Citat:
Ursprungligen postat av DUFATTARINGENTING
Nu hittar du ju på.
Från min fysik B bok från 2008;
Personer som jobbar på kärnkraftverk, röntgenavdelningar och dylikt bör därför ha en filmdosimeter. Denna innehåller en film som påverkas av strålningen. När filmen framkallats kan man avgöra hur mycket strålning personen blivit utsatt för under en viss tid.
1. Skilj på exponering inom ramen för normal drift: Arbetar man på kärnkraftverk exponeras man för (normalt mycket små) mängder extra strålning jämfört med en "vanlig anställd".
2. Filmdosimetrar är alldeles för okänsliga för att mäta den påverkan som kan vara aktuell inom kraftverket, jag skulle tro att man (fortfarande) använder termoluminiscens-dosimetrar (ett litet "piller" som man hettar upp och avläser med jämna mellanrum. Anledningen är att man i normalfallet skall mäta och redovisa små stråldoser, som ackkumuleras till årsdoser.
I kärnkraftverk skiljer man på kontrollerat och okontrollerat område, och gör stora ansträngningar för att se till att vad som nu skulle kunna komma ut också stannar i kraftverkets kontrollerade område. I sveska kraftverk (som jag vet något litet om) skiljer man på blå, gul och röd zon, där blå zon i normalfallet skall vara helt ren och skyddad från strålning.
Men det är i normalfallet, det. I ett sådant läge som i Fukushima lär man använde alternativa dosimetermodeller. Film tror jag inte på alls, utan man har rimligen aktiva dosimetrar med larm och förmodligen också telemetri.