Förslag: Ett helt nytt styrelseskick i Sverige med det bästa ur det schweiziska

Schweizmodell, kan du dela med dig lite länkar till info om det schweiziska systemet?

Du kan inte jämföra sverige och schweiz. Sverige har aldrig varit tänkt som en demokrati utan tanken är att en elit skall representera medborgarna (vilken djävla idiot som helst kan ju inte få inflytande på samhället - därav representativ demokrati).
Schweitz är en riktig bonde-demokrati skapad av folket, framför allt av just bönder (därav namnet).

Ja det stämmer, sosseadeln samt resten av "eliten" är representerad kring nuvarande system och företräder "verkligen" den svenska befolkningen.

Ja, så är det. Historiskt tog Riksdagen 1809 över kungadiktatorns totalitära makt. Riksdagen, inte folkliga val, utser statsministern (som sen godtyckligt utser regering). Riksdagen är sin egen domstol och avgör själv huruvida den bryter mot grundlagen eller inte. Det som hänt 1864 och 1971 ökade ytterligare Riksdagens maktkoncentration genom att först fyrakammarriksdagen (alltså ståndsriksdagen) och sen tvåkammarriksdagen avskaffades. Nu är det 175 av de 349 som har totalt oinskränkt makt över landet i alla slags avseenden, helt utan mekanism att förhindra dem oavsett innehållet i deras beslut!

Schweiz demokrati är mycket mer grundmurad i folket, uppdelad lokalt och regionalt och rättsligt och med direktdemokratin som övertrumfandes all mellanhandsparlamentarism. Schweiz är en demokrati, Sverige är en grupparbetesdiktatur.

Återkommer i djungeln. Du kan börja med att googla på Schweiz,........Schweiz konstitution om inte annat kan du nog få lite kortfattat matnyttigt i Wikipedia. Kan du tyska språket?

Har sökt på det tidigare, men hittade inget speciellt matnyttigt. Nej, jag är inte tyska.

En konstitution är en text på ett papper. Modus operandi är något helt annat. Kopierade inte Liberia USA:s konstitution? Och vad är svensk grundlag värd, när landets enda beslutande organ, Riksdagen, själv dömer huruvida vadsomhelst är i enlighet med den eller inte?

Schweiz fred och ekonomiska stabilitet är mer kulturellt betingat än politiskt. Schweiz är det som är Centraleuropa men som inte är Italien, Frankrike eller Tyskland. Det är negativt definierat mot såna centralnationaliserade politikermaffiamakter. Mycket såsom i Italien, definierar sig Schweizare inte så mycket som Schweizare i nationell mening, utan som tillhörande sin dalgång eller hemstad. Det ska faen komma dit och statsstyra över dem!

Schweiz styrka ligger i deras anti-statlighet.

Just därför kan man heller inte jämföra det självständigt tänkande schweiziska folket, med det auktoritetsstyrda och kollektivistiska svenska majoritetsfolket. Schweizarna är ett fritt folk som är vana vid att säga precis vad dom tycker, medan gemene svensk väntar tills H M Konungen och statsministern deklarerat sina ståndpunkter. Dessutom har inte Schweiz några minareter, medan Sverige är överfullt av dessa byggnader; så länderna är diametralt olika i sin nutida uppbyggnad.

Det finns således starka skäl till att Sverige ser ut som det gör, och vi får nöja oss med att gratulera Schweiziska folket till deras bättre styrelseskick.

Parlamentarism versus icke-parlamentarism


Parlamentarismen

Visserligen finns i såväl Sverige som i Schweiz ett parlament men till skillnad från i Sverige tillämpas ingen parlamentarism i Schweiz. Det låter kanske bakvänt men parlamentarismen innebär principiellt att regeringen tvingas tillställa parlamentet varje beslut och därefter i efterhand få det godkänt genom omröstning, en ofta onödigt omständlig procedur.

Man kanske kan våga påståendet att innebörden för parlamentets del (i ytterlighetsfallet att kunna avsätta regeringen) är att man inte alltid litar på sitt eget val av regeringens sammansättning, dvs. att regeringen drar de rätta slutsatserna av det material som parlamentets arbetsgrupper kommit fram till. Resultaten filtreras ju genom den ideologi som regeringen utgår ifrån, särskilt kritiskt för en minoritetsregering. Demokratins grundidé förfelas alltså.

Egentligen är problemen med parlamentarismen inget egendomligt, eftersom den majoritet eller minoritet som bildar regering enväldigt bestämmer över sammansättningen medlemmar ur ett enskilt parti eller majoritetsgruppens partier, definitivt inte förenligt med begreppet demokrati. Regeringens sammansättning blir därför inte främst beroende av de enskilda medlemmarnas kompetens (som väljarna ursprungligen borde ha satsat på genom personval), som i vilket företag som helst, utan av deras partitillhörighet. De bästa kompetenserna i hela parlamentet kommer alltså inte nödvändigtvis in i regeringen, i varje fall enligt minoritetens eller de icke-regeringsbildande partiernas uppfattning.

Tanken är att parlamentet, efter att det valts genom folkomröstning, skall lämna folkberoendet under mandatperioden och kontinuerligt utöva tillsyn över regeringen (representativ parlamentarism). Under den tiden har alltså parlamentet makt att säga nej till regeringens förslag och också att avsätta den. Befolkningen har då ingen talan, enbart en kort stund under valdagen att utöva sin demokratiska funktion. Valet inriktas vanligen på ett kollektiv (ett parti) som utgår från likande ideologi som väljarens. Personval är relativt sällsynta.

