Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Sitter och läser Kemi A och har fastnat vid ett stycke som handlar om molmassor, atommassor osv.

Citerar stycket

"Låt oss titta närmare på reaktionen mellan kol och syre: C(1 atom 12u)+O2(1 molekyl 32u) -> CO2(1 molekyl 44u).

Atommassan för kol är 12 u och molekylmassan för syre är 32 u. Det betyder att en kolatom har 12 gånger så stor massa som en väteatom och en syremolekyl har 32 gånger så stor massa som en väteatom. Detta innebär alltså att antalet atomer i 12 g kol är lika med antalet molekyler i 32 g syre och antalet koldioxidmolekyler i 44g koldioxid. Kemisterna säger att substansmängden C i 12 g kol är lika med substansmängden O2 i 32 g syre och substansmängden CO2 I 44 g koldioxid.

Jag inser att man måste skilja mellan atomer och molekyler, men förstår ändå inte resonemanget bakom det att 12 u kol skulle innehålla lika många atomer som 32 u syre innehåller molekyler eller som 44 u koldioxid skulle innehålla molekyler.

1 u (u från engelskans "unit") är definierad enligt att en atom kol tolv (C-12) väger exakt 12u. Det ser ut som att du har blandat ihop u och gram lite.

Jag vet inte om du har läst något om storheten substansmängd ännu. Substansmängd är antalet partiklar. En kolatom är en partikel, en syremolekyl är en partikel. Substansmängd har enheten mol där ett mol är definierad som antalet kolatomer i exakt 12 g C-12, vilket är ungefär 6*10^23 stycken.

Atommassan för en syreatom är ungefär 16u vilket leder till att en molekyl har en massa på ungefär 32u. Om du räknar lite kommer du snart fram till att 1 mol syremolekyler kommer att väga ungefär 32 gram, och ett mol C-12 är ju definierad som 12 gram.

Tack för ditt svar. Väldigt klart och tydligt.

Dock har jag fortfarande lite svårt att förstå vad de menar med antalsresonemanget där i texten, att de på något vis skulle vara ekvivalenta till antalet sett.

Om vi leker med mol lite:
1 mol av ett ämne, är ett bestämt antal atomer eller molekyler (ca 6*10^23 stycken)
1 mol kol väger 12 gram
Om du har 1 mol syrgas (O2), kommer det att innehålla precis lika många molekyler, som det finns atomer i 1 mol kol (per definitionen ovan).
1 mol syreatomer väger 16 gram, så ett mol syremolekyler måste väga 32 gram (kom ihåg, 6*10^23 O2-molekyler = dubbelt så många atomer)
Om man reagerar 1 mol kol, med 1 mol O2, får man, eftersom varje kolatom kombineras med en syremolekyl, och det finns 6*10^23 (1 mol) av varje, som resultat 6*10^23 (1 mol) CO2-molekyler.
Klart som korvspad?

Hej!
Kan någon kontrollera mina beräkningar?..TACK

Jag skall bereda 60 ml ammoniumvätekarbonatlösning med substansmängd 5mmol utifrån en stamlösning av 100ml ammoniumvätekarbonat(NH4HCO3) med koncentrationen 1M. Hur stor volym av stamlösningen måste jag mäta upp för att kunna göra lösningen?

NH4HCO3/Molmassa= 79,06 g/mol

Stamlösningen bereder jag så här:
n= koncentration*Volym= 1M* 0,1L= 0,1mol
m=n*M= 0,1mol* 79,06 g/mol= 7,9 g
Jag behöver alltså 7,9g ammoniumvätekarbonat i 100ml vatten.

Hur stor volym av stamlösningen måste jag mäta upp för att kunna göra lösningen?
nfinal= 0,005mol
Vfinal= 60ml

Cfinal=n/V = 0,005mol/ 60ml= 0,000083 mol/ml

Cinitial * Vinitial= Cfinal * Vfinal
1M* Vinitial = 0,000083 mol/ml*60ml
Vinitial =0,005 mol/1M= 0,005l

Jag måste mäta upp 5ml av stamlösningen för att kunna göra lösningen.(Stämmer det?)

KEMISK JÄMVIKT

En behållare på 1,00 dm3 innehöll 0.5 mol ammoniak.

När reaktionen 2NH3 --> N2 + 3H2 gått till jämvikt vid en viss temperatur fanns 0.6 mol vätgas i behållaren. Beräkna jämviktskonstanten.


Mitt problem är inte att beräkna jämviktskonstanten utan att få fram rätt substansmängder.

Jag får fram att substansmängden H2 är 0.6 och då borde substansmängden N2 vara 1/3 av det, alltså 0.2 mol. Så långt är allt rätt. Problemet kommer när jag ska få fram substansmängden NH3 vid jämvikten (det ska tydligen vara 0.1 mol). Hjälp skulle uppskattas!

Fått hjälp på annat håll. Tack ändå!

Hej jag undrar på dessa...

2. Trycket i en syrgastub är ca Pa vid 20 °C. Hur stort blir trycket i tuben vid en brand (1000 °C)? (Tuberna är gjorda för att klara Pa)

3.1. Du blåser upp en ballong till 2,0 dm³ vid rumstemperatur (25 °C). Hur mycket större blir den i kokande vatten och hur mycket mindre i kolsyresnö (-70 °C)?

Det är troligtvis tänkt att du ska använda dig av pV=nRT där 3 av variablerna är konstanta. T är givetvis i kelvin. 0grader celcius = 273,15grader kelvin som du säkert vet.

fråga 2:
(1000+273,15)/(20+273,15)= hur många ggr högre trycket blir vid 1000grader än vid 20 grader.

Kokande vatten har temperaturen 100grader celcius = 373,15grader kelvin.
373,15/(273,15+25)*2,0dm^3 = volymen vid 100grader
(-70+273,15)/(25+273,15)*2dm^3 = volymen vid -70grader celcius.

Folk brukar räkna 273, inte 273,15.

Nu kommer inte detta göra nån direkt skillnad, men det är enligt mig dumt att avrunda innan man är färdig med uträkningen. Då det inte är någonting praktiskt som han räknar på har det givetvis inte nån betydelse vilket han använder, men det är oftast bra att ha med alla några extra siffror för att undvika fel.

Nu vet jag inte vad du jobbar eller pluggar till, men jag skulle inte få för mig att medvetet avrunda indata utan snarare resultatet som man får fram. Och jag har mycket svårt att tänka mig att någon tycker att det är fel att vara för exakt, snarare tvärtom. Det är enligt mig som att säga att pi=3,14 istället för att trycka på pi knappen på miniräknaren för att få ett mer exakt värde.

Jag undrar lite hur jag ska gå tillväga på denna. ..

I ett tillslutet borrhål med volymen 0,80 dm³ finns 100 g ammoniumnitrat, NH₄NO₃. Sprängämnet fås att explodera och sönderdelas då enligt formeln:
2NH₄NO₃(s) -> 2N₂(g) + O₂(g) + 4H₂O(g)
I explosionsögonblicket – innan berget sprängs – råder ett högt tryck. Vilket tryck ger ”gaslagen” teoretiskt om temperaturen är 1000 °C?