En AI-fråga

1. Enligt fysikalismen kan alla kognitiva funktioner beskrivas som fysikaliska processer.

2. Enligt fysikalismen är hjärnan en biologisk konstruktion som utnyttjar biokemiska och elektriska signaler för att bearbeta information, en massivt parallell "mjuk" dator.

3. Därför är medvetandet enligt fysikalismen algoritmisk till sin natur.

4. Alla algoritmer kan i teorin reduceras till en Turing-maskin.

Kan någon föreställa sig en Turing-maskin, hur komplex den än är, som är självmedveten och kan uppleva känslor som ilska, sorg, glädje?

Nja, svårt att föreställa sig. Däremot kommer det ju finnas i framtiden.
Frågan är bara hur långt bort i tiden? 50 år? 500 år?

Varför tror du att det kommer att finnas i framtiden när du inte ens kan föreställa dig det?

Ja, det är väl inte orimligt? Jag tror att en Turingmaskin är förmögen att asymptotiskt simulera en hjärna, men att den är självmedveten är en annan sak. Den beter sig funktionsmässigt på samma input identiskt med vår hjärna (jmf. kinesiska rummet), men den arbetar helt och hållet sekvensiellt. Jag säger inte att den inte kan vara självmedveten, men begreppet är nog totalt annorlunda.

Det är väldigt svårt att föreställa sig en medveten maskin - en riktig s.k. strong AI - men att vi inte kan föreställa oss en sådan är inte att betrakta som ett reellt argument mot att strong AI över huvud taget är möjlig. Det visar inget mer än just detta tillkortakommande att vi ännu inte kan föreställa oss en sådan maskin, dvs. vi har till exempel svårt att föreställa oss de rent fysiska (dator)komponenter som tillsammans utgör grunden till ett artificiellt medvetande, hur programmeringen ser ut etc., men sådant kan komma att utvecklas i framtiden ändå.

Vad menar du i sammanhanget med att den arbetar sekventiellt? Är den underliggande arkitekturen sekventiell, i motsats till hjärnan (som utför en massa "processering" samtidigt)? I så fall kan man ju tänka sig att den underliggande arkitekturen i en framtida dator/maskin som ska ge upphov till strong AI arbetar parallellt på ungefär samma sätt som hjärnan gör. Jag är inte så insatt i AI ur mer än ett filosofiskt perspektiv, så om frågorna jag ställer och antagandena jag gör är korkade så ställer jag mig i skamvrån.

Just precis, den underliggande strukturen är ur medvetandefilosofisk synpunkt ganska relevant i sammanhanget.

Men att parallellberäkningar är nödvändiga för vad du kallar strong AI tror jag inte. Beteendet är oberoende av om beräkningarna sker parallellt eller ej, givet tillräckligt lång tid kan även en parallell process simuleras av en sekvensiell turingmaskin.

Du begår misstaget att anta att medvetandet uppstår i hjärnan. Så är det inte. Det är hjärnan som uppstår i medvetandet.

Om man inte tänker på en "medveten maskin" - sådana kan man ju föreställa sig, se bara alla möjliga science fiction-filmer - utan på det som skulle göra en medveten maskin möjlig, en Turing-maskin eller algoritm som är självmedveten och kan uppleva känslor, då blir det svårare.

Jag tycker att det är ett ganska bra argument mot stark AI, inte ett matematiskt argument men ett filosofiskt. Men jag gillar inte riktigt begrepp som stark AI, därför att det inkluderar allt som ingår i ett mänskligt medvetande. Jag är övertygad om att alla kognitiva funktioner som är baserade på beräkningar och informationsbehandling, åtminstone i den mån de inte är beroende av subjektiva upplevelser, kommer att gå att imitera med AI. Det är bara matematik.

Däremot kan jag överhuvudtaget inte föreställa mig att självmedvetande, känslor, qualia överhuvudtaget kan beskrivas matematiskt, till skillnad från visuell signalbehandling, symbolmanipulation, viss planering och sökande i kunskapsdatabaser och artificiell kunskapsrepresentation m.fl. funktioner som ingår i det vi kallar kognition. En Turing-maskin ser ut på ett visst sätt, gör du den extremt komplex kommer den ändå bara i grund och botten bestå av regelbestämda tillståndsövergångar och "tejpband". Dessa kan göra de mest komplicerade beräkningar, men upplevelsen av färgen röd eller känslan av ett slag mot knät är inte beräkningar.

Jag försöker pussla ihop hur fysikalismen kan förklara medvetandet.

Fysikalismen kan aldrig förklara medvetandet. Men lycka till.

Jaha, vad tror du själv då? Hur löser du dualismens så kallade interaktionsproblem?