Vad är ateism? [Sammanfogad tråd /Mod]

Tack?
Du kan själv inte säga vad ateister tror på.

Förklara.

Ateism är en tro som du säger.
Så visst vet jag vad ateister tror på.

Förklara...?
Låt bli att prata och du kan inte bygga upp en illusionstro som religioner.

VAD tro ateister på?

Fortfarande för du inte fram din poäng med språk och religion.

Det som jag skrev tidigare.

Du vet om att språk och religioner har inte funnits från början innan människan började skapa det...?

Frågar vad ateister tror på, och du gäller detta som svar?


Ditt enda argument för att ateism är en tro som jag förstått är att du säger att de är det. Mitt argument här är att du inte kan svara på frågan vad ateister tror på och du kan inte svara, precis som jag. Ateism är helt enkel ett svar på påståendet över om gud finns, för 200 gången. Sen lycka till med att övertala mig genom att säga "ATEISM ÄR EN TRO!" hela tiden. Pinsamm debatt-teknik.

Sen sluta förvräng mina ord, har inte sagt ateism är en tro, det var en fråga till dig. Att du inte förstod detta är otroligt.

Ja, är väl rätt uppenbart , detta är lite offtopic men ingen vet var språk har för ursprung, plus att både språk och religion är väldigt bredda definitioner vilket inte går att prata på denna nivå.

Som svar gör ateister med sina egna övertygelser!
Det är det som jag citera från efter.
Ateister avviker ifrån självaste principen och det gör du också!
Ateism är en tro.

Språk har i sitt ursprung ifrån läten som människan orsakar genom att prata med utstötande toner.
Hur svårt kan det vara att fatta det???

Ok. För tydlighetens skull. Vad är "gudatro"? och vad är "gudstro"?

Snart gäller jag dig som troll då du börjar göra gissningar på vad jag vet. Fortfarande har du inga argument för att ateism är en tro. Du är fortfarande otydlig med vad du pratar om ("Ateister avviker ifrån självaste principen" )

Alltså om ateister avviker från självaste principen då är den tro enligt dig avsaknaden av tro?
Så alltså den enda tro som en ateist har är att en ateist tror inte på gudar eller övernaturliga ting.
Det skulle jag definiera som en icke tro, alltså inte en tro utan avsaknaden av den.

Då är det inte fråga om en religion i ordets rätta bemärkelse utan en ideologi. Det spelar ingen roll vad de sedan kallar sin ideologi - finns inget gudomligt skaparobjekt kan man inte kritisera tillskyndarna för att vara religiösa dvs. ha en mysticistisk tro. Ideologier finns tretton på dussinet!
Det är skillnad mellan att t.ex. vara övertygad Marxist, dvs. i tänkandet utgå från en politisk filosofi som bygger på idéer sammanfattade till olika mekanismer avsedda att leda till vissa effekter för människorna i ett land. Även om i detta fallet Karl Marx och hans idéer var utgångspunkten, rörde det sig om en bevisligen existerande person inte ett gudomligt skaparväsen. Övertygelsen har alltså, till skillnad från en religion ingen mysticism inblandad.

P.S
Gör nu inte din tro till en semantisk fråga. S.k. religioner vilkas kärna inte upptar någon form av gudomlig skapare bör inte räknas till religionerna. Dina försök att göra andra sorters ideologier till religioner och dessutom göra ateister ansvariga för detta håller naturligtvis inte. Definiera först, argumentera sedan!

Helt oavsett vad du än tror så är det faktiskt så att kunskap, fakta, vetande och tro är helt olika saker. Att komma med en gissning i en viss riktning utesluter inte existensen av alternativa förklaringar och i synnerhet inte möjligheten av alternativa likvärdiga förklaringar. Därför är all form av tro just tro och inte mer. Frågan är varför ateister hänger sig åt tro i någon som helst form när de faktamässigt anser sig veta att man kan tro fel om något och bli tillrättavisad. Det räcker inte med att komma dragandes med icke-fakta alltså utan tro är tro och inget annat.

Håller med om att ateism inte är en vetenskap.

Men när man titulerar sig ateist och försvarar denna idé måste det väl ändå handla om en övertygelse/tro. En tro man försvarar.

Du vet ju lika lite varför vi finns här som jag, eller hur? Att välja en ateistisk väg är att begränsa sig i sin livsupplevelse.
Att man på förhand väljer att förhålla sig avigt mot andra människors verklighet vilken innehåller religion.