
Given: 55 gal drum with 25 gal of mixture of solvent, Trichloroethylene measured in gas
= 0.00301 atm, Hc = 0.00985 mol · m-3 · atm-1.

2-15 Chemical decay to read 0.14 mg · L-1
Given: 1st order kinetics, rate of 0.2 d-1, initial concentration = 100 mg · L-1.

2-16 Reaeration of pond to read 6.5 mg · L-1
Given: 1st order kinetics, rate of 0.034 d-1, initial oxygen = 2.5 mg · L-1.

2-17 Hypochlorous acid decay to 0.05 mg · L-1
Given: 1st order kinetics, rate = 0.21 d-1, initial = 3.65 mg · L-1.

2-18 Show that 1 g · mL-1 = 1000 kg · m-3
Given: Conversion factors inside back cover

2-19 Show that 4.50% = 45.0 kg · m-3
Given: % by weight in water

2-20 Show that 1 mg · L-1 = 1 g · m-3
Given: Conversion factors inside back cover

2-21 Molarity and Normality
Given: Concentrations in mg · L-1

2-22 Molarity and Normality
Given: concentrations in μg · L-1

2-23 Converting to mg · L-1
Given: Molarity and normality

2-24 Converting to μg · L-1
Given: Molarity and normality

2-25 Solubility of Mg in mg · L-1
Given: Solution 0.001000 M in OH

2-26 pH to precipitate iron
Given: Groundwater has 1.800 mg · L-1 Fe and desired concentration is 0.30 mg · L-1

2-27 Calcium remaining in solution
Given: Saturated solution of CaCO3 and addition of 5.00 x 10-3 M of Na2CO3

2-28 Fluoride solubility
Given: Solubility product of CaF2 = 3 x 10-11, F = 1.0 mg · L-1 and Ca = 200 mg · L-1

2-29 Amount of base to neutralize acid
Given: Acid concentrations in Example 2-11

2-30 Neutralize finished softened water
Given: pH is 10.74; normality of H2SO4 is 0.02000

Räcker så, sålänge!
2018-11-18, 14:46
  #9663
Medlem
Extratungt väte har en proton och två neutroner i kärnan. Så här står det i boken:

Citat:
Det extratunga vätet är radioaktivt. Atomkärnorna är alltså instabila och faller sönder i en viss takt.

Lite längre ner står det plötsligt så här, vilket jag tycker är motsägelsefullt:

Citat:
Tunga grundämnen, dvs. atomer med många protoner och neutroner, innehåller däremot fler neutroner än protoner. Det krävs för att dessa atomkärnor inte ska falla sönder till följd av att de många positivt laddade protonerna stöter bort varandra (lika laddningar repellerar varandra). Finns neutroner i tillräcklig mängd mellan protonerna, kan däremot den så kallade starka kraften klara av att hålla samman atomkärnorna.

I det första citatet står det att extratungt väte är radioaktivt och kan falla isär på grund av de extra neutronerna.

I det andra citatet står det att tunga grundämnen skyddas från att falla isär just tack vare sina många neutroner.

Kan någon förklara?
2018-11-18, 15:12
  #9664
Medlem
Merwinnas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av hasseochtage
Extratungt väte har en proton och två neutroner i kärnan. Så här står det i boken:



Lite längre ner står det plötsligt så här, vilket jag tycker är motsägelsefullt:



I det första citatet står det att extratungt väte är radioaktivt och kan falla isär på grund av de extra neutronerna.

I det andra citatet står det att tunga grundämnen skyddas från att falla isär just tack vare sina många neutroner.

Kan någon förklara?

Utan att vara någon expert på detta, så tänker jag att det som står i andra citatet inte är applicerbart på just väte (oavsett vilken isotop), eftersom väte bara har en proton i atomkärnan. Och då behövs ju inte neutroner för att hindra protoner att repellera (stöta bort varandra).

Dessutom hade jag för mig att tungt väte är stabilt och inget annat, vid normala förhållanden (rumstemperatur, atmosfärstryck vid havsytan o.s.v.), men att bindningarna i det är relativt svaga, vilket gör det relativt lätt att få det att fusera (slå ihop sig med andra atomer, vilket frigör energi) i ett fusionskraftverk. (Vet inte om det ens finns sådana kraftverk än, men det ska funka i teorin i alla fall.) Men normaltillståndet av tungt väte är i alla fall stabilt.

Nu blev jag också nyfiken, hoppas någon kemist eller fysiker hittar hit!

EDIT: nu har jag kollat upp det, och det stämmer som jag trodde att tungt väte är stabilt och icke-radioaktivt. Tvärtom används det för att lugna ner processerna i vanliga kärnkraftverk. Detta med att "gå åt andra hållet" och använda det tunga vätet för att slå ihop atomer (i stället för att klyva dem, som man gör i vanliga kärnkraftverk) och frigöra energi på det sättet, är på experimentstadiet än så länge. Vad är det för skolbok du läser? Det där måste du påpeka för din lärare!

https://en.wikipedia.org/wiki/Isotopes_of_hydrogen

Deuterium is not radioactive, and does not represent a significant toxicity hazard. Water enriched in molecules that include deuterium instead of protium is called heavy water. Deuterium and its compounds are used as a non-radioactive label in chemical experiments and in solvents for 1H-NMR spectroscopy. Heavy water is used as a neutron moderator and coolant for nuclear reactors. Deuterium is also a potential fuel for commercial nuclear fusion.
__________________
Senast redigerad av Merwinna 2018-11-18 kl. 15:28.
2018-11-19, 19:22
  #9665
Medlem
I denna uppgift ska man räkna ut hur många procent HOCl löses i 1 liter vatten.
Förstår inte hur man ur:

