Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Fråga ett, undrar du varför det är lösligt i kallt vatten? I så fall, ja det är lösligt för att det är ett ostabilt metallsalt som är någorlunda känsligt mot fukt dock inte i närheten av litium aluminium hydrid. Det kommer att reagera med vattnet när du häller i det. Det är ett ostabilt salt och det kanske är förklaring nog till varför det är vattenlösligt.

Tänk lika löser lite, är bensofenon polärt eller opolärt? Vilket av vatten och etanol är mest polärt/opolärt?

Det var dessvärre längesedan jag hade nån riktig fysikalkemi, men konsulterade wikipedia och kom fram till att du helt enkelt tar t_1/2 = 1/(k*[A])
där [A] är initialkoncentrationen för det ena ämnet och k är hastighetskonstanten.

Det löste sig, det var fel i facit fick vi reda på idag, tack ändå för svar. Det är den man ska använda sen modifiera den lite för att få ut t_1/2 för B

Jag har en uppgift jag fick 100% fel på
"Vid en lab får eleverna ställa metallstavar i lösningar som innehåller olika salter/syror.
i a)-d) nedan anges fyra kombinationer av metaller & joner.

I vilka fall sker en kemisk reaktion Skriv formeln för reaktionen & ange aggregationstillstånd.
a) blymetall & kaliumjoner
b) blymetall & kopparjoner
c) zinkmetall & blyjoner
d) zinkmetall & vätejoner"

Jag trodde a) var den enda som skulle visa en reakton. Lite tidigare i boken står en spänningsserie för metaller. Enligt facit ska i alla fall metallen ligga högre upp i spänningsserien än jonen. Varför?

Och vad menas med att zinkmetall reagerar med blyjoner? Hur visar man det genom labb?

En fråga, varför är kokpunkten för vatten högre än för etanol, trots att etanol är mycket tyngre? Har de med bindningarna att göra?

Ja, det har att göra med att de intermolekylära bindningarna hos vatten är starkare.

De högre upp i spänningsserien har större potential att reduceras. Har du bly metall i kaliumjoner så "skulle" följande reaktion ske: Pb(s) + K+ -> Pb2+ K(s) Men då ser vi att Pb skulle behöva oxideras och detta skulle inte ske då Pb har högre potential att reduceras än K, alltså händer inget.

Kollar vi på d) så ser vi att vätejonerna har större potential att reduceras än Zink. Därför kommer det bildas zinkjoner och vätgas. Du kanske hört om metaller som är vätgasutdrivande.

Skillnaden i lättantändlighet mellan rödsprit, metanol, bensin och fotogen, vad beror den på?
Beror det på energiinnehållet eller oktanhalten?

Okunnig...

Oktantal är ett mått på hur svårantändlig bensin är. Ju högre oktan, ju svårare att antända. Därmed tål det högre kompression i motorn, vilket ger högre prestanda.
Energiinnehållet har inte nödvändigtvis något med antändligheten att göra - fotogen till exempel innehåller mer energi än alkohol, men är svårare att antända.

I boken står det K, Ba, Ca, Na etc etc & senare Hg, Ag, Pt, Au.
Och under står der "reducerande förmåga avtar", med en pil åt höger. Så det låter för mig som att K hellre reduceras än Pb. Dock ovanför står det "dvs. atomernas tendens att avge e- avtar åt höger", men att en atom reduceras innebär ju väl att atomen drar till sig skit?Och hur vet man att en jon ska oxideras eller reduceras? Står ju bara "-jon" i boken..

Hade jag rätt om att den som heter "-metall" i uppgiften är en bit som läggs ned i en vätska bestående av andra ämmnet?

Edit: Märkte för ett tag sen att kväveoxid även heter kvävemonoxid. Samma sak med dioxid etc etc. Är det så för alla atomer? Eller får vissa nåt speciellt namn istället?

1=mon
2=di
3=tri
4=?
5=?

Mono är ett, di är två osv.

Diväteoxid, divätemonoxid är samma sak som vatten.

Jojo, så långt kom jag med

Men jag tänkte mer vad 4 & 5 heter?

T ex Fe3O4?