Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Ingen aning.

Aja, vi får se hur provet går imorgon haha!

Tack för hjälpen.

Lycka till Står det gånger så gör gånger, du kan aldrig få fel för att läraren skrivit fel på provet.

I kemiboken 1 av liber står det i kapitel 3 att om man tar en bit magnesiumband och väger den noggrant. Därefter antänds och förbränns den helt och hållet. Efter reaktionen återstår ett fast, vitt ämne. Det vita ämnet är magnesiumoxid. Alltså har magnesium reagerat med syre.

Magnesium (s) + Syre (g) => Magnesiumoxid(s)

Varför reagerar magnesium med just syre? Det kunde ha reagerat med något annat ämne.

Magnesium har två valenselektroner och syre har sex. Tillsammans delar dessa på åtta valenselektroner och därmed har dom nått den minsta möjliga energinivån.

Fast det är ett helt korrekt sätt att visa att ett ämne även innehåller kristallvatten... Tar man och multiplicerar visar man effektivt att man inte har förstått

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristallvatten

EDIT: Btw skoluppgifter postas med fördel här https://www.flashback.org/t1830128

Någon som kan förklara vad som menas med 'avskämning', när man pratar om atomradie och elektroner. Hur påverkar avskämning atomradien?

Jag har sökt på det men hittar ingen bra förklaring...

Tack på förhand!

Varje ämne innehåller 7 stycken vatten bundet till det. Så för varje sådan är det sju vattenmoleyler som sitter ihop. Notationen kanske är olycklig, men alternativt A+7H2O vore än värre. Då det skulle se ut som att något reagerar med 7 vatten. Alternativt kanske vore (A+7H2O), men det är längre och imho fulare.

Är inte Wikipedias förklaring bra?

In hydrogen-like atoms (those with only one electron), the net force on the electron is just as large as the electric attraction from the nucleus. However, when more electrons are involved, each electron (in the n-shell) feels not only the electromagnetic attraction from the positive nucleus, but also repulsion forces from other electrons in shells from 1 to n. This causes the net force on electrons in outer shells to be significantly smaller in magnitude; therefore, these electrons are not as strongly bonded to the nucleus as electrons closer to the nucleus. This phenomenon is often referred to as the Orbital Penetration Effect. The shielding theory also explains why valence-shell electrons are more easily removed from the atom.

Magnesiumet förbränns i luften. Luft består i princip av 80 % kväve och 20 % syre (det är inte helt sant, det är typ 78% syre och runt 20 % syre plus lite annat gojs). Det som skulle kunna hända är alltså:

Magnesium + Syre -> Magnesiumoxid(s)
Magnesium + Kväve -> Magnesiumnitrid(s)

Nu är det dock så att syre är mycket mycket mer reaktivt än kväve. Reaktionen mellan Mg och N händer, men inte alls i närheten lika stor del. Det krävs andra reaktionsbetingelser för att bilda nitriden.

Hej,

Jag sitter här och försöker lära mig om hur man räknar på buffertar men jag har lite svårt för att veta hur jag ska tänka. Skulle uppskatta om någon kunde hjälpa mig lite. Här är ett exempel på en uppgift jag håller på med just nu:

"Beräkna hur man skall bereda en 0,1000 M buffert med pH 4,00 och högsta möjliga buffertkapacitet. Du har följande lösningar till ditt förfogande (som alla har koncentrationen 1,0000 M): HCl, NaOH, ättiksyra (HAc), myrsyra (HM), maleinsyra (H2Ma) och vinsyra (H2Vi).

pK(HAc) = 4,76
pK(HM) = 3,77
pK(H2Ma) = 1,92
pK(HMA-) = 6,22
pK(H2Vi) = 3,04
pK(HVi-) = 4,37

a) Vilken av de svaga syrorna väljer du för att göra bufferten?
b) Vilken av de starka protolyterna skall du använda till bufferten?
c) Vilka volymer skall du ta av de två lösningarna du valt i a) resp. b) för att göra 1,000 L av bufferten?"

På a) resonerar jag som så att man ska välja den lösning vars pKa är närmast det önskade pH-värdet. Det pH som bufferten ska ha är i detta fall 4,00 vilket betyder att myrsyra (med ett pKa på 3,77) bör väljas.

När det gäller b) så antar jag att man egentligen ska använda sig av syrans korresponderande bas (M-), men eftersom vi inte har tillgång till den nu så måste något annat väljas. Eftersom de i uppgiften säger att man ska använda sig av en stark protolyt tänker jag att jag väljer NaOH som är en stark bas. Stämmer det och varför stämmer det i så fall?

Jag är osäker på uppgift c). Jag antar att man ska använda sig av Henderson-Hasselbalch-ekvationen:

pH = pKa + log [bas]/[syra]

Om man då ställer upp det vi vet så blir det så här:

4,00 = 3,77 + log [bas]/[syra]
0,23 = log [bas]/[syra]
10^0,23 = [bas]/[syra]
[bas]/[syra] = 1,698 (ungefär)

Men vad händer sedan? Hur ska man tänka? Tycker det är lite krångligt att veta exakt vad som efterfrågas och vilken information man fått som är relevant osv (jag har ganska svårt att sålla bort irrelevant information).

Tack för hjälpen!

EDIT: Ok, provade att räkna ut koncentrationen av syran som behövs. Gjorde på följande sätt:

[bas]/[syra] = 1,698 (ungefär)
c(HM) = [M-] + [HM] <---- alltså totalkoncentrationen
[M-] = c(HM) - [HM]

(c(HM) - [HM]) / [HM] = 1,698
(0,1000 - [HM]) / [HM] = 1,698
0,1000 - [HM] = 1,698 * [HM]
0,1000 = 1,698 * [HM] + [HM]
0,1000 = (1,698 +1) * [HM]
[HM] = 0,1000 / (1,698 + 1) = 0,037 mol/dm^3

Om totalkoncentrationen är 0,1000 måste då [M-] = 0,1000 - 0,037 = 0,063 mol/dm^3

Sen har jag kört fast helt. I Henderson-Hasselbalch räknar man ju med den korresponderande basen, vilket jag inte hade tillgång till. Så hur vet jag hur mycket NaOH jag ska använda? Vilka värden ska jag använda mig av när jag räknar ut volymen på de lösningar jag har i bufferten genom c1*v1 = c2*v2?

Så på frågan om en annan våglängd används så är svaret helt enkelt att man inte kan säga det utifrån de parametrar man får i uppgiften?