Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det finns en inbyggd paradox i den liberala yttrandefriheten. Å ena sidan är den individualistisk (alla individer har rätt att yttra sig), å andra sidan måste den, för att tillfredsställa alla, tillåta även kollektivistiska yttranden. Det finns ingen konsekvent lösning på det problemet. Att tillåta utsagor om kollektiv identitet (t ex att en folkgrupp har vissa genomgående attribut) undergräver själva idén om individen som politikens utgångspunkt, och riskerar att rasera den individuella, kontraktsbaserade samhällsteori som liberal yttrandefrihet bygger på.

Den nuvarande lösningen från etablissemanget är att slå ner hårt på de brott mot individualismen som anses vara seriösa systemhot (vita män som hävdar sig) men inte på de som anses politiskt impotenta (diverse minoritetsgrupper). Tanken är att man på så vis främjar en snabb och smärtfri ankomst av ett samhälle där alla är jämställda individer. Det är inte realistiskt; någon liberal utopi är inte nära förestående, så etablissemangets beteende skapar bara friktion och instabilitet. Lägg därtill ytterligare instabilitet som orsakas av Popper/Marcuse-aktörer: liberalt toleranspredikande som ren judisk identitetspolitik.

En bättre lösning för liberaler skulle vara att anamma det bibliska konceptet katechon. Paulus använde det för att argumentera för att vi inte ska leva som om himmelriket vore omedelbart förestående. Så länge vi är i jordelivet måste vi leva utifrån en världslig logik, inte en himmelsk, oavsett hur fromma vi är.

Överfört på politiken innebär det att vi inte redan idag kan tillämpa principer som ska gälla i en framtida utopi. Det är ungefär samma resonemang som Ung vänsters medlemmar använder när de käkar på McDonalds: revolutionen har ju inte skett än, och vi måste leva i världen så som den faktiskt ser ut. Det är svårt att bota en radikal, men kanske kan även klassiska liberaler lära sig någonting av det. Den yttrandefrihet som finns här och nu måste ha en pragmatisk grund, den kan inte bygga på en liberal/revolutionär logik.

https://youtu.be/FuOaVbgL_hI

Expressen förtsätter med sin "anständiga" kritik av den svenska migrationspolitiken och dess orsaker med denna ovanligt nyktra ledare som kritiserar den svenska naiviteten:
https://www.expressen.se/ledare/anna...-sverige-gott/


Naivitet betraktas närmast som en dygd i dag,ett tillstånd som man hamnar i till följd av att man är en sådan oskuldsfull och snäll människa att man knappt kan förstå att det finns onda människor ute i världen och istället agerar som att alla hela tiden har goda och ärliga avsiker.

Problemet är dock att det i sveriges fall är ett spel för kulliserna då de flesta PK-lojalister i grunden inte är naiva,utan naiviteten blir istället ett sätt att marknadsföra sig själv som en god och anständig samhällsmedborgare och särskilja sig från människofientliga och cyniska invandringskritiker.

Det är lite som forna östblocket;alla från ledarskicktet till gemene man visste att planekonomin fungerade uselt och att människor försökte fly till väst,men till följd av ett repressivt samhällsklimat så fortsatte människor utåt att spela med för att slippa bli misstänkliggjorda och bestraffas.

Berlinmuren föll 1989,när ska den svenska mentala och politiska Berlinmuren falla?

Ska vi debattera med Youtubelänkar så kan jag bidra med följande

https://www.youtube.com/watch?v=f3PJF0YE-x4

Sverige ligger ungefärligen på samma nivå av samhälleligt, moraliskt och ekonomiskt förfall som Kommunistdiktaturerna gjorde på 1970-talet.
Media skriver och pratar om problemen men i slutändan sopas allt medvetet och med avsikt under mattan.
Att folk flyr från Sverige på grund av åsiktsförtryck, brottslighet och social turbulens på samma sätt som från östdiktaturerna är ett faktum.
Det kommer att ta ca 20 år till innan botten är nådd och majoriteten har förlorat sina jobb/inkomster och bokstavligt hamnat på gatan
Först då kan en mycket långdragen och smärtsam samhällsförändring äga rum.
Våld är en viktig beståndsdel i denna typ av förändringar.
En förändring som medför att alla gamla mediaprofiler hamnar i kön till soppköken då ingen längre efterfrågar deras hyckleri och lögner, precis vad som hände med deras röda kollegor i öst som var journalister och propagandister för Marxism-Leninism.
"De utsatta och skyddsvärda grupperna" tillhörande mångkulturen kommer att dra vidare när statsbankrutten infinner sig och den statliga bidragsfloden sinat.
De kommer att söka sig till nästa ställe med gratis mat, bostad, sjukvård, där kriminalitet inte bestraffas och där det finns möjlighet att yngla av sig obegränsat utan att betala för eller behöva arbeta.
Finner de inget land med motsvarande idioter som Svenskar så styr de färden mot sina tidigare "hemländer".

