Är fostret ett liv eller inte?

I den här tråden http://forum.flashback.info/scandina...d.php?t=146123 berättar en person att de har fått missfall. Flera som svara i tråden är mycket medkännande och beklagar förlusten i termer som om det var ett fött barn som avlidigt. Trådskaparen säger inget om hur långt framskriden graviditeten var men det skulle kunna ha varit under den tid som man har tillåtelse att göra abort.

Låt oss säga att en fiktiv person som heter Anna blir gravid när hon är 16 år. De flesta uppmuntrar henne att göra abort och hon gör det eftersom hon får höra flera bra argument, varav ett är att det inte ännu är ett liv, och att det är det bästa i hennes situation.

Senare i livet kring 30 vill hon ha barn och blir gravid men får ett missfall under den tid det fortfarande är tillåtet att göra abort. Nu är samma personer som uppmuntrade henne att göra abort när hon var 16 lika ledsna och beklagande som de i tråden här ovan.

Hur ska ni ha det, är det ett liv eller inte?

Folk är idioter.

Jag anser att så fort embryot blir till ett foster är det ett liv.
Om varelsen har börjat få armar,ben osv så är det ett levande väsen.

Men jag anser att dom som vill göra abort ska få göra det.

När du ser ditt eget barn på en skärm vid ultraljud är det väldigt svårt att inte tycka att det är ett liv.

Jag tror att man säger att "det är inget liv ännu" osv. för att man vill försöka rättfärdiga sin abort. Det låter ju ganska konstigt att det skulle börja vara ett liv efter ett specifikt antal veckor. Snarare är det väl så att ju mer likt en människa det hunnit bli, ju mer inhumant känns det.


edit: att ha ihjäl det...

Hur mycket liv ett foster har beror nog på hur långt gånget det är samt hur djupt det satt sig mentalt på de blivande föräldrarna. Vi fick ett skrämskott i vecka 14, och jag tog det jävligt hårt. Man lever med sitt foster från det att det är ett streck på grav.-testen, och bygger upp förväntningar, så det är i allra högsta grad ett liv från dag ett.

Liv är det förvisso, men utan medvetande.

Om vi hittat spermier på Mars så hade vi nog kallat det liv, annars håller jag med Einar.

Detta borde nog ligga under filosofi i stället, men ändå.

Rent tekniskt tycker jag att den första cellen är ett liv. Men för den sakens skull tycker jag inte det är ett människoliv. En cell kan tekniskt dela sig och bli två eller fler människor.

När ska det då vara ett människoliv? Det går inte sätta en direkt gräns. Det borde enligt min mening vara när vi fått ett medvetande, men då kan man ju säga att en nyfödd inte har något medvetande. Egentligen borde det gå att göra "abbort" efter barnets födelse. Men det skulle inte vara moraliskt försvarbart. Jag lämnar det som en öppen fråga, då jag antagligen aldrig kommer komma fram till ett svar.

Det är ett liv så snart befruktningen skett.

Visst är det ett liv, men är det ett människoliv?

Självklart. Vad skulle det annars vara?