Ka = [1.00 * 10^-7][OCl-]/[HOCl] = 2,88*10^-8

kan få fram svaret:

[HOCl] = 3,47[OCl-]

???
2018-11-19, 21:11
  #9666
Medlem
Är detta ett korrekt påstående?
"Jonföreningar leder ström i smälta eftersom den ökade värmerörelsen sprider isär de bundna atomerna vars laddningar nu bildar elektriska fält där den elektriska potentialskillnaden är större än noll"
2018-11-20, 19:39
  #9667
Medlem
jag fattar inte steget från 6.29:
https://www.youtube.com/watch?v=YaOFe3J7jQE

hur får han fram -0.436x^2 och resten?
2018-11-21, 21:33
  #9668
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Merwinna
Dessutom hade jag för mig att tungt väte är stabilt och inget annat, vid normala förhållanden (rumstemperatur, atmosfärstryck vid havsytan o.s.v.)

Merwinna har rätt, deuterium är stabilt. Det är tritium som är instabilt och därmed radioaktivt (och alla ännu tyngre väte-isotoper). Om din textbok skriver att deuterium är radioaktivt är det läge att skicka ett mail till förlaget. Och, förstås, snacka med läraren.
2018-11-21, 22:10
  #9669
Medlem
pyro860s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av bosscs2
jag fattar inte steget från 6.29:
https://www.youtube.com/watch?v=YaOFe3J7jQE

hur får han fram -0.436x^2 och resten?

Du har en outskriven etta framför x^2
Han har:
0.564x^2 - 0.01128x + 5.64E-5 = 0.03x + x^2

Subtrahera 0.03x + x^2:

0.564x^2 - 0.01128x + 5.64E-5 - (0.03x + x^2) = 0

Vilket ger (du har en outskriven etta framför x^2 så jag skriver ut den):

0.564x^2 - 0.01128x + 5.64E-5 - 0.03x - 1x^2 = 0
<=>
0.564x^2-1x^2 - 0.01128x - 0.03x + 5.64E-5 = 0

Vilket ger:
-0.436x^2 - 0.04128x - 5.64E-5 = 0

Sen kör du PQ-formeln på den bara
2018-11-22, 04:38
  #9670
Medlem
Merwinnas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av GrafZeppelin
Merwinna har rätt, deuterium är stabilt. Det är tritium som är instabilt och därmed radioaktivt (och alla ännu tyngre väte-isotoper). Om din textbok skriver att deuterium är radioaktivt är det läge att skicka ett mail till förlaget. Och, förstås, snacka med läraren.

Det verkar vara en vanlig missuppfattning att tungt väte är radioaktivt. Det beror antagligen på att folk har hört att det används i kärnkraftverk, och kanske har de också hört om det tunga vattnet som Hitler försökte få tag i ifrån Norge, för att göra en atombomb. Men då har de som sagt inte förstått det tunga vätets roll i processen.

Men en skolboksförfattare borde ju veta bättre!
2018-11-22, 15:20
  #9671
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Merwinna
Men en skolboksförfattare borde ju veta bättre!
Det vet de nog oftast, men det kan vara tröttsamt att hålla bra koll på innehållet i en hel bok. Särskilt om man redigerat texten ett antal gånger, och har gett ut ett par upplagor. Därför är det bra med en sträng redaktör, gnetigare än en sur gammal grävling, som ständigt kollar de ändringar man gjort. En sådan redaktör behöver förstås ha grundläggande ämneskunskaper. Kanhända finns det idag färre sådana redaktörer, om det som säljer skolböckerna är hur 'roliga' de uppfattas av eleverna. För att nå framgång till en sådan kundkrets kanske det är viktigare med formgivningskänsla än med faktakunskaper.

Nu när jag läser hasseochtage:s inlägg igen slår det mig att han inte skriver något om deuterium, utan han vill veta vilken nytta neutroner gör för grundämnenas stabilitet. En googling visar att den bok hasseochtage citerar är Synteskemi 1 av Anders Henriksson. På sidan 28 kallar Henriksson deuterium för tungt väte och tritium för supertungt väte. Hasseochtage:s andra citat kommer från sidan 29 och i det införs begreppet tunga grundämnen. Strax ovanför hasseochtage:s citat skriver dock Henriksson att "alla lätta grundämne innehåller ungefär lika många protoner som neutroner (det enda undantaget är vanligt väte som ju saknar neutroner)." Det är säkert inte bara hasseochtage som luras av den formuleringen, och här borde redaktören surnat till. Läsarna kan ju tro att det bara är vanligt väte som är ett lätt grundämne. Även om tungt väte och supertungt väte är tyngre än vanligt väte (som också har ett eget men sällan använt namn, protium), så är de fortfarande isotoper av ett lätt grundämne.

Det jag alltså tror hasseochtage ber oss förklara är att det finns motverkande mekanismer kring neutronernas påverkan på atomkärnors stabilitet. Henriksson beskriver ju dels (1) att neutroner behövs i tunga grundämnen för att förhindra att protonernas laddningar skall repellera sönder. Samtidigt nämner Henriksson (2) att väteisotoper med få neutroner (protium och deuterium) är stabila medan en väteisotop med fler neutroner (tritium) inte är stabil. hasseochtage har rätt, Henriksson kanske borde nämnt även den mekanismen. Men (2) är inte lika lättförklarad som (1), kolla själva några försök.
2018-11-23, 13:56
  #9672
Medlem
Narkolypsyls avatar
När en atom exciteras, är det då alltid en elektron som förflyttas till ett elektronskal med högre radie och sedan återkommer till sitt ursprungliga elektronskal, eller kan det handla om flera elektroner?

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback