Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

En vattenlösning av saltsyra (HCl) med volymen 500dm3, och koncentrationen 1mol/dm3 elektrolyseras fullständigt tills ingen saltsyra finns kvar i vattnet. Hur stor massa av respektive produkt vid anoden och katoden bildas?

Skulle vara mycket tacksam för svar/hänvisning, helst inte bara uträkningar.

Hej folket, någon snabb svar här.

Vilken typ av bindning kan man anta bryts när följande ämnen i fast form smälter?
a) Vätgas (s)
b) Vätefluorid (s)
c) Väteklorid (s)
d) Natriumklorid (s)

Be din lärare om en lärobok om ni inte har fått någon.

Eventuellt kan det finnas att låna på biblioteket.

Har fastnat..

Balansera denna reaktionsformeln:
(sur lösning)
MnO4(-1) + H2C2O4 --> Mn(2+) + CO2

Jag får det till

Oxidation Kol +III --> IV ( 1 steg )
Reduktion Mangan +VII --> II (5 steg)

altså

MnO4(-1) + 5 H2C2O4 --> Mn(2+) + 10 CO2

Laddning -1 Laddning +2

Lägger till 3 H3O+ hos reaktanterna


3 H3O(+1) + MnO4(-1) + 5 H2C2O4 --> Mn(2+) + 10 CO2

19 väte hos reaktanterna Inga väte hos produkterna
+ 9.5 H20

och det stämmer inte Hjälp?

Vilka är elektronstrukturerna för de tre olika jonslagen i saltet KCl?

finns det tre jonslag i KCl?

tre joner i KCl? du har kalium och klor!
elektronstrukturerna däremot är väl rätt lätta

Cl-(kloridjon) : 1s^2 2s^2 2p^6 3s^2 3p^6
K+ (kalium): 1s^2 2s^2 2p^6 3s^2 3p^6

Principen är att du fyller på lägsta skalet först och sen går vidare till nästa skal
Fram till M (3e skalet) är det bara S och P (förutom K som bara rymmer S) orbitaler som rymmer 2 respektive 6 elektroner var, sen är det bara räkna hur många elektroner jonen har och fylla på.

Beror på om vi pratar om helt rena ämnen(inget vatten inblandat) och om vi antar att t.ex. Natriumklorid består av massa NaCl-joner som binder till varandra, för i verkligheten ser det ju inte riktigt ut så.

men kan försöka iaf.
a) vätgas smälter och kokar redan vid typ +20-25 grader kelvin och detta pga. att molekylen inte kan bilda några starkare bindningar till molekylerna runt om. MEN pga. den låga temperaturen kommer elektronerna röra sig jävligt långsamt och ger då upphov till partiella ladningar som gör att dom kan binda till varandra typ.

b) väteflouridmolekylerna binder till varandra via vätebindningar pga. att molekylerna är polärt kovalenta, dvs partiellt positiva på vätet och partiellt negativa på flour.

c) samma princip för HCl

d) NaCl sätter sig i gitter (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Natriumklorid)
det som sker när det smälter är väl helt enkelt att jonbindningarna bryts typ

lite mer ingående
en bas (brönstedtbas) är ett ämne som kan acceptera ett H+ (väte)
I vatten står H20 i jämvikt med H30+ och OH- men är väldigt förskjutet åt vänster (mest vatten). tillsätter du en bas kommer du att rycka ett H+ från H30+ som då återgår till H20 detta gör att mängden H3O+ minskar vilket ger högre pH

pH=-log[H3O+] så ju lägre konc desto högre värde. Vattnet blir helt enkelt basiskt.

Oj upptäckten av att mäta pH har haft stor betydelse, t.ex. inom kemisk jämvikt så kan man separera olika ämnen med hjälp av pH (vissa ämnen bildar salter under mycket sura/basiska betingelser osv)

ska försöka så pedagogiskt jag kan (du kan säkert redan fått svar)

Alla grundämnen består som du nog vet av en kärna som består av protoner (positivt laddade partiklar) och neutroner (oladdade partiklar) kring dessa har vi elektroner(negativt laddade partiklar) som "svävar" omkring.

I sitt grundtillstånd är en atom neutral dvs. lika många elektroner som protoner.
Elektronerna är uppdelade i olika skal k,l,m osv
och i varje skal finns det olika orbitaler.Vi bryr oss just nu bara om S och P
i k-skalet har vi bara ett s-orbital, i L och M-skalet ett s och ett p-orbital
S-orbitalen rymmer två elektroner och p-orbitalen 6 st
K skalet har lägst energi och S orbitalt lägre än p-orbitalet.

enkelt kan man säga att alla ämnen strävar efter så låg energi som möjligt vilket gör att vi först fyller s-orbitalen i K-skalel sen S-orbitalet i L-skalet sen P-orbitalet osv.

t.ex. kan vi ta kol som har fyllt k-skal och sen fyra elektroner i L-skalet
vilket kan skrivas som 1s^2 2s^2 p^2 (1= Kskalet, 2=L-skalet)

Men det finns något som heter oktetregeln (även kallad ädelgasstruktur) som säger att alla ämnen strävar efter ett fyllt yttre skal pga. det ger lägre energi (t.ex. så är ju ädelgaserna inte alls reaktiva under normala betingelser just pga. deras yttre skal är fyllt = dom är nöjda som det är)

Det är just denna strävan efter att fylla sitt yttre skal som gör att olika ämnen bildar bindningar.

För att ta ett exempel.
I vatten har vi två H och ett O.
H har en elektron i 1S medan O har 1s^2, 2s^2 2p^4

S rymmer maximalt två elektroner så vätet vill alltså ha en till elektron för att bli riktigt nöjd
P-skalet däremot rymmer ju 6 elektroner så syret vill ha 2 elektroner.

Det som händer är att syret tar en av sina valenselektroner (valenselektron= elektron i yttre skalet) och vätet tar sin elektron och tillsammans bildar dom en bindning(två elektroner). Syret och vätet delar alltså på två elektroner som båda kan dra nytta av när dom försöker uppnå oktetregeln.

hänger du med?

den andra typen är jonbindning (aka. salt).
Principen är sådan att för ett ämne som har t.ex k skalet fyllt och sen bara en elektron i 2S har ju lättare att släppa en elektron än att ta upp 7 stycken
och tvärt om, för ett ämne som har 5 elektroner i t.ex. 2p är det ju lättare att ta upp en elektron än att ge bort 7 st.

Enkelt beskrivet kan man säga att ämnet med en elektron för mycket gärna vill ge bort sin elektron = får låg elektronegativitet (hur hårt den drar i sina elektroner) och tvärt om.

Är det stor skildnad i elektronegativitet kommer elektronen att hoppa över till det mer elektronegativa ämnet och vi får två joner(laddade atomer) en positiv och en negativ och som alltid attraherar plus minus = vi får en jonbindning.

Det borde vara svar nog för din fråga skulle jag tro, undrar du nå mer är de bara PMa mig så ska jag försöka besvara så gott jag kan

Hej!

Någon som vet vad en kopolymer är?? Samt blockkopolymer??
Man ska kunna få fram dessa ur olika metoder att polymerisera styren och butadien. Hittar dock ingen information om VAD det faktiskt är någonstans.

Jag skriver en hemtenta och får ta hjälp vartifrån jag vill utom föreläsarna inom ämnesområdena så om ni inte känner att ni är en av dem så vore jag evigt tacksam för svar!! =)

Det är snarare så att det är meningen att vi ska fråga folk då det inte står i kurslitteraturen.

Några polymerkemister som hänger här??

Kan någon lösa denna uppgift åt mig?
6,00g CaCl2 (s) löses i 50,00 g H2O. Temperaturen stiger från +18 celsius till +39,4 celsius. Beräkna värdet delta h per mol upplöst kalciumklorid