Skönaste utskällning i lumpen?

Sa aldrig att du sa det heller, jag frågade bara.

Lite off-topic men bor du i borensberg?

Ahahaha, det där var det roligaste jag läst på länge! Tack DernierCombat, du gjorde min dag!

Min plutonchef gav mig uppdraget att bära en radio utanpå ryggsäcken. Han hängde sig sen på ryggsäcken så att jag föll ihop. Efter det började han skälla och skrek att jag såg ut som en polioskadad val. Det är riktigt roligt så här i efterhand.

@Siste striden:
Jag känner verkligen för Olsson och framför allt för hans stackars stackars stackars gruppchef som fått hålla honom under armen


Jag gjorde lumpen ganska nyligen. Det kändes som om befälen inte tog det hela på allvar längre, då inga ryska pansarbrigader fanns lurkande i skogarna.

Vi var på övning, jag, vagnchefen satt i en PBV302 tillsammans med skytten och föraren och snacket gick som vanligt i intercommen. Dvs vilka man vill sätta på, hur mycket man hatar sin nuvarande situation och hur förbannat djävla kallt det är i vagnarna och hur förbannat bortskämda stab och tross är som har värmare.
Så ville det sig att vi skulle anfalla. Uppsittning och så bar det av. Väl framme gjordes det avsittning, strid i anfallsmålet. Glade soldat Erlander hade givits uppgiften att ge klartecken till oss i vagnen när avsittningen var klar, så att vi kunde fortsätta köra utan att skada någon. Den glade soldaten Erlander hade dock ett problem. I handen höll han nämligen ett BT-pansarskott, och signalen för klar kräver två händer. Inga problem tänkte han, och lutade BT-pskottet mot framsidan av bandaggregatet, varpå han gav klartecken med sina fria händer och jag gav order om att vagnen skulle köra iväg, varpå BT-pskottet, 300 000 kr, krossades under bandet.
Befälen bara stod och glodde. Ingen orkade ta ton. Inget skreks. Inga okvädningsord. Så illa är det i krigsmakten idag. De riktiga officerare som fortfarande orkar ryta på stackars korkade beväringar blir bara färre

Vi hade rest upp och plockat ner det där förbannade tältet ett antal gånger och när det väl var dags att göra det bekvämt för oss och vi höll på med vakt listan för kaminen. Då dyker våran fänrik upp och fick för sig att han skulle slagga i vårat tält.

När han ser att vi gör listan säger han: -Ja ni härken, en fänrik sitter inte vakt. Bara så ni vet.....

Alla hörde förutom lille Persson som va och sket ute i skogen. Han sov förövrigt på platsen bredvid fänriken. Persson hade skummat igenom listan om när det var hans tur. Då Persson var klar hitta han inte listan och gör antagandet av att det måste ju vara näste man efter honom som skall sitta eldvakt....
Och börjar gapa på fänriken om att nu är det fan hans tur och han skall då fan inte komma undan...

Herre jävlar ett sådant uppvaknande vi fick när fänriken vakna och började skälla ut lille Persson kl 03 på natten. Så många svordomar på den bredaste skånskan har jag aldrig hört.

Efter alla svordomar så resulterade det hela i att Persson satt vakt resten av natten.....

Du har aldrig övervägt att bli författare? Det här kvalar in bland det mest välskrivna och roande jag någonsin läst på FB.
Tack för en underbar berättelse!

kastade fimpar i pisserännan... Fänriken kom in och gormade om vem som pissade "Cigg"...

När vi "Muckade" bjöd vi med honom i god tro att allt skulle bli jättetrevligt,
(Muck i Sthlm). Vet inte hur han hanterade dagen efter "Muck" men fy fan va han fick... De jävla militäraset... Kan fortfarande skratta åt vissa av de hårda tag an fick ta (emot). Fy fan för Lumpen...

Min mor och far sa alltid att jag var ämnad till att skriva. Problemet är bara att jag har svårt att skriva i längre perioder. När jag får plötsliga infall och minnen om saker som roat mig är jag dock, skrytsamt nog, nästintill oslagbar. Ska se om jag kan komma på lite fler anektdoter. Tror jag kanske minns ett tillfälle under första fältvaneveckan som kan locka lite småskratt framför datorskärmarna på jobben eller i skolans datorsalar.

Efter en plutonsfest på bogrens kom någon på idén att sätta lite avtryck på resten av nördarna på skaraborgs regemente och ett 30-tal aspackade började med att alla samtidgt olla t2-vakten och tracka vaktsoldaterna tills de kalla på beredskapen.
Då drog hela drösen iväg mot p4-vakten med vaktsoldater från t2 hack i häl och snart också p4 vakterna. Målet för hela grejen var att tracka de andra kompanierna på p4 och både Lif och stridsvagnskompaniets kaserner stormades, sängar vältes och det blev ett jävla liv och flykten gick nu mot de egna logementen.
Alla springer in på sin lucka och lägger sig i sängen och låtsas sova, efter ett tag kommer vaktchefen in och börjar gorma att han vet att vi är vakna osv men alla lyckas hålla masken och ligga kvar tysta.

Dagen efter hade man hyfsad ångest, både som en av uppviglarna men också för man var en av de tre med högst rang. Befälen tog det dock med hyfsad ro och verkade tycka det var en kul grej.

En snubbe blev kvar i en annan kasern och kom hem blåslagen efter att ha blivit tillfångatagen och han fick ta all skit tillsammans med en annan som vrickade foten och inte hann fly undan vakterna.

Fantastiskt bra skrivet. Och såklart: O'Learys på torget, klockren analys av deras kundkrets!

Gjorde lumpen i falun för länge sedan och på den tiden hade jag en kamrat som söp ganska skapligt, men hans oförstående mor bara pushade honom att lumpen var bra för honom...ovetande om att det statistiskt sett sups mer under lumpen tiden....

Och falun låg nog i topp, redan den första veckan blev vi inkallade till vår kapten efter rejäl fylla på stadens krogar som spårat ut i vilt gängslagsmål på natten. När kaptenen lugnat sitt skrik till hörlig nivå fick vi reda på att vi spöat skiten ur Grp 2 i första skyttleplutonen.... den som skulle understöda grupp1 vilket vi tillhörde :-)

En annan gång hade jag snarkat så in i helvete att de burit ut min säng i korridoren....men råkat ställt den framför kaptenens kontorsdörr...där han tillfälligtvis låg och sov... stackars blodtryck på den mannnen igen

Råkade även hamna hemma hos en slynig dalkulla en sen natt och försov mig, var fan stupfull på morgonen när jag vaknade...fick slänga mig i en taxi ovetande hur långt ifrån regementet jag var och bara 40 spänn i plånboken, gav det lilla jag hade till chauffören och bad han köra mig så långt det räckte, men han var schysst och körde mig ända fram. Väl framme skällde ett befäl ut mig med liknande ord som finkelstinkande horknullare...för han gillade inte min ursäkt :-) senare samma dag blev jag hotad av att bli avplockad från en skjutövning med skarp ammunition med motiveringen att jag stank som ett destelleri i en gammal ryssstat