Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Lugn i båten bäste herr "VI MÅSTE HANDLA NU"-radikal. Glöm inte vem som är avsändaren till denna mycket riktigt oansenliga artikel. I MP är bara själva TANKEN på att det över huvud taget skulle finnas minsta lilla struntproblem (för att inte tala om kostnader) så tabubelagd och giftdrypande att man kan föreställa sig hur det rings upphetsade samtal och springs i korridorer av något så oansenligt som detta.

Hela systemet bygger på att gräsrötterna håller käften och rättar in sig i ledet. Att det jäser och fräser till och med i godhetsapostlarnas egen lekstuga tror jag visar på ett osannolikt missnöje under ytan. Och när locket väl börjar glida kan det gå oerhört fort. En skribent är ingenting; två betyder att gruvkanarien börjar få rethosta.

Nejdu, nu jäser det allt lite varstans. Kommer det koka över? We shall see.

Hoppas att MP gör bort sig igen genom att göra något offentligt röstningsprojekt där alla får delta, som med "Öppna dörrar". Senaste gången laddade folk upp hundratals bilder på våldsamma negrer, bilbränder, "brevlåde"-muslimer etc. Mycket stor humor.

Jag tror du är inne och tassar på något väsentligt när det gäller att förstå mediekriget om mångkulturen. Tidigare har det i första hand utkämpats av journalister och partipolitiskt oberoende opinionsbildare, och kampen har legat på det ideologiska planet. En skyddad verkstad där man kan slippa de mest besvärliga problemställningarna. Men nu har åtskilliga kommunpolitiker varit öppna med att de inte klarar att hantera den massinvandring som deras kollegor på riksnivå bedrivit, och detta förändrar spelreglerna något. Behovet av faktiska lösningar har blivit svårare att ignorera.

Kortfattat sagt tror jag detta leder till att de väsentliga utspelen inte längre kommer att komma från journalister utan från politiker. Vi ser redan detta mönster i och med att Bilström vill skärpa försörjningskraven på anhöriginvandrare, och Löfven strama åt arbetskraftsinvandringen. Naturligtvis kommer kulturkoftor i Stockholm fortsätta hallucinera om återuppväcka nazizombies från trettiotalets Tyskland, och om järnmalmsindustrin gör nya investeringar i Norrland kan vi vänta oss att SVT finner det relevant att visa filmsnutten där Almqvist plockar upp ett järnrör. Men ingen kommer att bry sig. Det är mot politikerna som ögonen är riktade.

Det ska bli intressant att se hur de etablerna partierna hanterar situationen. Min personliga gissning är att SD:s raketökning i opinionen kommer stagnera och att de till och med minskar något. Sjuklöverpolitikerna kommer då andas ut, och återgå till favoritstrategin att sitta stilla i båten medan saldona på bankkontona växer sig feta på skattebetalarnas bekostnad. Men hur länge varar lugnet?

Alla som tror på stora förändringrar, det kan vara lätt att glömma det fetstilta. Politikerna för den invandringspolitik de gör därför att de vill, de tycker det är en bra idé. De kommer inte backa i första taget. Även om de gör det rör det sig om mikroskopiska förändringar, något välbehövligt tvärstopp och repatrieringar kan vi glömma. Föreställ er årets och de senaste årens antal MENA-individer som väller in och så tänker ni en liknande siffra år efter år efter år efter år. Det kommer sluta i katastrof med ett land vars folk och kultur utrotats från kartan. Och det är svensken själv som åsamkat det.

Terrorismkoppling omkring idrottsklubben Dalkurd som styrs av socialdemokratiska toppar.
http://www.dt.se/brottsplats/1.54704...a-anteckningar

Jag tror ändå på en SDisering av svensk politik, det är för sent att stoppa tåget. Efter det att nyliberalernas kickats ut ur Centern kommer C som första parti att faktiskt överta en del av SDs politik (utan att nämna SD), den direkta förebilden är moderaternas övertagande, och för alla insatta extremt hycklande, övertagande av socialdemokratisk retorik (och i viss mån, politik). I slutändan är det dock originalet (SD) och C som kommer att regera i i svensk politik. Sossarna marginaliseras som ett parti för invandrare, med sjunkande siffror som kan vända och börja öka i och med den förändrade demografin i Sverige. Kickas inte nyliberalerna ut ur C försvinner C är det moderaterna som tvingas SDiseras, under galgen. I slutändan kommer basala frågor som ekonomisk försörjning av ett antal inkompetenta etablissemangspolitiker att fälla utslaget, C och M politiker vill kunna ha kvar sina händer i syltburken och inte överlämna allt detta till SD.

