Citat:
Ursprungligen postat av
zanderman
Första alkoholfria julen för min del, spenderades med familj som alla drack, jag själv skålade med julmust. Det var lite svårare än vad jag hade trott faktiskt, blev riktigt sugen när man såg snapsen, ölen, vinet, whiskyn och speciellt när dom frågade mig typ 4 gånger om jag skulle ha en öl. Efteråt känns det grymt bra att jag mentalt klarade av en sådan situation, men jävlar vad tråkigt det är att umgås med fulla människor när man själv är nykter!
Ryggdunk! Starkt jobbat. Själv har man varit drogfri i snart 2 veckor.
Kasta mina sista benzo och sista femman röka. Är så jävla trött på vara helt iskall eller tvärflummig. 14års rökande... jag äter inte längre, sover max 3 timmar varannan dag. Bara sugen på frukt och godis på nätterna. Svettas som en blådåre bara ja går 50meter (nej med min kropp ska man klara av att gå en bra bit). Uttråkad, deppig, svimfärdig, allt är bara rent skit. Men så fort ja tänker "ah enbdrogfri timme till" så får ja en skjuts i kroppen av lycka. Ändå står man där med droger i näven igen. Varför tar man så in i helvetets många återfall trots att man varken vill. Jag är bestämd och har försökt sluta i snart fem år. De går, MEN fyfan så tråkigt livet blir. Allt man har gjort sen barnsben ska man nu vända på en räkmacka känns de som. Man får väl räkna med en 5-7års nykterhet innan hjärnan börjar fungera rätt igen.
Tacka fan för att man insett i tidig ålder att knarket är SKIT och det leder bara till två ställen. Kista eller cell som ängel eller kriminell.
Otroligt jävla lycklig att ja aldrig har slagit i mig droger. Fyfan så många vänner som sitter med sprutan medans man själv pundat 10 år längre och är inte ens i närheten medans grabben pundat ett år och håller på dö. Nej, fuck drogerna. Fuck alkoholen. Fuck alla sinnesrubbande medel. Nykter, kärleksfull och ÄRLIG. Det tror ja vi kommer längst på.
Peace!