Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Ingen?

KAN någon kemigud svara på VAD för kemisk metod man använder för att ta reda på om ett medel är oxiderande eller reducerande.

ex: Fläckborttagningsmedel som löser jod: två slags joner kan bildas, I2- eller IO3- och jag vet hur OT ändras. Reaktionsformlerna kan jag oxå men jag kan fan inte vad för ''KEMISK METOD'' man kan använda för att ta reda på vad som har hänt. Blir tokig...

''Medlet kan innehålla antingen ett reduktionsmedel eller oxidationsmedel. Vad händer när jodfläcken ”försvinner” om det är ett reduktionsmedel? Om det är ett oxidationsmedel kan istället den färglösa jodatjonen, IO3-, bildas hur ändras oxidationstalet för jod vid fläckborttagningen? Kan du hitta på en kemisk metod att ta reda på vilken funktion medlet har?''

Guld till den som hjälper mig

Sådär, är klar med alla nu, lyckades hitta det via internet samt hjälp av en polare. Men nu undrar jag bara om 1an. Den klarar jag verkligen inte av

Hej,

Lyckas verkligen inte klura ut hur man går tillväga med denna uppgiften. Vill någon vänlig själ vara vänlig och förklara för mig?

Vi har koncentrerad saltsyra med tätheten 1,13g/cm^2, saltsyran innehåller 33 "masseprocent" HCl.

Vilken koncentration (molaritet) har lösningen?

Tack på förhand!

Hej alla som läser!
Jag skulle behöva lite hjälp med några frågor när det gäller kemi:

Vad är namnet på den minsta atomen med fem valenselektroner?

Ordna i ordning de nedanstående grundämnena parvis så att varje par får ämnen med likartade egenskaper: Mg, C, Ne, S, O, Ca, Si och Ar.

Är dem följande påståenden sanna eller falska?:
1: Atomer med åtta valenselektroner tillhör någon ädelgas.
2: En kaliumatom kan få ädelgasstruktur genom att avge en elektron.
3: Om en magnesiumatom avger två elektroner får den samma elektronstruktur som en neonatom har.
4: Litium reagerar snabbare med t.ex. vatten än vad cesium gör.

Ta hjälp av den negativa jonen och bestäm jonladdningen för den metalljon som pågår i: AgCl, CuO, Fe(ner "höjt" till)2O (ner "höjt" till)3 och ZnS.

Jag uppskattar verkligen hjälpen, tack i förväg!!

För det första så finns det en utmärkt tråd för sådanahär frågor. Den heter Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata. Använd den i fortsättningen.

För det andra vill jag att du tar fram ett periodiskt system. Dethär till exempel.
Det periodiska systemet är ordnat efter antalet valenselektroner från vänster till höger, och efter ökande storlek uppifrån och ned. Fem valenselektroner hittar vi i grupp 15 (eftersom grupp 3-10 följer ett annat mönster). Den minsta atomen med fem valenselektroner borde alltså stå överst i grupp 15.

Likartade egenskaper får ämnen som har samma antal valenselektroner. Leta upp ämnena i periodiska systemet och titta vilka som ligger ovanför varandra (dvs i samma grupp).

Sedan kommer dina fyra frågor.
1. Ädelgaserna finner du i periodiska systemets högra kant, i grupp 18. Dessa har allihop fullt ytterskal, dvs 8 st elektroner (undantaget Helium, som har 2, vilket är tillräckligt för att fylla det allra innersta skalet).
2. Kalium hittar du längst till vänster i periodiska systemet. Dessa grundämnen, de såkallade alkalimetallerna, har en valenselektron var. Släpper atomen den yttersta elektronen är det skalet närmast innanför som räknas som yttersta skalet, och detta är ju fullt. Kaliumjonen har alltså ädelgasstruktur.
3. Magnesium ligger i andra gruppen, i period tre. Skulle den släppa en elektron skulle den elektronmässigt se ut som Natrium, som ligger närmast till vänster om Magnesium. Släpper den ytterligare en elektron kommer den att se ut som ädelgasen i perioden ovanför. Vad har vi där?
4. Alkalimetallerna, som jag tidigare nämnde att den första gruppen heter, reagerar som bekant med vatten. Reaktionshastigheten ökar nedåt i gruppen. Var ligger Litium i förhållande till Cesium? Den som ligger längst ned reagerar snabbast.

Så, det var lite vägledning. Lycka till.

När atomerna blir till joner tar de upp eller släpper ifrån sig elektroner så att de ska få ädelgasstruktur, dvs ett fyllt yttersta skal.
a) Natrium står i första gruppen, och har en valenselektron. Släpper den ifrån sig valenselektronen kommer den att anta samma elektronkonfiguration som Neon. Beteckningen för natrium är ju Na, och eftersom den har släppt ifrån sig en elektron har den nu en proton mer än vad den har elektroner. Laddningen blir då +1. Man brukar dock inte skriva ut ettor vid laddningar, utan nöjer sig med Na+ (plustecknet ska egentligen vara upphöjt)

b) Leta i ett periodiskt system efter i vilken grupp Barium står. Ett tips: den står i vänstra kanten. Hur många elektroner har Barium i yttersta skalet? Skriv beteckningen för Barium, följt av, upphöjt, laddningens storlek och ett +.

c) Svavel ligger i högra änden av periodiska systemet, och det är lättare att ta upp elektroner än att avge för att få ett fullt skal (helt enkelt för att det är färre elektroner som behöver byta ägare då). I vilken grupp hittar du Svavel? Hur många steg är det till ädelgaserna, som har fullt yttersta skal, från svavel? Skriv beteckningen för svavel, och sedan, upphöjt, laddningens storlek och ett - (eftersom svavel tar upp elektroner istället för att avge kommer den ha fler elektroner än protoner, och därmed en negativ laddning).

d) Helium är en ädelgas. Den blir inte ädelgas särskillt ofta. Den har ju redan ett fullt yttersta skal, så varför ta upp eller ge bort elektroner?