Då är det ju bara 19 år kvar då

Exakt!
Det tidigare var bara ouvertyren, nu kan den riktiga föreställningen börja!

"Kriget" om mångkulturen och begreppet rasist kan minst sagt och uppenbarligen ta sig lite olika uttryck. Vem som är vad, på vilka grunder och med vilka syften har dryftats långliga tider i tråden.
Här kommer ytterligare ett bidrag (en blivande klassiker?). Producera och pitcha satirprogram, en grannlaga uppgift i dessa tider, när sådant här finns...

I ett SVT-program diskuterar Glenn Hysén och en vänsterkvinna Frölundas beslut att ta bort indianen ur sin logga. Resultatet är minst sagt bisarrt.

https://www.friatider.se/glenn-hysen...olundas-indian

Ja, det är väl bra att allting som inte kan förknippas med Sverige, Europa med mera ska bort. Pratade med några samer i somras och de sa att det börjar bli jobbigt att skylta sig som same eftersom alla förväntade att man då ska hata svenskar.

Integrationsskuld eller kanske ännu bättre en tacksamhetsskuld.

Man pratar mycket om att vi måste lära invandrarna om det svenska, hur vi lever, för att förstå och lättare kunna assimileras in i samhället. Vore det inte enklare att prata om hur ett fungerande samhälle är uppbyggt.

Varje invandrare måste från början få klart för sig att allt som erbjuds i form av tjänster, varor eller basala vardagliga bekvämligheter innebär att någon offrat något, gjort ett arbete för deras skull. Inget av det vi delar på uppstår ur intet eller med automatik.

När den kriminelle blir hungrig, tar sig en dusch eller behöver använda toaletten så har någon annan lagt ner ett arbete för att det ska fungera. Värmen i lägenheten under en kall vinterdag finns inte bara där.

Ett samhälle fungerar bara väl så länge alla är medvetna om att det krävs ett arbete för att saker och ting ska fungera och att alla kan och måste bidra. Med detta bör en tacksamhetsskuld infinna sig naturligt om man förstår innebörden av det svenska systemet.

Som människa vill du gärna ha de basala behoven uppfyllda och tryggade men det går bara om alla hjälper till. Förstår man det blir man tacksam för vad sverige med dess befolkning har gett och kan ge och man ser inte hårt arbetande svenskar som något exotiskt, utan som något eftersträvansvärt att ta efter, att bli en del av.

Om detta borde man tala mer, våra gäster förstår nog inte hur mycket arbete som ligger bakom deras bekymmersfria tillvaro, skulle de göra det, skulle de skämmas och se till att börja assimilera sig, för samhällets och det gemensammas skull, för inget kommer gratis, lektion nr 1 på SFI.

Bara en liten söndagsfundering.

År 1999 kom boken "Kommunismens svarta bok" där flera forskare beskrev varför kommunismen inte fungerade och varför det blev förfall. Tydligast kan man förklarar det med att vissa samhällssystem kan bara fungera i en viss typ av samhälle. Flera har förklarat för troende muslimer att om vi inför särlagstiftning som sharialagar måste vi avskaffa förskola, omsorg med mera. Såsom du säger så finns inte saker och ting bara.

Dahlbergs Söndagsledare (11/10 -20) i Bonniers schizofrena tidning som denna gång ventilerar stereotypt politiker- och annat makttänk versus vardagsmänniskans utkomst, upplevelser och meningar om samhället efter makten gjort sitt, är en tautologi.
Ett meta-snack.

Hennes lektion avslöjar sig själv genom Dahlbergs eget tänk som inte följer hennes diskurs här för allmänheten hur vi alla utan makt skulle tänka för att få ett klokare och bättre samhälle.

Dahlberg har inte varit ett krass tänkare i hennes praktik som ledarskribent i många år nu, än mindre har hon varit cynisk. Inte i den mening hon menar i ledaren - alltså för folkets cynism mot makten. Dahlberg har varit cynisk med makten och för sig själv mot folket, mot vardagsmänniskan.

Det är för sent att kasta pärlor åt svinen, Dahlberg. Vi har ingen användning för kitsch längre.