Schweiz styrelseskick utan parlamentarism

I Schweiz väljer det folkvalda parlamentet (två kamrar) regeringens ledamöter men, till skillnad från i Sverige, sker detta i första hand efter kompetens oberoende av partitillhörighet. Den grundprincipen gör att parlamentet, enligt lag, kan överlämna den beslutsrätten till regeringen. Den senare får alltså mycket stor makt och kan inte avsättas under mandatperioden. Parlamentet i sin tur kan inte heller upplösas under samma period.

Den stora skillnaden, i det styrelseskick schweizarna tillämpar, ligger i säkerhetsfunktionen som lagts på folket istället för på parlamentet. Direktdemokratin innebär alltså att regering och parlament aldrig släpper kontakten med folket under mandatperioden. Det är alltså folket som under hela mandatperioden kontinuerligt utövar kontrollen över regeringen, indirekt också över parlamentet och dess arbetsgrupper.


Direktdemokratin i Schweiz

Varje medborgare som uppnått arton års ålder har, förutom i ordinarie val vart fjärde år, rätten i varje fall teoretiskt att ta initiativet till och rösta, när som helst under mandatperioden i valfri fråga. Observera att begreppet rådgivande val inte finns i Schweiz, alla omröstningar är beslutande. De olika typerna av omröstning är:

1. Initiativrätten. Omröstning enligt den kräver att 100 000 schweizare personligen skriver på en ansökan innefattande önskemål som har samband med det schweiziska statsskicket

2. Omröstning runt beslut som ogillas. För det krävs att 50 000 medborgare över arton år ålder önskar ändring

3. Omröstning som gäller anslutning av Schweiz till internationella organ eller ändring av författningen. I dessa fall har alla medborgare över arton år automatiskt rätt att rösta. För att ett förslag skall antas måste majoritet uppnås såväl bland alla landets röstande som bland kantonerna.

Genomsnittligt brukar i storleksordningen halva andelen röstberättigade schweizare rösta. Den andra hälften undviker att rösta, vanligen med motiveringen att de inte anser sig kompetenta nog att ha en säker åsikt. Schweizarna har insett att landet bäst styrs via kompetens hos såväl de röstande som parlamentets och slutligen regeringens ledamöter. Det ses som en viktig hederssak att rösta efter kompetens.

Anm. I Schweiz brukar i storleksordningen fyra omröstningar per år hållas. När några ur befolkningen önskar ändringar brukar omröstningarna ge avvärjande resultat. Ibland, som under omröstningen om muslimers rätt att uppföra minareter, röstade befolkningen mot regeringens uppfattning, för ett förbud.

Det vore intressant att höra forumets medlemmars syn på för- och nackdelar med de båda styrelseskicken och vilka delar av det schweiziska som med fördel kunde implementeras i Sverige. Avvikelser från ursprungligt förslag?

Vilken uppfattning tror ni medelsvensken, om han eller hon fick förklarat i detalj, skulle ha?

Vilka politiska partier skulle direkt motsätta sig en förändring i linje med den föreslagna och vilka skulle stödja förändringen?

Vilka framgångsvägar i Sveriges riksdag kan tänkas finnas för att få till förändringar?

Tror att det skulle upplevas som lite skrämmande av många. Men jag tror också att det skulle kunna bli väldigt uppskattat. Fast risken att riksdagspolitiker skulle börja tillåta en massa omröstningar och på så sätt lämna ifrån sig makten till väljare och kommunpolitiker betraktar jag som helt obefintlig.

Dock fungerar det utmärkt bl.a. som missnöjesventil i Schweiz. Schweizarna har insett de oerhörda fördelarna med att ha en egen sådan. De anser den rätta vägen vara:

- folket väljer parlamentet

- parlamentet väljer samlingsregering

- regeringen tar för landet övergripande beslut

- folket, inte parlamentet, kontrollerar besluten och har rätt att initiera egen beslutande omröstning vid ogillat beslut resp. rörande förändringar av statsskicket

- folket tillfrågas alltid via allmän folkomröstning i frågor runt internationella engagemang eller vid förslag till ändring av författningen

- kantonerna tillerkänns stor självbestämmanderätt

Denna tågordning förhindrar stagnation och politikervälde t.ex. som i Sverige med en politisk adel, som via inkörda nätverk i alla samhällsinstitutioner ordnar det för sig och motar bort kompetensen utanför de byråkratiska funktionerna.

I Schweiz tillåts teknokrater, som med professor Parkinsons studier och minnesregler i gott minne, strävar efter att effektivt och med kompetensen i högsätet skapa ett bra samhällsklimat. Bland de positiva följderna finner man att varken fenomenet Jantelag eller politikerbroilers vunnit insteg i landet. I Schweiz har därför ett ömsesidigt förtroende mellan folk och förtroendevalda utvecklats och dessutom ett från politisk synpunkt kunnigt folk. Man tar det som ett förtroendeuppdrag att gå till val i frågor man anser sig behärska i tillräcklig grad. I övrigt väljer man att inte rösta utan lämna avgörandet till dem som är bäst skickade.

Hur skall dessa självklara fördelar kunna slå rot i den svenska befolkningen och dess politiker? Förslag?