Jag tror du misstar dig, i min värld finns det ingen möjlighet att Löfven kör hårt på mångkultur (som är död), integration (som är döende) eller assimilering. Efter valet kommer troligen det första beslutet vara att stoppa all arbetskraftsinvandring och liknande alibiprojekt som Alliansen kört igång. De kommer utan probelm kunna få med V och SD i dessa frågor så det är endast en fråga om S+V+SD kan få över 50%. C kommer (om de lyckas jaga ut nyliberalerna) att bli ett glesbyggdsparti. Det är där deras styrka finns och glesbyggden är idag 30% av alla röster. Ett parti som arbetar för glesbyggden skulle utan problem ta 15% av rösterna i glesbyggden och bara det skulle vara det samma som att sitta i riksdagen. Ser vi till hur folk röstas in i riksdagen kan C bli betydligt större än sin röstandel i riksdagen, men då gäller de att det rensas i de egna leden och de kan visa på en riktig politik istället för löften. C är redan starka i glesbyggden så det enda de behöver göra är att lyfta frågorna till rikspolitiken för att plocka en stor del röster från alla partier, inklusive SD!

Framtidens utlänningsparti är MP, de är de enda som kommer köra på med öppna gränser och troligen bli isolerade efter valet 2014. Även FP kommer att köra på lite men de är endast intresserade av lyckade utlänningar och vill inte ha med bidragstagare att göra för en sekund som utgör den stora massan av folk som kommer.

Centerpartiets inre självmord debatteras i andra trådar. Det som är intressant för denna tråden är att det flyter upp en del intressanta ställningstaganden.
Till exempel detta:
undertecknat av ett femtontal lokala centerföreträdare från Färgelanda. De obligatoriska kraven på uteslutning ekar redan från Twitter och Stureplanshållet.
http://bohuslaningen.se/asiktdebatt/...papperskorgen-


Ett annat är en insändare av Gunvor Gunnarsson, mp i Gefle Dagblad.

http://gd.se/ledare/debatt/1.5466092...tionspolitiken


På Twitter ropar man på censur, sådana åsikter ska inte få föras fram i media.
Nu är det relativt perifera personer som tar steget över den förbjudna linjen men det verkar vara svårt för partibyråkraterna att hålla ordning i leden.

Precis som med Tintin-debatten i höstas och kommunalrådsupproret före jul, så har Centerkollapsen visat att det finns ett underliggande folkligt motstånd mot den helt vettlösa samhällsförstörarpolitiken som förs på högsta nivå. Hittills har tendenser till överkokning i medlemskadrarna kunnat undertryckas, liksom de flesta medborgarna kunnat skrämmas till tystnad. Detta blir allt svårare. Månggifte och slopad skolplikt är måhända alltför udda frågor, men fri invandring uppfattas nog som ett reellt hot. Utan att ha gjort en egen studie, så vågar jag hålla mig med intrycket att mängden nyhetsreportage som är kopplade till invandring, integration eller tillhörande frågor, ökat dramatiskt sedan valet 2010. Det är inte längre sant att dessa frågor inte belyses eller debatteras, nu är istället frågan hur belysningen och debatten går till.

Inom C finns uppenbart ett motstånd, säkerligen grundat i gräsrotsrörelsen. I MP finns nog också en och annan hjälpligt förnuftig figur som ser varthän det barkar, även om de är färre där. Problemen närmar sig kollaps i både praktisk och ekonomisk mening, samt givetvis en massa andra aspekter.

Kanske har debatten kring Centerns idéprogram bidragit till att bägaren har runnit över, ungefär som flera insändare mm tyder på. Mycket tyder således på att vi sedan i höstas beskådar ett skift i debatten, där allt fler problem med förd politik framkommer och dessutom möter motstånd. Det innebär inte att politiken i ett slag förändras, vi kan t ex anta att de ventilerade tankarna lär leva kvar inom C, men vi kan se en ökad pluralism vilket bara kan applåderas ur ett demokratiskt perspektiv.

Mitt intryck är också att medierna släpper igenom mer. Fast det verkar inte ha skett utan kontroverser. Sakine Maidon och Karin Gunnarsson är två journalister som efter vad de själva säger ska ha upplevt detta.

Ingen förändring sker på grundval av den sk debatt som sker i media eller över folks huvuden , folket bestämmer alltid riktningen när saker och ting nått vägs ände ,så har det alltid varit och så kommer det förmodligen att förbli.
Nu verkar det som om vi har en växande opinion mot dagens invandring och det är folket som kommer att bestämma inriktningen.
Mediakriget mot mångkulturen är och förblir en papperstiger då verkligheten knackar på , folket driver utvecklingen mot ett totalstopp för invandring vilket ligger i saken riktning då plånboksfrågorna blir mer och mer uppenbara.

Sakine kom idag (tyvärr) i TV4:s morgonpanel ut som centerpartisk nyliberal då hon med emfas försvarade famösa center-skrivningar. Tycker annars att hon är ganska vettig, relativt sett.