Det går att ta reda på genom att tillsätta lite stärkelse. Stärkelse bildar nämligen ett väldigt färgstarkt blått komplex med I2 (eller I3(-) som den också förekommer som). Blir det inte blått när du har tillsatt stärkelse, så är det helt enkelt ingen I2 som skapats, utan IO3(-). Metoden är helt enkelt att använda en indikator, i dethär fallet stärkelse.


33 massprocent betyder att 33% av vikten är HCl, och 67% är vatten. Titta på en cm3 lösning. Den väger 1,13 g. Hur mycket väger saltsyremolekylerna? Jo, 33% av 1,13 g. Ta fram en miniräknare och räkna ut 0,33*1,13.

Så mycket väger saltsyran i en kubikcentimeter. vi säger att det är m för saltsyran. Nu behöver vi molmassan, M, för saltsyra. Titta i ett periodiskt system. M för H är 1,008, M för Cl är 35,45. Addera dessa två för att få M för saltsyra.

Nu har vi det vi behöver veta för att ta reda på hur många mol saltsyra vi har i en kubikcentimeter. m/M=n. Ta din massa, dela den med molmassan, och svaret är antalet mol.

Nu är det bara sista steget kvar. Vi vet molmängden, och vi vet volymen. Koncentrationen, som är det vi vill ha, yttrycks vanligen i mol/dm3. Vi får helt enkelt räkna om volymen till dm3. 1 cm3 = 0,001 dm3. n/V=C. Dela antalet mol med antalet dm3 och få mol/dm3.

Hängde du med? Lycka till

Ett ämne som är oladdat har alltid oxidationstalet 0. Syre har i de flesta fallen oxidationstalet -II (dock inte för O2 det är 0). Väte har oxidationstalet 1.
'
För att namnge ämnena ovan efter deras oxidationstal ska du först räkna ut oxidationstalet för syerena och sen har metallen samma fast negativt eftersom inga av ämnena är joner.

Tex för CO2 så har syre -II*2=-4 då har kolet alltså motsatt oxidationstal dvs +IV.

Är ämnet en jon ska oxidationstalet för det ämnet vara samma som jonens laddning. Fe2- har oxidationstalet -II. SO42-har oxidationstalet -II, de fyra syrena har tillsammans 4*-2=-8, svavlet får då -8+x=-2, vilket ger ett oxidationstal x på +VI.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Oxidationstal

Hej! Behöver hjälp med en labuppgift som jag inte riktigt förstår hur jag ska gå tillväga.

Ska räkna ut fem olika okända koncentrationer, uppgiften säger:

Fem förberedda lösningar med fem olika koncentrationer, beredda genom att 0.5, 1.00, 2,00, 3.00 och 4,00 ml amitriptylinstam är spädda med MeOH till 10ml i en mätkolc. Till samtliga prov är även 1,50ml av den interna standarden imipramin tillsatt. De två använda stamlösningarna har båda en koncentration på 500 mikrogram/ml.

Molekylvikten för amitriptylin = 313,86 g/mol
Molekylvikten för imipramin = 316,87 g/mol

tacksam för svar!

Vi börjar men imipramin, eftersom den har samma koncentration i alla provrör. Här utgick vi från 1,50 ml stamlösning, som hade en koncentration på 500 mikrogram/ml. Vi vill veta hur många mol det är, så att vi kan räkna ut koncentrationen i de färdiga lösningarna sen. mikrogram/ml är en enhet, ml är en annan. Ett snabbt logiskt tänk ger oss att dessa siffor gånger varandra borde vara hur många mikrogram imipramin som finns i provet. Det är också helt korrekt. Därför tar vi 1,50*500 = 750.

Vi har alltså 750 mikrogram imipramin i proverna. Räknar vi om detta till gram får vi 0,000750 g. Vi har fått molekylvikten, även kallat molmassan, M, för imipramin. Dags för den klassiska formeln m/M=n
Vi vet ju massan och molmassan. Lätt att ta reda på antalet mol. n = 0,000750/316,87

Slutligen behöver vi bara friska upp minnet om vad det stod i uppgiften. Denna mängd imipramin hade alltså stoppats ned i en mätkolv och lösningen spätts till 10 ml, dvs 0,010 dm3. n/V=C
Använder vi oss av enheterna mol och dm3 får vi sluteneheten mol/dm3 på vår koncentration, den vanligaste koncentrationsenheten. Dela helt enkelt antalet mol du fått fram (0,000750/316,87 mol) med volymen (0,010 dm3) och voila, här är din koncentration av imipramin i lösningarna.

För att räkna ut koncentrationerna av amitriptylin gör du nu likadant, men med nya startvolymer och med den andra molmassan. Räkna ut hur många mikrogram du har i startvolymen av stamlösningen, räkna om till mol med hjälp av molmassan, dela antalet mol med volymen. Upprepa med de olika startvolymerna.

Lycka till

Har en MVG-uppgift som jag har lite problem med(Har försökt lösa den), skulle vara tacksam för tankar och idéer.

Spontant känns det som att egenskapen du söker hos gasen är att den är lättare än luften (har lägre densitet dvs)