Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Hur många vet att "Jehova" är ett ortografiskt missförstånd?
I den hebreiska bibelns ursprungliga konsonantskrift står det JHVH, vilket uttalades
Adonai (Herren) eftersom det fanns ett tabu mot att uttala Guds riktiga namn (Jahve). När masoreterna lade till vokaltecken i den hebreiska texten använde de vokaltecknen från
Adonai för att påminna läsaren om att det var så som JHVH skulle uttalas.
Kristna bibelöversättare missförstod sedan detta, och trodde att JHVH faktiskt skulle uttalas "Jehova". Därav denna underliga namnform, som inte har något stöd i bibeln och aldrig användes av judarna.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jehova
Det är inte riktigt rätt det du säger.
Gud avslöjade hans namn till Moses:
"
Och Gud fortsatte: ”Säg israeliterna att Herren(JHVH)
, deras fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt dig till dem. Detta skall vara mitt namn för all framtid; med det namnet skall jag åkallas från släkte till släkte." (2 Mose 3:15 Bibel2000)
När Gud gav Moses namnet så måste han ha uttalat vokalerna, man kan inte prata bara genom att använda konsonanterna JHVH.
Och även Moses måste ha uttalat Guds namn med vokaler när han senare berättade för israeliterna vad hans namn var.
Så det är uppenbart att Guds namn användes och uttalades. Det var inte förrän senare som judarna utvecklade en fobi att uttala Guds namn på grund av skriftställen som denna:
"
Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn." (2 Mose 20:7 Bibel2000)
Men det står inte här att man inte får
bruka Guds namn, utan det står
missbruka. Deras fobi att uttala Guds namn var/är alltså obibliskt.
Vokalerna som fanns mellan JHVH glömdes bort på grund av att man slutade uttala Guds namn och ersatte namnet med titeln "herre"(som "adonai" betyder) varje gång man läste namnet JHVH i bibeln.
Men vokaler har ändock bevisligen existerat från början. Vilka dom vokalerna var vet ingen idag, så man kan inte säga med absolut säkerhet att uttalet "Jehova" är fel och "Jahve" är rätt, eller tvärtom.
Det är ointressant exakt hur man uttalar Guds namn, lika ointressant som med många andra namn som försvenskats och ändrats med tiden. T.ex. uttalas inte Guds sons namn med "Jesus" på det sättet som man gör i västvärlden, det rätta uttalet är "Jehoshua" eller "Joshua". Det svenska uttalet Josua är alltså exakt samma namn som Jesus från början, men uttalet har förändrats.
Och i Sverige säger vi kung "Jakob", inte "James", och "Johannes" istället för "John". Det finns massor med exempel på att uttalet inte är det viktiga, man vet ändå vilket namn man menar. Och man vet att man menar Guds namn vare sig man säger "Jehova" eller "Jahve".
En sak som talar för att "Jehova" är rätt uttal är hur man uttalar Guds sons namn "Jehoshua". Det namnet betyder "JHVH är räddningen", den första delen "Jeho" är alltså Guds namn och "shua" betyder "räddning". Så första och andra vokalen i Guds namn är e och o enligt Guds sons namn.