Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Haha ojdå så det kan gå när man inte läser igenom allt innan man postar.

Självklart är det som du skriver, jag förstår inte hur jag ens lyckades skriva nånting annat...

Ämnen sammanfogade.

/mod

Jag ser många som frågar frågor som besvaras om och om igen.

Jag tänkte dela med mig en hemsida där studenter kan ta sig en koll ifall det är något dem inte greppat helt, eller som jag vill repetera något man glömt under gångna tiden inom denna glamorösa fångande kemivärld.

http://www.freelance-teacher.com/videos.htm

Hoppas det kan vara till hjälp för någon, förkovra er nu om ni brinner för ert kemiintresse!

Trevlig dag mina kemiaficionados!

Tjena, här kommer en fråga som jag behöver hjälp med:

Beräkna pH-värdet i en HNO3-lösning med koncentrationen 0.002 mol/dm^3

Såhär gjorde jag: -lg(0.002) = pH => pH= 2,7

Såhär säger facit: [H+] = 2•0,002 mol/dm^3 = 0,004 mol/dm^3.
-lg(0.004) = pH => pH = 2,4

Jag undrar varför man multiplicerar koncentrationen av HNO3-lösningen med 2, innan man använder den negativa logaritmen.

Har precis börjat med kemi A på distans och behöver lite vägledning.

Hur avgör man vilken typ av bindning en viss kemisk förening har? T.ex kaliumsulfid.

Är du verkligen helt säker på att du skrivit av frågan korrekt? Det verkar som att dom räknar på en stark 2 protonig syra...

Ditt svar stämmer annars utmärkt!

Det är en för bred fråga för att kunna sammanfattas i ett inlägg i min mening länkar därför istället till wn wiki artikel på engelska då den svenska versionen är dålig.

http://en.wikipedia.org/wiki/Chemical_bond

Läs igenom den och återkom med mer specifika frågor.

Oj då

Skönt att höra, det måste stå fel i facit i såna fall... Tack för hjälpen!!!

Blev inte mycket klokare. Men i fallet kaliumsulfid, K2S, hur resonerar man sig fram till vilken typ av bindning det är där? Jag förstår att det är en jonbindning eftersom kalium har 1 valenselektron per atom och svavel har 6 valenselektroner och vill därför roffa åt sig kaliumens 2 elektroner för att fylla sitt elektronskal. Kaliumet får då i sin tur sitt yttersta skal fyllt eftersom dem blir av med sina enstaka valenselektroner. Är det rätt tänkt?

Hur skulle man tänka om det var fråga om CuSO4 (flytande)?

Om du läste igenom wikilänken så står det att dom definierar en jonbindning som så att det behöver skilja minst 1,7 mellan de olika ämnenas ingående elektronegativiteter. Detta är bara en definition man brukar använda sig av och inget exakt mått man behöver lägga på minnet i min mening, det gäller mest att ha en uppfattning om vad en jonbindning är samt vad en kovalent bindning är.

K ~ 0,8
S ~ 2,8

2,8-0,8 = 2

Instämmer. Men för att göra det ännu simplare och som kan användas fastän man inte har tillgång till Pauling-skalan kan man i stort sätt alltid tänka:
1 Metall + 1 Icke-metall = Jonbindning(också kallat ett salt)
1 Icke-metall + 1 icke-metall = Molekylbindning/Kovalent bindning -> kan självklart handla om mer än bara 2 icke-metaller som binder sig, men för enkelhetens skull
1 metall + 1 metall = Metallbildning.


I det här fallet har du en förening bestående av Koppar, Svavel och syre. Vid tillverkning har du Koppar(II)oxid "CuO" samt svavel. Om du tittar i periodiska systemet så ser du att Koppar är en metall och att svavel är en icke-metall. Och som jag redan skrivit: 1 metall + 1 icke-metall bildar det en jonbindning.